DATOR TILL VARDAGS  DATOR TILL VARDAGS TEKNISKA MUSEETS ÅRSBOK ÅRGÅNG 70 Omslagsbilden visar fraktaler, dvs sönderbrutna linjer, beräknade av datorer, som inom vetenskaperna används för att beskriva fenomen i verkligheten, som konturerna av en kustlinje eller ett löv eller tillväxten i ett biologiskt preparat. Grafisk bearbetning av Martin Holmberg, Tekniska museets årsbok har fatt sitt namn efter den grekiska sagans Daidalos, på latin Dsedalus, som enligt legenden betraktas som den förste uppfinnaren och ingenjören. Dsedalus byggde bl a kung Minos berömda labyrint på Kreta, där han själv senare blev instängd tillsammans med sonen Ikaros. Med hjälp av de vingar Dsedalus konstruerade lyckades han och Ikaros flygande ta sig ur labyrinten. I ungdomligt övermod inför den nya tekniken flög Ikaros så högt att solen smälte det vax som fäste vingarna på hans rygg, och han föll ned i havet. Den mer erfarne Dsedalus höll sig på lagom höjd. Han tog sig till Italien och fortsatte där sin verksamhet. Dadalus Hyperboreus Eller Några Nya Mathematiska och Physicaliska Försök och Anmerckningar är också namnet på Sveriges första tekniska tidskrift, utgiven av Emanuel Swedenborg 1716—18. D7EDALUS 2002 © Respektive författare och Tekniska museet Redaktör: Mats Höjeberg Redaktionskommitté: Helene Sjunnesson (ordf), Anne Louise Kemdal, Lars Paulsson, Per-Olov Bjällhag, Inger Björklund, Mats Höjeberg och Kerstin Kåverud Formgivning och produktion: Sjöbod 10/Kerstin Kåverud Papper: Munken Lynx, 130 gr Omslagsmontage: Martin Holmberg Tryck: Centraltryckeriet Åke Svenson AB, Borås 2001 ISBN 91-7616-019-X ISSN 0070-2528 Anne Louise Kemdal Lennart Johnsson Torbjörn Johansson och Gunnar von Sydow Yngve Sundblad Birgitta Frejhagen Ola Larsmo Ove Halén Mats Höjeberg Förord 7 Datortekniken. En ingenjörsmässig och humanistisk bedrift 11 Persondatorn. Dyr leksak blir allas vardagsvara Datorprogram. Räkneverktyg för några blir informationsverktyg för alla 43 Användarstyrd systemutveckling 58 Anden i maskinen. Berättelser på papper och i dator 75 Datorer i Tekniska museets samlingar 91 Computers in Daily Life. English summary 1 Lösa vidare 114 Ordförklaringar 116 Medverkande författare 117 Annonser 118 Innehåll  Datormiljö i trafikled­ ningssystem. Foto Leif Hagfeidt, FFA Förord n av rariteterna i Tekniska museets samlingar är en s k diffe­ rensmaskin, deponerad från Nordiska museet, byggd av Georg och Edvard Scheutz och färdigställd 1843. Det var på 1820- talet som Charles Babbage i England teoretiskt konstruerade en mekanisk beräkningsmaskin. Med detta som utgångspunkt lyckades far och son Scheutz förbättra konstruktionen och därigenom till­ verka en fungerande räknemaskin. Man brukar anse att detta är det första steget på väg mot dataåldern. Ett annat viktigt datorhistoriskt objekt är BESK (Binär Elektronisk Sek­ vens-Kalkylator), känd och använd av den generation forskare och ingen­ jörer, som nu är i pensionsåldern. Manöverpanelen till datamaskinen BESK har varit utställd på Tekniska museet i ett helt rum. Det är med viss undran som moderna barn jämför denna ”installation” med sitt behändiga lilla tangentbord. Tekniska museet planerar att ge såväl Scheutz’ differens­ maskin som BESK en hedersplats i en kommande ny utställning om IT och kommunikation. I Dadalus 1978/79 skildras i ett antal artiklar datahistoriens tidigaste ut­ vecklingsskeden fram till det som då var aktuellt. Man kan konstatera att den tidiga datorhistorien handlar om stora och komplicerade maskiner som hanteras i speciella datacentraler. Årets utgåva av Dadalus lägger ton­ vikten vid vad som hände därefter. Persondatorn introducerades på 1970- talet och har på trettio år slagit igenom totalt och i grunden förändrat män­ niskors vardag såväl i arbetet som i den privata sfären. För barnen i dag är datorn lika självklar som blyertspennor och kritor var för en generation se­ dan. Dagens trettioåringar har tydliga minnen av en tillvaro utan mobiltele­ foner och Internet med faxen som det snabbaste sättet att skicka doku­ ment. De som fyllt fyrtio minns skrivmaskinen med kula som knattrade fram text på papper och som möjligen hade ett minne för de senast skriv- 7 ANNE LOUISE KEMDAL na raderna. Är man ännu äldre så minns man kontor, befolkade av sekre­ terare, receptionister, växeltelefonister och ekonomiassistenter med räkne- och bokföringsmaskiner. I Tekniska museets samlingar finns en hel del ex­ empel på objekt som representerar datautvecklingen under denna period. Ove Halén på Tekniska museet presenterar och kommenterar i sin artikel museets datahistoriska samling. Lennart Johnsson beskriver hur förbättringarna i kapacitet på alla da­ torns delar ökar förmågan till snabba beräkningar och sortering av stora da­ tamängder. Nya forskningsrön har gjort det möjligt att öka såväl minnes­ kapacitet som snabbhet i ofattbart hög grad. Vi får också glimtar av vad den nya tekniken kan komma att innebära i framtiden. Torbjörn Johans­ son och Gunnar von Sydow skildrar persondatorns tillkomst och utveck­ ling. Världens största datorleverantör bröt med sin tradition och öppnade teknikens hemliga rum för alla, vilket skapade ett utvecklingsklimat som få förutsett. När tekniken och matematiken fått sitt så blev nästa steg att via en helt ny typ av datorprogram använda datorn som ett vardagligt redskap. Yng­ ve Sundblad beskriver i sin artikel hur utvecklingsarbetet ändrar karaktär från ett jobb för strikt organiserade specialister till en verksamhet i löst 8 Differensmaskin byggd av Georg och Edvard Scheutz och färdigställd 1843. L 1872. Foto Nisse Cronestrand, Tekniska museet sammansatta nätverk. Programmerarna började intressera sig för använ­ darna och därmed kunde kreativiteten frigöras. Birgitta Frejhagen beskri­ ver datorn ur användarens perspektiv. Hon har själv i hög grad medverkat till att göra datorn till var persons redskap, ett arbete som krävt både en­ tusiasm och övertalningsförmåga. Information bärs av ord och bilder. Associationer och hänvisningar har i alla tider varit en viktig del av litteraturens väsen. Men genom den mo­ derna datortekniken får behandlingen av orden nya förutsättningar. Det­ ta är vad Ola Larsmo skriver om. Vi hoppas att årets upplaga av Dadalus skall ge perspektiv på datorut­ vecklingen. Tekniska museets huvuduppdrag är att visa och förklara hur människa och teknik samspelar för människans skull. Museet vill inspire­ ra nya generationer att skapa en teknik som inger hopp och framtidstro. Tekniska museets vänner är vår trognaste läsekrets och vi tackar vänföre­ ningen för bidrag till utgivningen av Dadalus 2002. Våra annonsörer är intressanta samtidsskildrare genom det bildspråk och tilltal som används. Vi vill därför också tacka årets annonsörer för att vi kan upprätthålla en kontinuitet även i detta avseende. För Tekniska museet är Dadalus ett an­ geläget redskap i dialogen med vår publik. Artikelförfattarna är bokens viktigaste bidragsgivare. Tillsammans har de lyckats beskriva en oerhört komplex och genomgripande förändring på grund av tillgång till ny teknik. Ett stort tack till författarna och till alla öv­ riga som bidragit i produktionen av Dadalus 2002. Anne Louise Kemdal Museidirektör FORORD 9  På insidan av datorn. Foto Truls Nord, Tekniska museet ator- och kommunikationsteknik har genomgått en i verklig mening fantastisk utveckling under den senaste femtio åren. Under senare år har områdena allt mer flätats samman. Da­ torerna har blivit en integrerad del av kommunikationssyste­ men genom att koncept och utrustning för datorkommuni­ kation förändrat sätten att ge struktur åt och operativt driva dessa system. Trots att kapaciteten hos datorer har förbättrats exponentiellt alltsedan den integrerade kretsen uppfanns för omkring 40 år sedan så dröjde det till laserteknologin blev kommersiellt användbar i kombination med fi­ beroptik innan långdistanskommunikation började utvecklas i samma takt. Lasern uppfanns 1960. Lokala nätverk för kommunikation mellan datorer började utvecklas exponentiellt omkring 10 - 15 år efter det da­ torutvecklingen började, men 5 — 10 år före det att långdistanskommuni- kationen fick samma utvecklingstakt. Resultatet av dessa i sanning remarkabla utvecklingslinjer har gjort da­ torer och telekommunikation till något som varje person i de industriali­ serade länderna har råd med och så vanligt förekommande att vi är bero­ ende av datorsystem i det dagliga livet. Datorer är inte längre bara använda av en liten grupp forskare och ingenjörer. Internet, som utvecklats av dessa grupper, har gjort information tillgänglig för vem som helst, var som helst och när som helst. Det har förändrat vårt sätt att tänka om och använda datorer på ett dramatiskt sätt. Det är som Gilder Technology Report ob- LENNART JOHNSSON Datortekniken En ingenjörsmässig och humanistisk bedrift 11 LENNART JOHNSSON serverade i juni 2000: ”När nätet är lika snabbt som datorernas interna länkar delas maskinen upp och sprids över nätet.” Nätverk för beräkning­ ar och dataöverföring växer fram som virtuella beräknings- och informa­ tionsmiljöer som utvidgas över hela jorden. Den tidigaste utvecklingen Människan har i alla tider, så länge vi känner till, insett värdet av att lagra, kommunicera och bearbeta information. Förmågan att göra detta har for­ mat våra liv och samhällen. Regeringar, handeln och, kanske mest uttalat, vetenskapen utvecklade tidigt ett behov av att kalkylera för att få fram ta­ beller som hjälp vid navigation och för astronomiska observationer. Idén att maskiner skulle kunna utföra de arbetskrävande, tråkiga och felkänsli­ ga beräkningarna utgjorde en lockelse för matematiker och forskare för flera hundra år sedan och har resulterat i många konstruktioner och åt­ skilliga maskiner under gångna sekler. Idag är vetenskapliga upptäckter inom snart sagt varje disciplin beroen­ de av datorer, modeller och simuleringar, datoranalyser, datorstyrda in­ strument och kommunikation mellan datorer, mellan människa och dator och mellan människor som har stöd av datorer. Vetenskapliga framsteg har gjort det möjligt att lagra, återvinna och bearbeta ständigt mer infor­ mation vilket har bidragit till att öka insikter som fordrats för att göra nya framsteg. Fram till en bit in på 1900-talet var beräkningskonsten hänvisad till mekaniska konstruktioner. Men redan på 1600-talet gjorde Pascal försök, även om det var arbeten av Charles Babbage i mitten av 1800-talet som medförde de största framstegen.1 Elektronikens entré När elektronröret uppfunnits och blivit kommersiellt tillgängligt kunde helt elektroniska datorer konstrueras och baseras på elektroniska kretsar för såväl logiska operationer som datalagring. Atanasoff och hans kolle­ ga Berry uppfann den första digitala elektroniska datorn, ABC (Ata- nasoff-Berry-Computer), fig 1. Den byggdes 1937-42 och hade ett trumminne med 30 binära tal på 30 bitar var, en 60 Hz klocka2 och var ganska långsam. ENIAC (Electronic Numerical Integrator and Computer), fig 2, byggdes 1943-46 vid Moore School of Electrical Engineering vid universitetet i Pennsylvania.3 Den hade 10-siflfig decimal aritme­ Fig 2. (Motstående sida) En av de första elektro­ niska datorerna ENIAC - Electronic Numeric In- tegrator and Computer - konstruerades av Echert och Mauchly i USA i början av 1940-talet. Foto Smithsonian Institution Fig 1. ABC-datorn.  Fig 3. De tidiga svenska datamaskinerna BARK, bildmontage av ett fem­ tiotal bilder (tv) och BESK (th). Foto Matematikmaskin­ nämnden tik, med möjlighet att hantera 20-sifFriga decimala tal. Snabbheten mot­ svarade 100 000 pulser per sekund. ENIAC hade 18 000 elektronrör, 70 000 resistanser, 10 000 kondensatorer, 1 500 reläer och 6 000 manuel­ la brytare. Den krävde en elefFekt på 140 kW, upptog 600 kvadratmeter och vägde omkring 30 ton. Betydelsefulla utvecklingsinsatser för datamaskiner gjordes på den tiden också i Sverige, fig 3. BARK (Binär Automatisk Relä Kalkylator) konstrue- LENNART JOHNSSON rades kring det binära talsystemet och använde 5 000 reläer. BARK följdes 1953 av en elektronisk dator, BESK (Binär Elektronisk Sekvens Kalkyla­ tor), med 2 400 elektronrör och 400 germanium- dioder, och krävde 15 kW.4 Det var en utmaning att finna lämpliga teknolo­ gier för dynamiska och statiska minnen. ENIAC använde elektronrör för dynamiska minnen och brytare för statiska, men ingendera var riktigt lämp­ liga. BESK använde magnetiska minnen som lång­ samma minnen och katodstrålerör för snabba. Von Neumann, som var konsult till ENIAC-gruppen och hade lärt sig hur minnen med akustiska fördröjningslinjer användes i ra- darsystem under andra världskriget, föreslog sådana för EDVAC (Electronic Discrete Variable Automatic Computer). Den hade en klocka med 1MHz i stället för ENIACs 100 kHz och ansågs därför snabb nog för att det skulle räcka med serieoperationer. Programmeringsspråket som von Neumann föreslog för EDVAC inne­ höll det revolutionerande greppet med självmodifierande program: adres­ seringarna för operationerna kunde justeras av programmet självt. Virtu­ ella adresser användes och programmet beräknade och ersatte specifika adresser med virtuella adresser. Von Neumann insåg också behovet av ca- cheminne5 när han skrev program för att utvärdera EDVAC-designen. Vid Institute for Advanced Study (IAS) i Princeton konstruerades en dator baserad på ENIAC och EDVAC. Den hade i grunden samma arki­ tektur som dagens datorer. Den togs i drift 1952. Maskinen kunde adde­ ra tal på 15 mikrosekunder, multiplicera på 400 mikrosekunder och divi­ dera på 1 millisekund. Maskinen upptog 13 kvadratmeter, jämfört med ENIACs omkring 600. De ovan nämnda maskinerna är på inget sätt en komplett lista på intres­ santa datorprojekt, men de är några av dem som kom att påverka utveck­ lingen mest genom att de tillämpande innovationer i datorarkitektur som man fortfarande ser i moderna datorer. IBMs modeller 701, 704, 7090 och STRETCH är andra innovativa maskiner som är värda att nämna. Uppläggningen av ATLAS-datorn, fig 4, gjordes 1956 och den färdig­ ställdes 1961 under ledning avT Kilburn och introducerade virtuellt min­ ne för en lagringshierarki som bestod av 16k ords kärnminne, ett 96k ords trumminne och åtta däck med magnetband som innehöll upp till en mil­ jon ord med kapacitet att leverera ett ord var 88 millisekund. Den ansågs vara den mest kraftfulla datorn i världen. Systemrutinerna och några ofta Fig 4. Altasdatorn ^ 14 Fig 5. Spetstransistor från 1947 (övre bilden) och skikttransistor från 1951 (undre bilden). Foto Telemuseum (övre bilden| använda biblioteksrutiner hölls i ett 8k endast läsbart minne med en ac­ cesstid på 0,3 millisekunder. Trettiotvå sidors adressregister bildade ett as­ sociativt minne för att omvandla virtuella till verkliga adresser. Ett ”truminlärningsprogram” som placerades i ett endast läsbart minne försökte optimera siduppdelning genom att ackumulera statistik kring an­ vändningen av sidor. Detta lärande program var den första tillämpningen för artificiell intelligens på en vanlig dator. ATLAS hade ett operativsys­ tem från 1964 och kunde programmeras i Fortran och Algol. Mot slutet av 1950-talet ersattes elektronrören av transistorer i de lo­ giska kretsarna och magnetkärnminnen blev den dominerande tekniken och gav upphov till uttrycket ”kärndump” vid fel eller felsökning. Med uppfinningen av den integrerade kretsen kunde äntligen samma teknik användas för alla huvudfunktionerna i datorsystemet: logik, minne och interna länkar. Under de tre senaste decennierna har den exponentiella förbättringen av prestanda hos halvledarelektroniken blivit den viktigaste drivkraften för den anmärkningsvärda tillväxten och spridningen av datorer och dator­ användning. Produkter baserade på integrerade kretsar har förändrat både näringslivet och den offentliga sektorn. Under de första tio åren växte den till en marknadsomsättning på 100 miljarder dollar per år. Idag är omsätt­ ningen i storleksordningen biljoner (miljoner miljoner) dollar varje år. Halvledarlaser i kombination med den snabba utvecklingen av fiberoptik och datorkommunikation har omformat kommunikationsindustrin och skapat Internet, vilket under sina första fem år etablerade ett affärssegment värt över 800 miljarder dollar år 2000 och sysselsätter över tre miljoner människor enbart i USA. Datorteknologin Under åren 1947 - 1951 upptäckte och demonstrerade Bardeen, Brattain och Shockley den första transistorn. Spetstransistorn uppfanns 1947 och skikttransistorn demonstrerades 1951, fig 5. Kommersiellt tillverkade tran­ sistorer blev tillgängliga 1954. Jack Kilby vid Texas Instruments demonst­ rerade 1958 den första integrerade kretsen och Robert Noyce vid Fairchild utvecklade oberoende av Kilby en integrerad krets som demonstrerades 1959, fig 6. Texas Instruments visade först en dator med integrerade kretsar 1961 i ett projekt för USAs flygvapen. Efter detta har en mycket anmärknings­ värd utveckling ägt rum. Halvledarindustrin har präglats av mycket snabb, kontinuerlig förändring. Den dominerande transistortypen förändrades DATORTEKNIKEN  LENNART JOHNSSON sex gånger mellan 1950 och 1960. År 1958 kostade en transis­ tor tio dollar. Idag finns det omkring hundra miljoner transisto­ rer i ett arbetsminne (DRAM, Dynamic Random Access Me­ mory) och detta kostar 20 - 50 dollar. Integrerade kretsar Gordon Moore skrev 1965 i en artikel i Electronics: ”Komplexi­ teten hos en komponent med lägsta kostnad har ökat med grovt sett en faktor två per år (se figur). I det korta tidsperspektivet kan denna takt säkert förväntas fortsätta, och kanske öka. I ett längre tidsper­ spektiv är ökningstakten lite mer osäker, även om det inte finns skäl att den inte kan fortsätta i nästan samma takt i åtminstone tio år till. Det betyder att 1975 kommer antalet komponenter per integrerad krets av lägsta kost­ nad att vara 65 000. Jag tror att en så stor krets kan byggas på en kiselski- va.” Denna förutsägelse var anmärkningsvärd vid den tiden med hänsyn till det tidiga skede i vilket integrerad kretsteknik befann sig, men har visat sig vara förvånansvärt korrekt. Ett chips innehöll 1965 omkring 50 element. Komplexiteten hos integrerade kretsar har fortsatt att fördubblas årligen långt efter 1975. Fördubblingstakten har först på senare tid saktat av till omkring 18 månader. Figuren som det hänvisas till i citatet visas i figur 7. Ökningen i kretskomplexiteten fram till år 2000 visas i figur 8. Intels senaste mikroprocessor, Pentium IV, har 42 miljoner transistorer på en kiselplatta (chips) som är 217 kvadratmillimeter och producerats med linjer6 med bredden 180 nm (miljarddels meter eller miljondels mm), vilket betyder en typisk storlek som är mer än 500 gånger smalare än tjockleken på icrTirr! Fig 6. De första integ­ rerade kretsarna från 1958-59, Kilbys överst och Noyces underst. 1970 8086 8080 1975 1980 1985 1990 1995 2000 Fig 8. Utvecklingen av komplexiteten hos Intels processor. Foto Intel MOORE'S LAW I 1 10,000,000 1,000,000 100,000 10,000 1000 486TM DX Processor. 386’** Processor Fig 7. Figuren i Moores artikel i Electronics 19 april 1965. Pentium** 4 Processor Pentium# III Processor Pentium»IIProcessor Penttum» Processor. transistors 100,000,000 ett genomsnittligt hårstrå. Det är intressant att jämföra detta med vad som 1989 förutsades av Patrick P Gelsinger, Gerhard H Parker och Albert Y C Yu: ”Mikroprocessorn år 2000 kommer att ha 50 miljoner transistorer på en platta av en kvadrattum (645 mm2) och kan bestå av multipelprocessorer som kan utföra över 2 000 miljoner instruktioner per sekund.” Pentium IV släpptes nyligen med en klocka på 2 GHz. GeForce3, den år 2000 av nVi­ dia introducerade kretsen för datorgrafik, har 53 millioner transistorer. Carver Mead vid California Institute ofTechnology förutsade 1969 att förbättrad tillverkningsteknik kunde tillåta halvledare med delar som en­ dast var 150 nm stora. Nyligen annonserade Intel att de ska starta pro­ duktion av kretsar baserade på en linjebredd av 130 nm. Linjebredden i kretstillverkningen 1965 var omkring 25 mikron (miljondels meter) eller omkring en fjärdedel av tjockleken på ett hårstrå. Datorns minnen Arbetsminnet i datorn, RAM, har, genom att det är så enhetligt och i allt vä­ sentligt bara innehåller ett slags logiska kretsar, alltid varit ledande när det gäller antalet transistorer per krets. RAM finns i två former: dynamisk RAM (DRAM) och statisk RAM (SRAM). DRAM är ett kortlivat minne, dvs dess information måste uppdateras regelbundet om den inte ska ändras. Det har optimerats för täthet och används som huvudminne i datorer. Enstaka transistorer används för informationslagring i DRAM, som, optimerade för pris, med modernaste teknik idag kan lagra 512 miljoner bitar. En DRAM minnescell designad för 130 nm linjebredd upptar en fjärdedels kvadratmi- kron7 och chipsen är omkring 130 kvadratmillimeter. DRAM chips som kan lagra en miljard bitar väntas finnas 2003, tillverkade med en linjebredd av 100 nm (en tusendel av ett hårstrå). Chips med fyra miljarder bitar har demonstrerats i laboratorier. De kan lagra data motsvarande 32 000 tid- ningssidor, 1 600 fotografier eller 64 timmar ljudinspelning. SRAM används när information inte far gå förlorad. Sex transistorer an­ vänds ofta för att lagra en enda bit i SRAM, att jämföra med en enda tran­ sistor i DRAM. SRAM cellerna i 130 nm teknologin är omkring två kvad- ratmikron. Tillverkningen av chips och integrerade kretsar Förmågan att tillverka chips med så små detaljer innebär avsevärda kost­ nader. För omkring 25 år sedan kostade en tillverkningsenhet för chips mindre än 4 miljoner dollar (cirka 13 millioner dollar i dagens penning­ DATORTEKNIKEN LENNART JOHNSSON värde). Idag kostar motsvarande enhet omkring 1,5 miljarder dollar. Inte desto mindre har kostnaden för integrerade kretsar minskat dramatiskt, från omkring 55 000 dollar (cirka 1,7 miljoner dollar i dagens penning­ värde) för 8 miljoner bitar för 25 år sedan till omkring 25 cent idag. Det betyder alltså att samtidigt som kostnaden för tillverkningsenheten ökat omkring 100 gånger har kostnader per bit reducerats med en faktor på un­ gefär 8 miljoner. Potentialen för integrerade kretsar att revolutionera datoranvändningen och göra att den kom i så allmänt bruk var långt ifrån uppenbar på 1960- talet. För att skapa uppmärksamhet presenterade Texas Instruments 1967 en bärbar elektronisk kalkylator som var bara omkring 15 cm hög, fig 9. Den hade funktioner fullt jämförbara med den heltransistoriserade räkna­ re som släppts året före, men som var en apparat som vägde nästan 30 kilo och då kostade 2 500 dollar (cirka 13 300 dollar i dagens penningvärde). Intel, som grundats av Gordon Moore och Robert Noyce 1967, skapa­ de den första mikroprocessorn 1971. Den var utvecklad av Ted Hoff i ett projekt som syftade till att designa och producera chips för en ny serie kal­ kylatorer för det japanska företaget Busicom. Hoff designade chipset och Frederico Faggin började bygga produkten, men Busicom tyckte att ut­ vecklingen tog för lång tid. Intel, som var övertygade om att designen skulle bli lyckad, löste tillbaka hela Busicoms investering på 40 000 dollar. Chipset blev senare känt som Intel 4004, se fig 8, hade omkring 2 300 transistorer på en platta med storleken 5 kvadratmillimeter. Det var lika kraftfullt som ENIAC. Den ökade komplexiteten i chipsen, och deras förbättrade snabbhet, beror på att komponenternas storlek minskar med linjebredder som gått från 20 - 30 mikron kring 1965 till 130 nm i dagens moderna tillverk­ ningsenheter. Till den minskade kostnaden har också bidragit att kiselski- vorna som används för att tillverka chipsen blivit större. Skivstorleken har ökat från omkring 30 mm 1965 till 300 mm idag. Idag finns det bara två sådana produktionsenheter i världen, vardera till en investering av 1,5 - 2 miljarder dollar. Chipstillverkning liknar en fotografisk process. Den stän­ diga minskningen av storleken av detaljerna på skivorna kräver att ljuset som används för exponeringen måste fa allt kortare våglängd. Idag används 248 nm ultraviolett ljus, men litografisk teknik för expo­ neringen kommer att använda 193 nm inom en nära framtid och 157 nm är under utveckling. Ett extremt ultraviolett ljus, EUV, med 13 nm våg­ längd finns på forskningsstadiet. Synligt ljus har våglängder mellan 400 och 700 nm. Med EUV skapades nyligen den första exponeringen av ett helt chips. Vid en våglängd på 13 nm kan ljuset avbilda transistorelement Fig 9. Den första kalky­ latorn från 1967. Foto Texas Instruments 18 Fig 10. En transistor för 1 500 GHz som demonstrerades 2001. Till vänster visas transis­ torn med 20 nm grind­ längd och till höger syns atomstrukturen. som bara är 40 atomer vida. Vid 13 nm blir masker och linser som släpper igenom längre våglängder ogenomskinliga, vilket gör att speglar måste an­ vändas i stället. De 80 lager med alternerande kisel och molybden som bygger upp speglar och masker måste slipas med toleranser på enstaka ato­ mer. Hela kretstryckningen måste göras i vakuum eftersom luften själv ab­ sorberar strålningen vid dessa våglängder. Maskerna kommer också att förvränga bilden om de innehåller mer än en handfull defekter av storle­ ken 50 nm. En 50 nm defekt på ett chips motsvarar en fel stort som en basketboll i Texas, eller ett hårstrå på en fotbollsplan. Utvecklingstakten Kan denna halsbrytande takt i utvecklingen fortsätta? Semiconductor In- dustry Association, SIA, tror det. SIA har i många år gjort prognoser som nu löper till 2014. Introduktionen av 100 nm litografisk teknik förväntas under perioden 2003 - 2005, och 70 nm teknik i perioden 2005-2007. Kring 2009/2010 kan 30 nm litografi vara i produktion. Fig 10 visar tran­ sistorer med en grindlängd på 20 nm. Minskningen av storleken på detal­ jerna i en takt på omkring 30 procent för varje treårsperiod har förutsatts i dess prognoser. Men under de senaste åren har reduktionen ägt rum på två år snarare än tre år. Prognoserna är genomarbetade och inte bara enkla framskrivningar. Alla teknologiska utmaningar, som måste beaktas, granskas och bedöms och några scenarier för hur utmaningarna ska mötas utvärderas. Dessa utma­ ningar är, som framgått av tidigare redovisade analogier, formidabla. Att av­ bilda chips med 30 nm litografin motsvarar att avbilda ett mynt på ett av­ stånd av 300 km. En minnescell (1 bit) i ett DRAM chips med 16 miljarder bitar väntas 2010 uppta en yta på omkring 0,008 kvadratmikron. Kost­ nadsreduktionen per bit väntas motsvara en faktor 20 under de kommande tio åren. Trovärdigheten i dessa prognoser stöds av Intels tillkännagivande i juni 2001 att forskare i ett av deras laboratorier hade producerat världens Foto Intel 20 nanometer transistor Gate oxirfe less than 3 atomic. layers tliick /\^ första transistor som kunde operera med 1,5 THz (1 500 GHz) och uppvisa strukturer som bara bestod av tre atomlager, se fig 10. Minnen Varaktig lagring på skivor (disketter eller hård­ diskar) eller magnetband är en viktig del av varje system för informationsbehandling. Trots DATORTEKNIKEN LENNART JOHNSSON att dessa lagringsmedia inte direkt använder in­ tegrerade kretsar för lagring så gör läs- och skri- venheterna det. Magnetiska media i olika former används för informationslagring. Förbättringen av kapaciteten hos skivor för lagring har varit minst lika spektakulär som halvledarkretstekno- login. Under tiden 1970 till 1990 halkade takten i förbättringarna för lagringsminnen efter de in­ tegrerade kretsarna, men sedan dess har lagrings­ kapaciteten ökat snabbare än för DRAM. För närvarande fördubblas skivornas lagringskapaci­ tet varje tolvmånadersperiod, fig 11, jämfört med 18 månader för DRAM. Det betyder att tätheten är ungefär fyra mil­ jarder bitar per kvadratcentimeter (cm2)och att tätheter på 16 miljarder bitar per cm2 väntas till 2003. Omkring 2006 väntas tätheten ha nått 160 miljarder bitar per cm2 och 2010 en biljon. Vid en täthet på 16 miljarder bitar per cm2 kan en 3,5 tums diskett som används i bordsdatorer lagra texter från 400 000 böcker, innehållet på 84 DVD eller 600 CD. En 2,5 tums skiva som typiskt sett används i bärbara datorer kan lagra hälften av detta, mikrodrivar, dvs 1 tums skivor, väntas kunna lagra 6 Gbit eller motsvarigheten till 13 timmar MPEG-4 digital video. Problemen För att dessa utvecklingstakter ska kunna bestå finns det några pro­ blem som måste övervinnas. Skivlagringsmedia är beroende på kornstorlek i magnetiska media där åtskilliga hundra korn re­ presenterar en bit information, fig 12. När avståndet mellan bitarna minskar används färre och färre korn för att lagra in­ formationen om kornstorleken är konstant. Det reducerar signal-till-brus-förhållandet eftersom de individuella kornen kan ändra orientering till följd av excitationsimpulser. Att re­ ducera kornstorleken för att bevara signal-till-brus-förhållandet är dock inte utan problem. När kornen blir tillräckligt små blir de ”superparamagnetiska” och magnetiseringsriktningen blir beroende av termiska variationer. För att reducera det superparamagnetiska uppförandet av flerkorniga magnetiska la­ ger används en tre-lager-teknik som nyligen har introducerats av IBM, fig 13. Det mellersta lagret, bara tre atomlager tjockt, stabiliserar den magnetiska orienteringen i två kornlager, ett ovanför och ett under. De två kornlagren tvingas bli orienterade i motsatt riktning. För bittätheter omkring 16 miljar- Fig 11. Utvecklingen av lagringstätheten hos IBMs skivmaterial. Foto IBM 20 Fig 12. Kornen på en magnetskiva och en för­ storing av deras magne- tiseringsriktning. Foto IBM Fig 13. IBMs tre-lager- teknik. Foto IBM der per cm2 går det att forma mönster av tunt magnetiskt material i små öar med 50 nm storlek eller mindre med teknik som är känd. För att nå tätheter på 100 miljarder bitar eller mer per cm2 håller teknologi för holografiska ski­ vor på att utvecklas. Den förväntade utvecklingen av lagringskostnaderna är av största bety­ delse när det gäller att bedöma inverkan av lagringsteknik såväl i samhäl­ let som för vetenskap och utbildning. Kostnaden för tio megabit på en 3,5 tums skiva är redan under en cent medan kostnaden på en 2,5 tums skiva är 2—3 gånger detta och en 1 tums skiva omkring 50 gånger högre. Dessa kostnader betyder idag att en bok på 350 sidor med text, figurer och ta­ beller kan lagras för mindre än en cent i en bordsdator, lite över en cent i minnet på en bärbar dator och för 40 cent i en fickdator. Den nuvarande takten i kostnadsminskning med en faktor över 100 på en femårsperiod väntas fortsätta. Det betyder att 40 000 bilder med skaplig kvalitet kom­ mer att kunna lagras i ett bordsdatorminne för mindre än en dollar. Det motsvarar för de flesta alla foton de tar under en livstid. Det är uppenbart att kostnaderna för lagring inte kommer att bli en begränsande faktor när det gäller att använda bilder och video för att kommunicera idéer och dela erfarenheter. Utvecklingens gränser Under 2010-talet väntas fysiken eventuellt resa fundamentala barriärer när det gäller den uppskalning av kiselbaserad halvledarteknik som indus­ trin har hanterat så framgångsrikt de senaste 40 åren. Forskning som idag pågår när det gäller molekylära datorer och nanoteknologier kan dock er­ bjuda alternativ som gör att kapaciteten för lagring och bearbetning kan fortsätta öka i exponentiell takt. Utrustning baserad på nanoteknologi stu­ deras av några fa grupper och transistorer som är 500 gånger mindre än dagens har byggts. Nanoteknologins alster väntas bli bara några fa atom­ lager i storlek. Nanoteknologin kommer också att följas av försök att konstruera minnesenheter. Skapandet av molekylära datorer baserade på organiska eller oor­ ganiska molekyler, följs också aktivt. Även om det finns ett mått av skepticism beträffande möjligheterna att åstadkomma molekylära datorer, som kan tävla framgångsrikt med kiselbaserad teknologi på grund av den lägre elektronmobiliteten och därav följande lägre snabbhet, så har området redan uppnått vissa framgångar när det gäller skärmar och identifieringsutrustning som innehåller radio­ sändare, fig 14. Fig 14. Radiofrekvent identifieringssändare från Philips. Foto Philips DATORTEKNIKEN 21 LENNART JOHNSSON Forskningsgrupper har redan kunnat bygga elementära logiska kretsar. Ett 16 bitars minne med en storlek på en hundradels kvadratmikron är ett näraliggande mål. DNA lagrar information med en täthet på omkring en bit per kubik-nm, medan dagens DRAM lagrar en bit i omkring 0,25 kvadratmikron, vilket är ungefär 100 000 gånger glesare. En lagringstät­ het som hos DNA skulle göra det möjligt att lagra ett helt livs registrerade data i minnesenheter som inte är större än ett armbandsur. Beräkningar i en DNA-datorer skulle i detta perspektiv kunna uppnå omkring 1020 operationer per sekund. Det väntas dock ta decennier att lära sig behärska DNA-datorteknik med logiska kretsar och minnen på molekylär nivå. De förväntas bli kommersiellt tillgängliga före slutet av detta decennium och finna tillämpningar på nya områden, som program- merbara adresslappar och en variation av sensorer och aktörer. Som exempel på spännande tillämpningar av molekylär elektronik kan nämnas sensorer som reagerar intelligensliknande på biologiska och ke­ miska nycklar som de far genom att påverkas eller interagera med andra molekyler, exempelvis i kroppen. Carver Mead, som 1969 förutsade att transistorer kunde byggas med 150 nm litografisk teknik, tror att data­ konstruktörer kan lära sig mekanismer från biologin. Mead har skapat både en retina och bensnäcka i kisel genom att undersöka analogier mel­ lan biologin och kiselteknologier. Framtiden Den exponentiella ökningen av prestanda, som för integrerade kretsar ägt rum sedan 40 år och för fiberoptik sedan 15 år, har redan genomgripande påverkat vårt dagliga liv. Under de kommande 10 åren kommer den om­ fattande datorbearbetning vi inte ser ändå att påverka allt vi gör. Och den kommer också att påverka hur vi reagerar på förändringar i vår omgiv­ ning. Kommunikationsnätverken är på väg att skapa en hinna (Netravali 1999) runt jorden med smarta sensorer som trådlöst kommunicerar med smarta aktörer med bärbar utrustning som förser dem med en utvidgad verklighetsbild i realtid understödd från mängder av datorer och databa­ ser. Datorer och kommunikation kommer att bli allestädes närvarande med ständigt och överallt uppkopplad bredbandsanslutning. Ny presentations­ teknik kommer att göra det möjligt att överallt utnyttja bilder, video och 3-D-utrustning oavsett om det är genom elektroniskt papper, elektronis­ ka böcker, bildglasögon eller skärmväggar, fig 15. Enligt Kris Pister vid University of California i Berkeley kommer trefärgssystem, som både läser 22 Fig 15. Skärmvägg som presentationsteknik. in och projicerar bilder, att år 2010 vara stora som ett risgryn och kosta under en dollar. De kommer att kunna sättas in i vanliga glasögon. De kommer att finnas i laserpekpinnar och kan förvandla vilken vägg som helst till en elektronisk skärm. De kan skapa häftiga 3D-föreställningar med ljusstyrka, kontrast och bildvinklar som inte motsvarar någon teknik som finns idag eller som vi kan föreställa oss nu. Tillämpningar i bilar Sensorer och aktörsnätverk kommer att finnas överallt, med information som flödar till och från hinnan. Sensorerna kan registrera trafiken på var­ je väg, vädret och väglaget och datorer kan förutsäga förändringar i trafik­ situationen de närmaste minuterna eller timmarna. Sedan kan informa­ tionen förmedlas som syntetiskt tal, eller till bilder i glasögon, eller till vindrutan så att bilföraren inte behöver vända uppmärksamheten från vä­ gen. Sensorer kan också kontrollera viktiga system i bilen och varna föra­ ren när och var han eller hon behöver fylla bensin - inte bara beroende på hur mycket som gått åt och var det finns en mack, utan också var det är bäst med hänsyn till pris, kvalitet eller betalningsmöjligheter. Information om parkeringssituationen vid färdmålet blir alltid tillgänglig och systemet i bilen kan rekommendera alternativ. Parkeringsmätare som är uppkopplade över Internet finns redan nu på några platser; även om det ännu är mest för underhållsplanering. Bilens verkstad kan på avstånd och kontinuerligt följa bilens kondition och göra DATORTEKNIKEN 23 LENNART JOHNSSON föraren uppmärksam på när service behövs. Om ett fel uppstår kan senso­ rer och trådlös kommunikation tillsammans med datorsystem i bilen inte bara diagnostisera orsaken utan också föreslå vilka reparationer som kan göras med hänsyn till vad verkstaden och reservdelsförrådet kan erbjuda. Transportplanering Flygindustrin har redan börjat tillämpa delar av denna framtida möjlighet genom att underhållsingenjörerna fortlöpande kan följa vitala funktioner i flygplanen oavsett var de befinner sig. När det är nödvändigt kan reserv­ delar fraktas till de destinationer flygplanen har för att minimera tiden det tar för att utföra underhållet. Färdrutter och hastigheter bestäms sedan nå­ gra år för varje färd, inte bara med hänsyn till färdvägen utan också till vind och väderförhållanden, så att bränsleförbrukningen minimeras och vidare att flygplanen bara bär med sig det bränsle de behöver för den ak­ tuella rutten, farten och lasten. Att arbeta fram arbetsscheman för besättningen med hänsyn till under­ hållsbehov för utrustning, besättningars tillgänglighet och kompetens är en utmaning också för de mest kraftfulla datorerna. Det kan ännu inte ut­ föras i realtid med tillräcklig noggrannhet. År 2010 ska dock datorer kun­ na ge underlag för hur avvikelser från planerade scheman på grund av vä­ derförhållanden kan rättas till. Det kommer att avsevärt minska tiden för att återgå till ordinarie tidtabeller. Datorer som arbetar i nätverk är avgörande viktiga system i många transportsammanhang. Det ger till exempel möjlighet att hålla reda på var distributionsfordon befinner sig och ger förarna möjlighet att hitta bästa vägen till destinationen genom att utnyttja det globala positioneringssys- temet (GPS). Det erbjuder också möjligheten att planera färdvägar så att fordonen kan hämta upp och lämna gods i rätt tid och till lägsta kostna­ der, att hålla reda på var fordonen befinner sig, och att möta de krav som ställs av egenskaperna hos godset, som vikt, volym, krav på kylning och annat. Mikroelektriska mekaniska system Mikroelektriska mekaniska system, MEMS, är en teknologi som liknar tillverkningen av halvledarkretsar. Kris Pister förutsäger att MEMS senso­ rer som inte är större än sandkorn kommer att finnas överallt och avläsa i praktiken allt. Pister hänvisar till sensorerna och aktörerna som ”smart damm”, fig 16. Genom att hämta energin från solljus, vibrationer, termis- 24 32nds ' Fig 16. MEMS-krets idag. ka gradienter och bakgrundsradiovågor kommer sensorerna att vara helt självförsörjande enkelchipsdatorer med förmåga att avläsa och kommuni­ cera och med inbyggd energiförsörjning. Man kommer att omedelbart kunna se när bilar, möbler, stereor och andrar värdesaker stjäls, genom att smarta sensorer kommer att följa dem på väg mot ytterdörren. Ditt hus el­ ler kontor kommer att känna till din närvaro och också i vilket rum du är. Ljus, värme och annan komfort kommer att justeras därefter. Att hitta ett ledigt sammanträdesrum blir enkelt. Sensorerna kommer att veta och meddela vilket som är närmast. I en främmande byggnad kommer du att vägledas av ljusränder på golvet eller i väggen, där namnet på det rum du ska till visas. Ett batteri som är en kubikmillimeter stort räcker i tio år för att klara energiförsörjningen till enklare uppgifter som att registrera temperatur och sända uppgiften en gång i sekunden. En kubikmillimeter stor vibra- tionsförstärkare kan fungera med den takten i evighet. Inomhus kan en kvadratmillimeter stor solcell ge tillräcklig energi för att utföra 100 upp­ gifter per sekund, och i fullt solsken 100 000 uppgifter per sekund. Ett kubikmillimeter stort batteri kan ge en optisk kommunikationslänk in­ omhus tillräcklig energi för att överföra 500 miljarder bits (motsvarande ett halvdussin biofilmer). MEMS-teknologin kan också användas utanför området för normal och korträckviddig radiokommunikation. I hemmen kommer hushållsmaskinerna, underhållnings- och säker­ hetssystem, och uppvärmning och luftkonditionering att vara anslutna till ”hinnan” och kommunicera med hyresgästen eller bostadsägaren. Kylskåp med platt skärm och Internetanknytning finns att köpa redan idag. Sen­ sorer och aktörer kommer att vara en källa för ett ökande antal förbindel­ ser maskin-till-maskin eller föremål-till-förmål. Netravali förutser i själva verket att denna typ av ”infrachatt” kommer att bli mer omfattande än kommunikationen mellan personer. ”Hemma kommer din diskmaskin att kunna tillkalla tillverkaren när något fel uppstår, och tillverkaren kom­ mer att kunna diagnostisera felet på håll,” förklarar han. ”Sprinklern på din gräsmatta kan kontrollera vädertjänstens hemsida, för att kolla att vä­ derprognosen inte förutser regn, innan den slår på sig själv,.” Kommunikationsapparaterna kommer att vara av samma storlek som smycken. Dessa ”metofoner” kommer att kunna förstå våra röster. ”Hur man slår numret på en telefon kommer bara att läras ut på historielektio- nerna. För att ringa mamma behöver man bara säga mamma ”, sa Joseph Olive, chef för Bell Labs. ”De små metofonerna på ditt rockuppslag kom­ mer att kunna läsa hemsidor och e-post åt dig.” Bell Labs frimärksstora ”kamera på chipset” kommer till exempel att kunna visa videobilder som DATORTEKNIKEN 25 LENNART JOHNSSON är lika bra som smygfotografers. Tillsammans med mikroskopiska mikro­ foner som också uppfunnits vid Bell Labs kan en bildtelefon som sitter runt din handled byggas runt videochipset. Tusentals runt-horisonten-ka- meror och stereomikrofoner placerade på idrottsarenor, musikkonserter och affärsmöten kommer att ge dem som deltar över webben full kontroll över vad de ser, hör och upplever. Några praktiska tillämpningar I ett extremfall kommer datorerna att bli så billiga att de kan betraktas som konsumtionsvaror. I ett annat extremfall kommer de mest kraftfulla datorerna med exceptionella egenskaper fortfarande att kosta tiotals mil­ joner dollar. Sådana datorer har av tradition använts för att vidga gränser­ na för vetenskapen, men de allt större datorsystemen används nu för att hantera informationssystem, som de system som är anknutna till Internet. Så har till exempel America Online (aol.com) ett datorsystem som är fullt jämförbart med de största systemen för naturvetenskaplig och teknisk forskning och utveckling som traditionellt drivit på datorutvecklingen. Den kommersiella marknaden har tillfört finansiella incitament till indus­ trin som krävs för att påskynda teknikutvecklingen. I ökande grad har massmarknaden erbjudit den stimulans som teknikutvecklingen behöver för en fortsatt snabb utveckling. Sist men inte minst ska vi ge några exempel på problem och datortill- lämpningar som blivit aktuella genom datorernas enorma bearbetnings- förmåga. Genom att flertalet datorer inte används större delen av tiden kan ett gemensamt och kollegialt utbyte mellan många hopkopplade da­ torer öka datorkraften avsevärt. Ett sådant gemensamt användande har i själva verket redan skapat den mest kraftfulla datorn för uppdrag där be­ hovet av signalutbyte mellan processorer är litet eller medelstort. Stora grupper med miljoner datorer har på detta sätt redan använts för tillämp­ ningar när det gäller livsvetenskaper, matematik och i sökandet efter liv utanför jorden. En annan tillämpning som växer fram är televetenskap, dvs fjärran­ vändning av vetenskapliga instrument som elektronmikroskop eller radi­ oteleskop. Eftersom dessa instrument kontrolleras av datorer och registre­ rar data digitalt, och genom att datorerna är anslutna till nätverk, har det blivit möjligt att fjärranvända instrument och att påverka deras funktion så att nyttan av deras observationer kan maximeras. I några fall krävs det avsevärda beräkningsinsatser på registrerade data för att besluta om ett te­ leskops inriktning mot ett astronomiskt objekt eller orienteringen av ett 26 Fig 17. Tillväxten i pa­ rallellutnyttjandet av persondatorer (antalet pc på vertikala axeln). Foto Larry Smali Computer Science & Engeneering Fig 18. Identifiering av en skogsbrand. Foto Larry Small Computer Science & Engeneering prov i ett elektronmikroskop. Nätverken eller beräkningskapaciteten är idag inte helt utvecklade för att göra sådana tillämpningar till rutin, men innan detta decennium är slut kommer det att finnas många lösningar på denna möjlighet, fig 17. Inom livsvetenskaperna finns det många utmaningar när det gäller da­ torberäkningar och dataanalys som precis har börjat bearbetas. Återska­ pande av bilder, förstärkning av observationer och analyser har stor bety­ delse inom detta område. Bildbehandling är ett av de viktigaste redskapen. I den strukturella biologin är utmaningen idag att uppnå en upplösning på 4-5 ångström, något som med dagens instrument skulle kräva analyser av fem miljoner bilder, var och en med en upplösning av en miljon pixel (bild­ punkter). Idag har man uppnått ungefär hälften av detta. Biomedicinsk bildhantering och simu­ lering av biomedicinska system är exempel på andra krävande datorapplikationer. Prognoser för väder med stormar och orkaner är andra viktiga tillämpningar som inte bara är utmaningar för datorutvecklingen utan också för naturvetenskapen eftersom laser- och sensortek­ nologi erbjuder nya möjligheter att mäta. Nät­ verken gör det möjligt att samla in och bearbeta data till prognoser i realtid. Också när det gäller skogsbränder och andra bränder finns det stora datormässiga utmaningar, fig 18. DATORTEKNIKEN 27 LENNART JOHNSSON Slutligen vill jag nämna simuleringar av olika aspekter på vår miljö och tillämpningar av traditionell vetenskap och teknik som fordrar avsevärd beräkningskapacitet, såsom kompletta maskinsimuleringar, dynamiken i komplexa mekaniska system, schemaläggning i stora system som för flyg­ trafik och besättningar och analyser av acceleratordata i elementarparti­ kelfysiken. N oter 1. Den intresserade läsaren kan hitta förslag till litteratur på s 114-115. 2. Klocka och dess frekvens är ett mått på hur snabbt en dator kan arbeta och anges ofta i multiplar av Hz, dvs pulser per sekund. 3. ENIAC har beskrivits av Göran Kjellberg i Daedalus 1979/80. 4. Dessa maskiner har tidigare beskrivits i Daedalus - BARK och ENIAC av Sigvard Strandh i Daedalus 1965 och BESK utförligt av Jörgen Lund i Daedalus 1987. 5. Tillfällig lagringsplats där datorn lägger viss information för att ha den snabbt tillgänglig. 6. Med linjer avses anslutningsledningarna mellan komponenterna i den integrerade kretsen. 7. En kvadratmikron motsvarar en kvadrat med en sida som är 1/100 av ett hårstrås tjocklek. Referenser - ett urval Babbage, Henry Prevost (ed) Babbages calculating engines. Los Angeles, 1982 (Charles Babbage Institute reprint series for the history of computing ; 2) Burks, Alice R & Burks, Arthur W, Thefirst electronic Computer: the Atanasoffstory. Ann Arbor, 1988 Burks, Arthur W & Burks, Alice R (eds), ”The ENIAC: first general-purpose electronic Computer” i Annals ofthe history ofcomputing, vol 3, 1981, nr 4, s 310-399 Carpenter B E & Doran R W, A Af Turings ACE report of1946and otherpapers. Cambridge, Mass, 1986 (Charles Babbage Institute reprint series for the history ofcomputing; 10) Catlett, Charlie, & Forster, lan, The network meets the Computer: architectural implications ofunlimited bandwidth, 2001. Url: http://www.east.isi.edu/NGI-S/lsn2000/Argonne_Nat_l_Lab-Catlett.pdf (2001- 11- 02) Gelsinger, Patrick P, Garginn, Paolo A, Parker, Gerhard H & Yu, Albert Y C, ”Microprocessors circa 2000” i IEEE Spectrum, October 1989, s 43—47 Hartree, Douglas R, Calculating machines; and, Calculating instruments and machines. Cambridge, Mass, 1984. (Charles Babbage Institute reprint series for the history of computing; 6) IBM Systems Journal, vol 38, 1999, nr 4. Special issue on pervasive computing Katz, Randy H et al, The Endeavour expedition: charting thefluid information utility, Electrical engineering and Computer Science department. Berkeley, Calif, 1999 Url: http://endeavour.cs.berkeley.edu/ (2001-11-01) Kuck, David J, The structure ofcomputers and computation. New York, 1978 28 Martin, Ernst, The calculating machines. Cambridge, Mass, 1992 (Charles Babbage Institute reprint series for the history of computing ; 16) McRobbie, Michael A., Indiana Pervasive Computing Initiative, Indiana University, 1999 Url: http://www.indiana.edu/-ovpit/ipcres/ (2001-11-02) Moore, Gordon, Electronics, vol 38, 1963, nr 8, April 19 Morrison, Philip and Morrison, Emily, Charles Babbage and his calculaiting engines. Dover, 1961 Netravali, 1999. Url: http://www.lucent.com/press/1199/991112.bla.html Pister, K, Khan, J & Boser, B, Smart dust, autonomous sensingand communication in a cubic millimeter, Electrical Engineering, Berkeley, Calif Url: http://robotics.eecs.berkeley.edu/-pister/SmartDust/ (2001-11—02) Stix, Gary, ”Getting more from Moore V’ i Scientific American, vol. 284, 2001, nr 4, s 20-24 Weiser, Mark & Brown, John Seely, The coming age ofcalm technology, Xerox PARC, October 5, 1996 Url: http://www.ubiq.com/hypertext/weiser/acmfuture2endnote.htm (2001—11—02) Von Neumann, John, Papers ofvon Neumann on computing and Computer theory. Cambridge, Mass, 1987 (Charles Babbage Institute reprint series for the history of computing ; 12) DATORTEKNIKEN 29  Datorer från IBM Foto IBM Corp. ill man, kan man sätta till och med ett klockslag på pc:ns fö­ delse. Det var klockan 10.30 den 12 augusti 1981 som IBM presenterade sin allra första persondator. Ett antal inbjudna från främst kunder och media hade då samlats i en sal i klas­ siska hotellet WaldorfAstoria i New York. Det de fick se var IBM PC med modellbeteckningen G. Den drevs av en Intel 8088-processor på 4,77 MHz och 8/16 bitar. Internt var det allt­ så en 16-bitars processor medan den externa databussen inte var bredare än 8 bitar. Adressbussens 20 bitar innebar en adressrymd på 1 MB, men eftersom en del av utrymmet var reserverat blev endast 640 kB kvar för program —en begränsning som levde med länge. Minnet i denna första pc var 16 kB, men kunde byggas ut till 236 kB. Maskinen saknade hårddisk, men hade två diskettstationer på vardera 160 kB. Den var stor nog att full­ ständigt dominera ett skrivbord. Kritikerna, det finns ju alltid de som står beredda att döma ut allt nytt, kallade den en dyr leksak. Den blev en succé. Den var en ny, het och omtalad produkt som snart kom att sälja häpnadsväckande mycket. IBM spådde optimistiskt att man kunde sälja drygt 241 000 på fem år - det överträffades på en månad! Men framför allt var den startskottet för något helt nytt: ett brett användande av en dedicerad datamaskin för personligt bruk. Utvecklingen av prestan­ da och användningsområden har under de första 20 åren slagit alla prog- TORBJORN JOHANSSON OCH GUNNAR VON SYDOW Persondatorn Dyr leksak blir allas vardagsvara 31 TORBJÖRN JOHANSSON OCH GUNNAR VON SYDOW noser och bedömningar med bred marginal - samtidigt som priserna sjun­ kit och denna avancerade teknik trängt djupt in i hemmen. Den tidiga tekniken Ett av de mest fascinerande dragen i pc-utvecklingen är den enorma krea­ tivitet och utvecklingslust den utlöst hos ett oräkneligt antal företag och människor över hela världen. Säg den produkt som utvecklats så snabbt och i så intensiv dialog mellan olika leverantörer och, framför allt, sina an­ vändare. Och det är just den aspekten på pc:ns historia som gör att vi officiellt brukar datera dess födelse till den 12 augusti 1981. För visst hade den dator IBM då visade upp för världen en förhistoria. Faktum är att Xerox Corporation redan 1970 samlade några av sina skarpaste forskare och gav dem uppdraget att skapa en ”arkitektur för in­ formation”. Xerox var ledande inom tekniskt avancerad kontorsutrustning, betraktade sig som ett informationsföretag och såg nu ett behov av att ta reda på hur utvecklingen av kontorens sätt att arbeta, ta fram och sprida in­ formation, kunde gestalta sig. Forskarna på legendariska Xerox Palo Alto Research Center skapade - Alto. 32 Den första pc:n, IBM PC G. Vid introduktionen i Sverige 1983 hade den 16 kB primärminne, två diskettstationer med 160 kB samt en 4,77 MHz processor och kostade 45 000 kr. Som jämfö­ relse kan nämnas att IBMs senaste bärbara ThinkPad T23 har 128 MB primärminne, 48GB hårddisk och en 1,13 GHz processor och kos­ tar 38 000 kr. Foto IBM Detta var i många stycken den tekniska, om än inte den kommersiella, anfadern till dagens pc. Den dök upp redan 1975. Det märkliga är att denna den allra första personliga datorn innehöll en hel del funktioner och finesser som kom att få sina genombrott först många datorgenerationer senare. Alto hade en rejäl skärm, ett fristående tangentbord och själva datorn i en låda under skrivbordet, låt vara betydligt större än dagens maskiner. Den styrdes, vilket var mer omvälvande, av den första datormusen, hade ett grafiskt fönsterbaserat användargränssnitt och en bitmappad skärm. Den kunde till och med kopplas samman med andra datorer i ett primi­ tivt nätverk - världens första Ethernet. När IBM stod på WaldorfAstoria och visade upp sin pc kunde Xerox medarbetare redan utbyta filer och använda skrivare i ett nätverk som fun­ gerade efter Xerox eget XNS-protokoll. Detta kom att spela en stor roll då Internet började utvecklas på allvar. Men det är en helt annan historia. Trots sitt stora försprång lyckades inte Xerox skapa ett genombrott för denna nya teknologi. Kanske var man helt enkelt för tidigt ute. Kunderna hade svårt att se nyttan. Utbudet av program var minst sagt begränsat. Där­ till kostade en Alto runt 40 000 dollar vilket på den tiden var avskräckan­ de dyrt, även för de djärvaste som var villiga att pröva en ny okänd teknik. PERSONDATORN En hästkapplöpning i Xerox Alta. Foto Xerox Pro Alto Research C enter. 33 TORBJÖRN JOHANSSON OCH GUNNAR VON SYDOW Under 1970-talet dök det upp en hel del små företag som grundats av datorentusiaster och som utvecklade en uppsjö olika små datamaskiner, ofta benämnda mikrodatorer. Många av oss minns nog varumärken som Atari, Commodore, Osborne och Apple. I Sverige fick Luxor stora fram­ gångar med sin ABC 80 och sedermera ABC 800. Den befriade kreativiteten Det som präglar denna period och förpassar 70-talet till att utgöra just en förhistoria är hur alla dessa företag utformade sina datorer efter helt egna idéer. Inga märken var kompatibla med några andra. Den som köpte en dator var hänvisad till just det märkets utbud av programvaror och tillbe­ hör. Detta höll tillbaka utvecklingen. Att välja dator blev ett gastkraman- de beslut för användaren som inte hade någon aning om hur lång livstid han, eller hon, kunde räkna med för sitt kostsamma förvärv. Det fanns ett 20-tal inkompatibla märken att välja mellan. Marknaden för smådatorer befolkades under denna tid företrädesvis av entusiaster på en avancerad hobbynivå. Företagen höll fast vid sina centrala system, stordatorer för de större företagen, minidatorer för de lite mindre. Användarna hade, i bästa fall, en direktansluten textterminal på skrivbordet. Mest känd av dessa tidiga tillverkare är i dag Apple, vars Apple II kom redan 1977 och gjorde det möjligt för vanligt folk - i praktiken verkliga entusiaster, men ändå - att skaffa en egen dator. Den hade kassett- i stäl­ let för diskettstation, 16 kB minne och var i praktiken snarast en redan ihoplödd byggsats. Apples strategi var, i likhet med de flesta andra tillver­ kares, att göra datorer som endast fungerade tillsammans med Apples egna program och tillbehör. Det var detta som IBM i ett slag ändrade på 1981. In på scenen klev nu världens största datorleverantör. Ett stort, välkänt företag med årtiondens erfarenhet av kommersiellt framgångsrik databe­ handling som nu byggde en personlig dator. Det var en revolution i sig. Men inte bara det. Tvärtemot sina vanliga principer att behålla kun­ skap inom företaget och se till att ta hand om alla led i konstruktion, till­ verkning och försäljning själv publicerade IBM de tekniska specifikatio­ nerna. Alla kunde fritt ta del av dem. Den nya datorns namn, Personal Computer, pc (eller ibland PC), etablerade sig nästan omedelbart som ett generellt begrepp. Utvecklingen av operativsystemet för den nya maskinen hade IBM uppdragit åt ett litet nystartat företag, Microsoft, som också fick möjlighet att själv marknadsföra den resulterande produkten. Från IBM hette den 34 PC-DOS, från Microsoft MS-DOS. I det här läget kunde IBM med lätt­ het köpt Microsoft. Ingen, utom möjligen Microsofts chef Bill Gates, ana­ de väl då att beslutet att avstå skulle få historisk betydelse. I dag är det svårt att tänka bort Microsoft ur pc-historien. Denna öppenhet, att släppa de tekniska specifikationerna fria och låta också andra företag sälja operativsystemet, chockade till en början såväl många medarbetare inom IBM som konkurrenterna. Det betydde dock att det mycket snabbt utvecklades en marknad för IBM-kompatibla ma­ skiner. Just begreppet ”IBM-kompatibel” blev ett starkt försäljningsargu- ment för alla leverantörer - fungerade maskinen på samma sätt som en från IBM var den en riktig pc. Användarvänlig - och utvecklingsbar Faktum är att när IBM började sälja sin pc i Sverige 1983 hade konkurre­ rande märken redan börjat sälja IBM-kompatibla datorer här! Så snabb var utvecklingen. Så starka krafter utlöste IBMs inträde på pc-marknaden. Nu kom en tid som kom att präglas av blixtsnabb produktutveckling och lika snabbt sjunkande priser. De tillverkare som fanns före IBM PC är i stort sett alla borta. Undantaget är Apple som under 1980-talets första år fick vind i seglen och blev en skarp konkurrent i många år. Man kan tala om två skolor un­ der 80-talet, IBM-kompatibla datorer och Macintosh från Apple. Steve Jobs, en av Apples grundare hade 1979 besökt Xerox och fatt en grundlig presentation av principerna bakom det grafiska gränssnittet och hur det styrdes . Efter det byggde Apple sin dator Lisa som presenterades 1983 och i mångt och mycket var en vidareutvecklad Alto med musstyr­ ning, fönstersystem och ikoner. Apple började fokusera på användarvänli- ga datorer, till skillnad från konkurrenterna som var väldigt teknikorien- terade. Lisa var dock mycket dyr, cirka 10 000 dollar, och nådde därför inte den masspublik Apple hoppats på. Redan inom ett år presenterades efterföljaren: Macintosh. Trots sin minimala skärm och begränsade utbud av program blev den snabbt en kommersiell framgång. Även om Apples datorer förvisso var personliga datorer var det den IBM-kompatibla sidan som kom att kallas pc. Kampen mellan pc och Mac var också kampen mellan två synsätt på datorutvecklingen. Apple vaktade omsorgsfullt sina specifikationer, så omsorgsfullt att man vid ett tillfälle stämde Microsoft och, trots arvet från Xerox, hävdade äganderätt till det grafiska användargränssnittet. Tack vare den hårda kon­ trollen kunde man skapa en uppsättning program och tillbehör som var PERSONDATORN 35 TORBJÖRN JOHANSSON OCH GUNNAR VON SYDOW både enkla att installera och använda. De fungerade snabbt och smidigt tillsammans med varandra. Och Apple var som sagt mycket tidiga med grafiska gränssnitt där man enkelt kunde peka, klippa och klistra sig fram genom programmen och operativsystemet. Dock var Apple-världen mycket sluten - Apple behöll full kontroll. På pc-sidan skedde utvecklingen mycket mer nyckfullt och ostrukture­ rat men också snabbare, eftersom det var så många företag inblandade. Nackdelen var att det gjorde tillvaron krångligare för användarna. Särskilt i början var det många leverantörer som kallade sina produkter IBM-kom­ patibla - men det var de inte alltid. Program fungerade inte självklart till­ sammans. Ibland kunde till och med installationen av en ny tillämpning innebära att en gammal slutade fungera. Men styrkan på pc-sidan var och är just att det finns så många leveran­ törer. Det ledde till snabbt fallande priser på främst hårdvaran och därmed 36 Vid introduktionen i Sverige 1983 flankera­ des IBM PC av service­ chefen Eje Engdahl, försäljningschefen Lars Bergquist, marknadsdi- rektören Sture Linn, försäljningschefen Lars Lind, produktchefen Bengt Klynning och försäljningschefen Christer Ohlsson. Om­ slagsbild från Mikroda­ torn 2/83. Foto Mikael Röhr IBM PS/2 modell P80. Foto IBM strömmade kunderna till. Lika snabbt växte det fram en stor mängd pro­ gram och tillbehör. För pc fanns snart en bredd och en valfrihet som App­ le inte kunde matcha. Den öppnade massmarknaden De allra första åren efter det att IBM presenterat sin pc och därmed öpp­ nat en massmarknad för persondatorer kom de teknologiska landvinning­ arna slag i slag. Intel var med från början med sin 8088-processor. Snart, 1983, kom IBM med XT-modellen - eXtended Technology - med 16/16-bitars 8086- processor från Intel, hårddisk på 10 MB som standard och 256 kB RAM på systemkortet. Detta år, 1983, var händelserikt. Massmarknaden PERSONDATORN började förverkligas, Apple lanserade sin Lisa, IBM PC kom till Sverige - och Compaq presenterade sin första dator, en bärbar pc. Compaq hade bildats 1982 just kring affärsidén att bygga en portabel IBM-kompatibel persondator. Det är klassisk datorhistoria hur de tre grundarna, tekniker från Texas Instruments, satt på en li­ ten pajrestaurang i Houston och skissade denna portabla dator på ett tallriksunderlägg. Under sitt första riktiga verksamhetsår levererade Compaq 53 000 bärbara pc. När IBM 1984 presenterade AT-modellen, Advanced Technology med 80286-processorn på 6 MHz, 20 MB hårddisk och färggrafikkort, visar det hur snabbt datorer­ nas kapacitet ökade redan från början. Nu svarade också IBM på Compaqs bärbara utmaning IBM PC Convertible. Foto IBM även om skärmen inte ens var en decimeter hög. 1987 blev ett stort märkesår i pc-historien. Intel för­ stärkte sin position på persondatormarknaden med sin 80386- processor och skulle snart bli lika världsledande på processorer som Microsoft på programvaror. Denna processor utgjorde ett rejält kliv för datorernas prestanda och satt i de nya PS/2-modellerna från IBM som var ^ g P genom att presentera sin första bärbara maskin, Port- able PC. Bärbar och bärbar, förresten. Vid denna tid vägde de bärbara maskinerna sina modiga 12-15 kilo och var stora som en liten resväska. Men redan året därpå kom IBM PC Convertible och då såg den bärbara datorn ut som den laptop vi är vana vid, 37 TORBJÖRN JOHANSSON OCH GUNNAR VON SYDOW bland de första som verkligen liknar dagens pc. Den nya 80386, eller 386 som den kallades, hade ett väsentligt bättre stöd för så kallad multikör- ning, alltså att man kan köra flera program samtidigt. Detta var betydel­ sefullt för utvecklingen av effektiva fönstersystem - att kunna se flera pro­ gram samtidigt men ändå bara kunna köra ett åt gången var kanske mer frustrerande än effektivt. Nu kom också snabbare versioner av de bussar som styr in- och utmat­ ningen av data i en pc. Den ursprungliga tekniken, Industry Standard Ar- chietcure (ISA), hade blivit en flaskhals och med den nya MCA-bussen (Micro Channel Architecture) försökte IBM introducera en ny standard. Förutom högre kapacitet erbjöd MCA också automatisk konfigurering som i ett slag gjorde det mycket lättare att koppla in kringutrustning. I dag kallar vi funktionen “Plugn Play” men nu är den i huvudsak en uppgift för operativsystemet. Därtill kom året 1987 också ett nytt operativsystem, OS/2. Utvecklat gemensamt av IBM och Microsoft var det tänkt att ersätta DOS och dess relativt begränsade funktionalitet. Det stödde full multikörning, erbjöd väsentligt bättre isolering av olika program från varandra och från själva operativsystemet och hade dessutom ett grafiskt användargränssnitt. OS/2 hade i stor utsträckning utvecklats för företagskunder och blev uppskattat kanske framför allt för sin robusthet. Denna gång ville IBM dock behålla kontrollen. I stället för att släppa den nya tekniken helt fri krävde man licens av alla MCA-användare och ville övervaka försäljningen av OS/2. Tvärtemot sitt eget framgångsrecept då den ursprungliga IBM PC lanserades. Så - utvecklingssprång eller inte, någon klart dominerande roll på marknaden fick inte dessa innovationer. Parallellt med MCA-bussen utvecklades ISA till EISA, Extended In­ dustry Standard Architecture. EISA kunde använda både de gamla ISA- korten och nya EISA-kort men var tekniskt mindre avancerad än MCA. Trots detta blev denna standard den dominerande fram till introduktio­ nen av PCI-bussen i mitten av 90-talet. Nätverkssamhällets gryning Under 90-talet fortsatte sedan den snabba utvecklingen. Persondatorerna drog kanske mer än någon annan produkt nytta av den snabba utveck­ lingen inom halvledarindustrin. Själva processorprestandan fördubblades ungefär var 18e månad (”Moores lag”) och lagringskapaciteten, såväl pri­ märminne som skivminne, ökade minst lika snabbt. 38 En viktig milstolpe var Intels introduktion av Pentium-processorn 1993, som förutom högre prestanda också erbjöd ett väsentligt bättre stöd för vir­ tuell minneshantering. Persondatorn hade blivit en fullvärdig datamaskin. Men inte bara själva pc:n utvecklades snabbt under detta årtionde. Också omgivningen genomgick genomgripande förändringar. Maskiner­ na kopplades i allt större utsträckning ihop med varandra i lokala nätverk. Xerox gamla uppfinning Ethernet utvecklades vidare mot allt högre has­ tigheter och fick sällskap av IBMs Token Ring. Nätverken påverkade och förändrade hur företag, stora som små, byggde upp sina organisationer och var snart en självklarhet. Utvecklingen hade gått från att stödja med­ arbetarnas personliga produktivitet till att effektivisera organisationerna i deras helhet. En intressant aspekt på pc-utvecklingen berör användargränssnittet. Medan Apple redan 1983 hade ett grafiskt gränssnitt levde persondatorn länge med DOS och dess kommandorader. Microsoft: började visserligen tidigt experimentera med ett fönstersystem, Windows, som kördes ovan­ på DOS. I OS/2 var ett grafiskt fönstersystem, kallat Presentation Mana­ ger, standard. Det var dock först med Windows 3, speciellt version 3.11, som pc-användarna i gemen började använda grafiska fönstersystem. Fort­ farande var fönstersystemet ett tillägg ovanpå DOS. Med Windows95 och senare Windows98 och Windows ME, blev DOS allt mindre synligt men än i dag finns denna kvarleva från persondatorns barndom med i botten hos de flesta persondatorerna. Tillämpningarna härskar Parallellt med de olika Windowsversionerna utvecklade Microsoft en helt ny linje operativsystem. Baserat på det arbete man gjort tillsammans med IBM för OS/2 skapades ett helt nytt system, New Technology eller NT. Med en väsentligt modernare intern uppbyggnad och förbättrat använ­ dargränssnitt blev Windows NT ofta valet för de professionella användar­ na och utvecklades vidare till dagens Windows 2000. Med nästa generations operativsystem från Microsoft, Windows XP, kommer slutligen de bägge olika linjerna att återigen falla samman och då torde också de sista resterna av DOS försvinna. Även om teknikutvecklingen förvisso varit häpnadsväckande har det kanske inte i första hand varit de tekniska specifikationerna som lockat kunderna. I den mån de ens begripit dem. Det som sålde, och fortfarande säljer, datorer är tillämpningarna. Vad man kan använda datorerna till. PERSONDATORN 39 Särskilt i datorernas barndom måste dessa tillämpningar varit synnerligen åtråvärda eftersom varje dator då innebar en betydande investering, i var­ je fall för mindre företag och enskilda hushåll. En sådan åtråvärd tillämpning blev kalkylarket. Redan före IBM PC lanserades VisiCalc, det första kalkylarket, som dock snabbt försvann när Lotus 1-2-3 gjorde succé. Nu kunde man mycket enklare göra uppställ­ ningar, analyser och simuleringar av olika ekonomiska situationer. Till­ sammans med ordbehandlaren och presentationsverktyget skapades en treenighet som skulle driva upp den personliga produktiviteten hos med­ arbetarna och motivera investeringen. För riktigt små företag blev persondatorn med sitt överkomliga pris också en möjlighet att, precis som de lite större bolagen redan gjort, dato­ risera sina rutiner. Även enskilda företagare kunde nu lägga sin bokföring, fakturering och uppföljning “på data”. En annan drivkraft var hur försäljningsmetoderna slipades. Michael Dell grundade Dell Corporation 1984 med affärsidén att sälja pc direkt till slutkund, utan mellanhänder. Efter en långsam start blev det under 90- talet en fenomenal framgång och Dell är i dag en av världens största pc-le- En svit bärbara pc från IBM. Närmast kameran den ursprungliga Port- able PC från 1984 och därefter en PC Convert­ ible. Näst längst bort dagens ThinkPad T23 och därefter en Trans- Note, bärbar pc och elektroniskt antecknings- block sammanbyggda. Foto IBM 40 verantörer. Denna utmaning tvingade konkurrenterna att också effektivi­ sera sin hantering av hela produktkedjan, från utveckling till service och eftermarknad. Persondatorn hade tagit klivet in bland de etablerade kon­ sumentprodukterna. Genombrottet för Internet i mitten av 90-talet innebar också ett stort språng i pc-utvecklingen, kanske mer användningsmässigt än tekniskt. Nu kom ett användningsområde som på allvar lockade privatkonsumenterna, även utanför de spelintresserades skara. Internet är pc:ns slutliga bekräf­ telse, men sätter också igång de krafter som antyder att den är på väg att förändras. I dag är de kretsar som utgör kärnan i en pc så små och billiga att de kan placeras var som helst och kopplas upp på Internet, i allt från mobiltelefo­ ner och bilar till kylskåp och värmepannor. En definitionsfråga uppstår: vad är en pc? Om ett enstaka chip med full pc-kapacitet byggs in i en teve, är då teven också en pc? Om några år är förmodligen datorer så vardagli­ ga att vi inte ens tänker på dem som datorer med vissa prestanda, utan som självklara funktioner hos olika apparater. Det slutliga beviset på en teknologis styrka är möjligen dess försvin­ nande från det allmänna medvetandet och övergång till att vara en natur­ lig självklarhet. Persondatorn kan mycket väl göra denna resa snart, långt innan den fyller ens 40 år. PERSONDATORN 41  En liten del av program­ utbudet i en butik Foto Nisse Cronestrand, Tekniska museet atorhistorien är kort jämfört med traditionen i de flesta an­ dra mänskliga verksamheter. Det är bara 55 år sedan den första datorn, ENIAC, byggdes vid University of Pennsyl­ vania. För 45 år sedan kommunicerade specialister med da­ torer med siffror och stora bokstäver i endimensionell text, främst för tekniska och vetenskapliga beräkningar. För 35 år sedan börja­ de bredare användning för administration. För 25 år sedan kom den för­ sta persondatorn. För 15 år sedan började tvådimensionell grafisk interak- tion komma i mer allmän användning. Under de senaste 10 åren har datorer börjat användas för kommunikation och intellektuella upplevelser inte bara med text och grafik utan också video, ljud, animering och tredi­ mensionella världar i det exempellöst snabbt expanderande världsomspän­ nande datornätet. Samtidigt måste man ha i minnet att inom de flesta områden, inte minst media, där datorer används, finns en lång, ofta månghundraårig, tradition av uttrycksformer och arbetssätt, som måste tas tillvara också vid användning av datoriserade verktyg om man ska kunna uppnå lika goda, eller till och med bättre, resultat och produkter. YNGVE SUNDBLAD Datorprogram Räkneverktyg för några blir informationsverktyg för alla 43 YNGVE SUNDBLAD Datorn och människan Även om datorutvecklingen gått exempellöst snabbt kommer vi se att det även här går väsentlig tid mellan visionär (även ”demonstrerad”) innova- tiv datoranvändning och att denna kommer i allmänt bruk. Påtagligt är också att de stora innovationerna gjorts av datorkunniga visionärer som kompletterat sitt teknikkunnande med humanistiska och sociala perspek­ tiv, ofta i samarbete med andra, såväl mediakunniga som användare. En stor del av dagens datorprogram används direkt i vardagslivet. Av­ görande för användbarheten är utöver fiinktionaliteten, dvs vad program­ met kan göra, utformningen av interaktionen människa-dator. Användar- gränssnittet mot datorn, dvs presentationen på skärm (och eventuellt högtalare) och interaktionsverktyg för att styra datorn, är ju det som an­ vändaren upplever som ”datorn”. Allra mest explosiv har utvecklingen av datorutrustningens prestanda i förhållande till pris och storlek varit. Detta och innovativa idéer och ut­ rustning för interaktion människa-dator har möjliggjort nya tillämpning­ ar inom snart sagt alla mänskliga verksamheter. Metodik och teknik för att 44 Detalj av differensmaskin gjord av svenskarna Edvard och Georg Scheutz, samtida med Charles Babbage. L 1872. Foto Nisse Cronestrand, Tekniska museet Ada Lovelace var medarbetare till Charles Babbage på 1830-talet och räknas i vida kret­ sar som världens första programmerare. Hon har fått ge namn åt pro­ gramspråket Ada, lan­ serat kring 1980. Gra­ vyr av WH Mote 1838 efter teckning av AE Chaton RA. Bild från Ada Picture Gailery programmera datorer har, trots de många innovationer som beskrivs ned­ an, blivit en begränsande faktor. Även dagens mest avancerade program­ meringsteknik kräver mänsklig kreativitet och hantverk som tar tid om man skall tillgodose användarnas rättmätiga krav på goda verktyg. I denna artikel tar jag i första hand upp program och programmering som syftar till direkt mänsklig datoranvändning men vill här påpeka att datorprogram som styr och anpassar tekniska system utan direkt mänsklig inblandning också har en enorm spridning. Dagens tåg, bilar och flygplan liksom dagens telekommunikation, inte minst den mobila, och processin­ dustri är helt beroende av sådana datoriserade komponenter och styrsys­ tem. Den programmeringsteknik som används i detta sammanhang är den som också etablerats för interaktiva tillämpningar, men ofta med sär­ skilt höga krav på tillförlitlighet och säkerhet, vilket nödvändiggör omfat­ tande testmetodik. Ett datorprogram är, mer eller mindre direkt, en modell av den värld (tillämpning) som ska hanteras. Som vi kommer att se nedan har många alternativa sätt att modellera, som passar bra i olika typer av tillämpning­ ar, utvecklats genom åren. Datorvisionärer De flesta av idéerna och begreppen kring dagens da­ toranvändning med grafiska gränssnitt och datornätan­ slutna persondatorer presenterades som idéer av visio­ närer decennier innan de kom i allmänt bruk. En an­ ledning till detta är att idéer behöver ”mogna”. En annan uppenbar anledning är att den datorutrustning, som be­ hövs, först långt senare kunnat masstillverkas till ett mått­ ligt pris. Det första exemplet är datorn i sig, en beräknings- maskin vars operationer styrs av ett lagrat program, som beskrevs som ”The Analytic Engine” och delvis re­ aliserades med finmekanik av Charles Babbage 1864. Först när den kunde realiseras elektroniskt och när John von Neumann utvecklat Babbages idé till att lagra program och data i samma binära form, började dator­ utvecklingen på allvar under senare delen av 1940-talet. Ett tidigt exempel är idén med hypertext, automatis­ ka hjälpmedel för att få fram ett textstycke som refere­ ras till i annan text. Den beskrevs 1945 av Vannevar DATORPROGRAM 45 YNGVE SUNDBLAD Bush, president Roosevelts rådgivare i forskningsfrågor. Vannevar Bush tänkte sig detta realiserat med microficheläsare och mekanik som automa­ tiskt plockade fram microfichekortet med den aktuella texten. Denna idé, beskriven innan den allra första datorn konstruerats, demonstrerades på datorskärm 1968 (se nedan) men kom i mer allmänt bruk först genom HyperCard på Macintosh 1986 och i exploderande massanvändning i form av World-Wide-Web från 1993. I en doktorsavhandling från 1963 presenterade Ivan Sutherland Sketch- pad, datorstöd för ritande med ljuspenna på en bildskärm där han åstad­ kommer figurer med gummibandslinjer, gravitation (objekt som fäster vid varandra när de kommer nära), hierarki av figurer och delfigurer, m m. Rit­ program började utvecklas kommersiellt under 1970-talet men fick ge­ nomslag först med de grafiska arbetsstationerna i mitten av 1980-talet. Programspråket Simula utvecklades i Norge av Ole-Johan Dahl och Kristen Nygaard och blev sedan det presenterades 1967 ”modersmål” för min generation av akademiska datorprogrammerare i Skandinavien. Si­ mulas innovativa begreppsapparat, där man beskriver det som behandlas i form av objekt mtå attribut oc\\ procedurer (metoder), kom i allmänt (och numera dominerande) bruk som objektorienteradprogrammering först un­ der 1980-talet. Vid ett framträdande i San Francisco på Fall Joint Computer Conference 1968 demonstrerade Douglas Engelbart, via en radiolänk till en dator i laboratoriet i Menlo Park (sex mil därifrån), Augment, en datormil­ jö som innehöll det mesta av funktionaliteten i dagens persondatorer och arbetsstationer. Detta var resultat av fem års forskning och utveckling vid Stanford Rese­ arch Institute. Han visade ordbehandling, mus, friståen- (Nedan tv) Douglas Engelbarts interaktions­ verktyg, ackordstangen- ter, traditionellt tangent­ bord och mus på en sväng- och tippbar arm för bekväm arbetsställ­ ning. Foto Stanford Research Institutets arkiv Engelbartvid datorn. Foto SRIs arkiv 46 Ett kalkylark Skärmutskrift av författaren de tangentbord, fönster, klipp-och-klistra, hypertext, datorvideokonfererens, bekväma datoranvändarmöbler m m. Det tog ca 20 år för flertalet av dessa datoranvändningsformer att komma i allmänt bruk. I sin doktorsavhandling från 1969 beskriver Alan Kay sin vision om den ”dynamiska boken”, DynaBook, en bärbar dator med skärm med god upp­ lösning och en penna för interaktion med text-, bild-, video- och ljudmateri­ al. Han ledde sedan tillsammans med Adele Goldberg under 1970-talet en grupp på Xerox PARC (Palo Alto Research Center) som uppfann och ut­ vecklade många av de begrepp och verktyg som behövs för att möjliggöra DynaBook: överlappandefönster, ikoner, objektorienteradprogrammeringoch presentation,pop-up-meny, ”cut-and-paste”(klipp-och-klistra), ”drag-and-drop” (”dra-och-släpp”). Under 70-talet utvecklade Xerox PARC andra komponen­ ter, som är självklara i dagens datormiljö: ”högupplösande” bildskärmar med rastergrafik, idén att representera skärminnehållet som en bitkarta eller snara­ re pixelkarta (pixel står för picture element) i datorns arbetsminne, laserskri­ vare, sidbeskrivningsspråk och Ethernet. En av datateknikens bästa uppfinningar gjordes 1978 när två Harvard- studenter inom datateknik och ekonomi, Bricklin och Franklin, insåg att man genom att utnyttja möjligheten att skriva var som helst på skärmen kunde skapa ett dynamiskt kalkylark med fält som beror av en instruktion, t ex är summan av andra fält, och som uppdateras direkt vid förändring. Här gick det snabbare. Deras VisiCalc blev en stor försäljningsframgång i början av 1980-talet, men den stora marknaden för denna briljanta typ av flrkiu Redigera Formel Format Data Rit. Makro 1Normal IK>| Z F JT A &S# A▼ C4 ----11 1Ul-UTXJ------------ = n —— A |B|C|D Eurographics Multimedia Workshop i 1 2 3 4 5 6 7 8 9 1. Introduction 4. Psychology Perspective 15. DMIB Totalt frin IPLab Kjell da hl | Marmolin Sundbiad i ! 3 = 14! cfjä 15! IxlITI =SUMMA(C4:C6) ----------------- --------------------- K a l k y l b l a d l ÉUMMAf C4:C6)i DATORPROGRAM 47 YNGVE SUNDBLAD datorprogram, med vid användning, togs så småningom av Microsoft med det idag helt dominerande Excel. Excel är också intressant som program­ meringsmiljö för enkla tillämpningar. Xerox försökte kring 1980 lansera den grafiska arbetsstationen som kontorsverktyg i form av Star. Här finns ett genomarbetat användargräns- snitt i form av skrivbordsmetafor, systematisk ikonanvändning och WY­ SIWYG (”What-You-See-Is-What-You-Get”). Genom den specialbyggda hårdvaran blev den så dyr att bara ett fatal exemplar fick avsättning (på nå­ gra chefsskrivbord). Allmän spridning fick sådana datormiljöer först från 1984 med den med standardkomponenter byggda Apple Macintosh. Betydligt snabbare har World-Wide-Web-\Åén spritts från Tim Berners- Lees uppfinning vid CERN 1990 till exploderande massanvändning 1993. Här är det uppenbart att idén med en Web-läsare, Mosaic (numera Netscape) med ett genialt enkelt användargränssnitt, av Marc Andreesen m fl vid University of Illinois, var en avgörande faktor. Efter dessa nedslag i visionära höjdpunkter gör vi nu en genomgång av hur strukturer, miljöer och arbetsformer för programutveckling utvecklats parallellt med datorernas nya användningsområden under drygt fem de­ cennier. Programstrukturer och programspråk De grundläggande strukturer som uppfunnits för att ge programmerarna uttryckssätt har inte blivit inaktuella utan byggts på genom åren. En utveck­ ling av alltfler verktyg har vuxit fram genom att datorutrustningens kapa­ citet möjliggjort nya tillämpningar. De som programmerade de första datorerna, främst för tekniska beräk­ ningar, tvingades uttrycka sig i form av maskininstruktioner och data i rent binär (nollor och ettor) form. Mycket snart införde man dock mer lätt- memorerade symboliska (alfabetiska) skrivsätt för instruktionerna, som sedan översattes (assemblerades) till binär form av datorn själv. I viss ut­ sträckning används denna teknik förfarande när man vill programmera systemdelar, som är så extremt tidskritiska, att datorns snabbhet måste ut­ nyttjas maximalt. En tidig insikt var att programmen naturligt byggs upp av tre styrstruk­ turer. • sekvens (att göra instruktioner efter varandra) • val (låta ett villkor styra vilken av två instruktioner som blir nästa) • slinga (upprepa en instruktionsföljd ett antal gånger). 48 Xerox Star. Man kan bevisa att dessa tre strukturer räcker för att bygga upp allt som rimligen kan definieras som databehandling och de går igen direkt eller indirekt i alla datorprogram. I England uppfanns 1948 idén med subrutin, ett programavsnitt som kunde anropas från andra program och åstadkomma och returnera resul­ tat. Den används fortfarande flitigt, ibland under namn som procedurer och metoder. Kring 1960 utvecklades den textmässiga beskrivningen av vad datorn förväntas göra till ”högre” procedurorienterade språk med alltmer kraftful­ la grundoperationer. Där beskriver man i textform de operationer som ska utföras. De första standardiserade programspråken var Fortran och Algol för beräkningstillämpningar och Cobol för administrativa tillämpningar. Fortran blev dominerande fram till ca 1980. Basic fick stor spridning, inte minst med minidatorernas intåg under 1970-talet och i gryende använd­ ning i utbildning. Pascal, en vidareutveckling av Algol, nådde stor sprid­ ning eftersom det med måttligt programmeringsarbete kunde installeras på många olika typer av mini- och persondatorer. Ökad användbarhet För den som använder ett interaktivt datorsystem är det naturligt att be­ trakta det man ser på skärmen som objekt. Objektorienteradprogramme­ ring är en metod att modellera den värld ett program ska hantera och har visat sig vara mycket fruktbar vid utveckling av visuella tillämpningar för arbetsstationer. Objekten förses med såväl attribut, dvs datastrukturer, som metoder, dvs handlingsmönster (procedurer). Program­ mets utförande består i att objekt mottar meddelanden om att en viss metod ska utföras, vilket i sin tur kan bestå i att meddelanden skickas till andra objekt. Utvecklingen av objektorienterad programmeringsteknik började i Norge med programspråket Simula (1967). I resten av världen började dessa idéer spridas först med Smalltalk (1980), utvecklat av Adele Goldberg och medarbetare vid Xerox PARC. I Smalltalk är objektbegreppet konsekvent genomfört. Allt är objekt: tal, texter, grafiska objekt på skärmen, hjälpfönster för överblick m m. Objektorientering har fått en dominerande roll, spe­ ciellt vid programmering av interaktiva datortillämp­ ningar. Ur denna tradition kommer Java, ett av dagens dominerande programmeringsverktyg. DATORPROGRAM 49 YNGVE SUNDBLAD Fönster är ytor på bildskärmen. De kan överlappa varandra och fyllas med information som blir tillgänglig samtidigt. Fönsterteknik kan alltså motverka de överblicksproblem skärmens måttliga storlek ofta medför. Fönster används inte bara för presentation utan också för interaktionsob- jekt, t ex ikoner (små bilder), dvs symboler som representerar operationer eller data och kan väljas genom markering med pekverktygsstyrd markör, för textmenyer och för paletter uppbyggda av ikoner. Alla som använt en dator idag känner igen tekniken. Redan 1968 demonstrerade Engelbart, som nämnts ovan, en primitiv fönsterteknik men ett systematiskt sätt att hantera fönster kom först med de grafiska arbetsstationerna, som utvecklades i laboratorier som Xerox PARC kring 1976 och kom i allmännare bruk med Macintoshen 1984. Datorskärmens bildpunkter representeras som en bitkarta i snabbt arbets­ minne i datorn. Detta möjliggör att man kan programmera grafiska gräns­ snitt med rörelser i ”realtid” av musmarkör, fönster, fönsterinnehåll mm. Datorns operativsystem, det program som alltid finns aktivt, program­ meras att styras av ”händelser” (events) som knapptryckningar, musrörel­ ser, diskettinmatningar m m. Denna teknik användes redan från början på Macintoshdatorer och är grundläggande för funktionen hos dagens inter­ aktiva gränssnitt också för t ex Windows. Både procedurorienterad och objektorienterad programmering är im­ perativ i meningen att man beskriver instruktion för instruktion vad som ska göras. Som komplettering kan man programmera deklarativti form av beroenden (”constraints”) mellan data i modellen och lämna till datorsys­ temet att ta fram den sekvens av operationer som ser till att beroendena upprätthålls. Det är i många tillämpningar väsentligt att kunna uttrycka beroenden mellan objekt på skärmen och/eller i programmet, exempelvis fixerade avstånd mellan spalter på en dokumentsida och mellan väggar och dörrar i en arkitektskiss av ett hus. Programmeringsmiljöer Flera av de visionära innovationer som beskrivs ovan gjordes av program­ merare för att underlätta sitt eget arbete. De blev de första användarna och snart spreds användningen till andra programmerare och till andra använ­ dare för skapande arbetsuppgifter. Kalkylark med programmeringsmöjlighet i form av att låta fält bero av varandra är ett så kraftfullt hjälpmedel att det ofta kan ersätta utveckling av traditionella program, inte minst i arbetslivet, såväl på kontor som på verkstadsgolvet. Det finns många exempel på ”egenutvecklade” Excelark, 50 där de som kan arbetsprocessen åstadkommit mycket bättre planerings- stöd än centralt installerade standardsystem för tiotals miljoner kronor. För utveckling av moderna grafiska interaktiva tillämpningar är Small­ talk en stilbildande programmeringsmiljö som blev mer allmänt efterfrå­ gad och spridd i och med att grafiska arbetsstationer blev tillgängliga i bör­ jan av 1980-talet. I princip all programkod i hela systemet är tillgänglig och möjlig att förändra och testa genom att klippa, klistra, markera och utföra. Reell användarmedverkan redan från början i en interaktiv datortill- lämpning underlättas avsevärt av tidiga prototyper som illustrerar hur an­ vändarytan kan tänkas se ut och manipuleras åtminstone i några typiska fall. Erfarenhetsmässigt är det oftast mer värdefullt att fa fram prototypen tidigt även om den är i primitiv form. Ett tidigt verktyg för att utveckla grafiska gränssnitt är det objektoriente- rade HyperCard (1986), som användes mycket på Macintoshdatorer i slutet av 1980-talet. Idag är Director, ett kraftfullare verktyg, tillgängligt också för pc. Många användare, även utan vana vid programmering, har lärt sig hante­ ra HyperCard eller Director relativt snabbt vilket ytterligare förstärker deras möjligheter att prova olika idéer vid deltagande i programdesignprocessen. Idag kan även enkla prototyper åstadkommas med verktyg för att skapa webbtillämpningar, varigenom prototyperna blir tillgängliga för användare spridda geografiskt. Programmeringsarbetets organisering Programmeringen var i början, på 1950-talet, ett rent hantverk och även med dagens kraftfulla programmeringsverktyg finns det delar, i varje fall vid utveckling av nya typer av tillämpningar, som kräver hantverksmässig yrkesskicklighet. Yrkeskategorin programmerare, med allmänna kunskaper om datorer och specialistkunskaper i programspråk, uppstod när datoranvändningen nått en viss volym kring 1960. Kring 1970 började man tala om en pro­ gramvarukris. Arbetet och kostnaden för att programmera en tillämpning blev alltmer dominerande över kostnaden för själva utrustningen. Tidens försök till åtgärd var industrialisering av programmeringshantverket, bl a baserad på strukturerad programmering, som utgick från att funktionen hos det önskade programmet i varje detalj kunde utvecklas ”top-down” från en översiktlig version genom successiva förfiningar, i moduler som kunde fördelas mellan programmerarna. Med persondatorerna från 1975 och de grafiska arbetsstationerna och dessas programmeringsmiljöer kom en insikt att strikt tillämpning av top- DATORPROGRAM 51 YNGVE SUNDBLAD down-metodiken kan hämma kreativiteten i utvecklingen. En modifierad form, strukturerad tillväxt, där man omväxlar med att bygga på inifrån för att snabbt få fram prototyper kan ge dels mer innovativa resultat, dels möjlighet att involvera användarna på ett tidigt stadium. Hjälpmedlen måste gynna kreativitet och fantasi och avlasta bokförings- och kontroll­ arbete. Modern utrustning med möjlighet till avancerad interaktion gyn­ nar ett kreativt arbetssätt, med paradexempel som Smalltalk från Xerox PARC som nämnts ovan. Den metodik som används av avancerade programmerare vid utveck­ ling av nya tillämpningar med hjälp av grafiska arbetsstationer är i hög grad explorativ och experimentell. Erfarenheterna vid användning av t ex Smalltalk och Java är att man i mycket stor utsträckning använder och ändrar i existerande programdelar. Ett centralt problem är att lära sig hit­ ta det man kan utnyttja i den rika miljön. Bland oberoende programmerare, inom och utanför universiteten, finns en tradition av gemensam utveckling av fri programvara, som fram­ bringat ett antal goda och mycket spridda program, från operativsystem (grundprogram som styr datorns verksamhet) till textredigerare, program­ utvecklingsmiljöer, programöversättare m m. Ett exempel är ”Free Software Foundation”, sammanhållen av Richard M Stallman, som sedan 1970-talets början genom frivilliga insatser från tusentals programmerare runt världen utvecklat ett stort antal grundläg­ gande verktyg för Unix-miljö. Dessa är ofta bättre än de som säljs av leve­ rantörer och driver också på dessa. Ett färskare exempel från slutet av 1990-talet, är finnen Linus Torvalds operativsystem Linux, som framgångsrikt konkurrerar med Windows och Unix för persondatorer. Erfarenheterna från denna samlade utveckling och av ett antal lyckade och mindre lyckade programmeringsprojekt har insiktsfullt samlats till en praktik som i slutet av 1990-talet lanserats under namnet XP (Extrem Programmering) av ett antal utvecklare som också varit pionjärer inom objektorienterad metodik. Fortfarande är behovet stort av metodik som balanserar mellan hantverk, kreativitet och produktivitet. Programvaru­ krisen består. Kortfattat består XP av att man ”extremt”, dvs konsekvent och tätt åter­ kommande, tillämpar följande praktik. • Gör en grov plan baserad på affärsprioritet och teknik. Uppdatera när man vet mer. • Sätt ett litet system i produktion snabbt, släpp nya versioner med kor­ ta tidscykler 52 • Vägled utvecklingen med en enkel gemensam metafor (bild av syste­ mets funktion) • Utforma så enkelt som möjligt. Ta bort extra komplexitet när den upptäcks. • Programmerare utformar tester som utförs efter varje programföränd­ ring. Användare utformar tester som demonstrerar att en viss önskad egenskap fungerar. • Programmerare omstrukturerar systemet utan att ändra dess funktion genom att ta bort duplikat, förbättra kommunikation, förenkla och lägga till flexibilitet. • All programkod produceras av två programmerare vid en dator. • Alla i programmeringslaget kan ändra all kod överallt närsomhelst. • Systemet integreras många gånger per dag, varje gång en ny del är klar. • Ingen arbetar som regel mer än 40 timmar i veckan och aldrig övertid två veckor i rad. • Inkludera verkliga användare i gruppen, tillgängliga jämt för att svara på frågor. Tillämpningsområden Tekniskt-numeriska tillämpningar (1950-) De första datortillämpningarna var rena beräkningar av tekniska och na­ turvetenskapliga förlopp och konstruktioner. Denna användning av dato­ rer är ännu mer omfattande idag, kompletterad med de stora möjligheter­ na att grafiskt visualisera resultaten, men andra mycket omfattande tillämplighetsområden har tillkommit. Administrativa tillämpningar (1960-) I början avi 960-talet insåg man att datorer också kunde utnyttjas för ad­ ministrativa tillämpningar, som snabbt blev de (volymmässigt) domineran­ de. I den då förhärskande centraliserade stordatorformen med hålkortsin- matning medförde datatekniken uppkomsten av dels en elit av ”överstepräster” med exklusiv rätt att programmera och operera, dels ett proletariat med själsdödande datainmatningsuppgifter, såsom stansning, dels en mellangrupp ”användare”, dvs beställare och mottagare av resultat i form av listor, etiketter, fakturor m m. Ur ett akut behov av programmeringsverktyg uppstod Cobol som ett första (!) förslag som hängt med sedan dess, inte minst i system som förän­ drats men inte ersatts med helt nya under många år. Det medförde en ext­ DATORPROGRAM 53 YNGVE SUNDBLAD ra efterfrågan på oss Cobol-programmerare från 1960-talet inför de befara­ de millenniumskiftesproblemen. Den stora volymen administration med datorstöd idag utförs på persondatorer med en blandning av decentralise­ rade och centraliserade program. Ordbehandling (1975-) De första ordbehandlarna var programmerare som från 1960-talet använ­ de primitiva textredigeringsprogram till att skriva och ändra i program­ text. Så småningom började dessa program användas också för andra tex­ ter, vilket motiverade utveckling av funktionalitet och användbarhet. Spridningen till andra användare tog fart först i slutet av 1970-talet på persondatorer. Ett tidigt program var WordStar som gjordes tillgängligt på persondatorerna, som först såldes i byggsats (Altair 1975) och sedan färdi­ ga, bl a Apple I 1977. Idag dominerar Word denna typ av datoranvänd­ ning som är en av de volymmässigt största. Desk-Top-Publishing (1985-) Den grafiska persondatorn fick omedelbart stort genomslag som skriv- och ritverktyg, där WYSIWYG, möjligheten att se typografi och form på skärmen (om än inte i lika hög upplösning som på laserskrivar- eller foto- sättarutskrift) uppskattades. Snart, kring 1986, kom de första program­ men för Desk-Top-Publishing, som först användes av amatörer för att snabbt och billigt sätta ihop text- och bildmaterial till trycksidor för en­ klare publikationer, och sedan början av 1990-talet utvecklats till verktyg också för professionella grafiska formgivare och producenter. Viktigt i denna utveckling har varit den allt billigare laserskrivaren med allt högre upplösning och språk för beskrivning av sidinnehåll, inklusive typografi, där det dominerande är PostScript. Inom detta tillämpningsområde finns några av de allra bästa datorverktygen såsom PhotoShop för bildredige­ ring, PageMaker och QuarkXpress för att ”sätta” trycksidor. Dataspel (1980-) En annan tidig användning av grafiska gränssnitt, tom före dess genom­ slag i allmän datoranvändning, är elektroniska spel. Spänningen bygger ju såväl på vad man upplever genom att få något presenterat som (i väl så hög grad) att man kan interagera och styra eller åtminstone påverka förloppet i det man ser. Denna styrning utvecklades med pekdonen (vanligt är styr­ spak, ”joy-stick”) till direktmanipulation där man direkt kan utföra opera­ tioner, med omedelbar återkoppling, genom att flytta runt objekt på skär­ men. Direktmanipulation har också kommit in som ett bekvämt sätt att 54 utföra många operationer i användargränssnitt för de flesta tillämpningar. En form är drag-and-drop (dra-och-släpp), där man ”objektorienterat” tar tag i ikonen som representerar ett material, t ex ett dokument, och startar utförande av operationer på detta material genom att dra-och-släppa den­ na ikon på en ikon som representerar det program som ska användas. Även idag kan ofta avancerade interaktionstekniker först introducerade i spel in­ spirera till kraftfullare användargränssnitt också för annan datoranvänd­ ning. Det finns ju ett otal spel, bland de första var PacMan och Tetris. Interaktiva medier (1990-) Med de senaste årens utveckling av datorteknik, kommunikationsteknik och mediateknik blir datorer centrala i skapande av mediala (virtuella) upplevelser och gränssnitt. En utveckling av interaktiva medier har inletts under 1990-talet. För ljudmediet har datorer utnyttjats länge, men bredare användning har kommit först de senaste åren. Elektronmusik skapades med datorer re­ dan på 1950-talet och högtalare har anslutits till datorer för att ge diag­ nostiska ljud ända sedan datorernas barndom. Nu kommer ljud in också som del av multimediapresentationer och för interaktion, bl a som röst­ kommandon som kan ersätta eller komplettera grafiska och textgränssnitt. Video är också intressant som presentationsform i fönster i grafiska an­ vändargränssnitt nu när alltfler datorer, även persondatorer, kan utrustas med billiga videokort. Redigering av video görs alltmer digitalt med möj­ lighet att lätt komplettera med datorgenererad grafik. Interaktiv video har ännu inte funnit sin form. Mycket använda program för videoredigering är Premiere och Avid och för sammansättning av material till interaktiva mediepresentationer Di­ rector. Kommunikation och information över datornät (1993- ) Extraordinärt i 1990-talets datoranvändning är datornätens, speciellt In- ternets, möjligheter och genomslag för kommunikation och information. Den exploderande massanvändningen av datorpost och väven (WWW) gör användargränssnitten extra viktiga. Länge fanns det bara klumpiga da­ torpostverktyg med textgränssnitt. Kraven var måttliga därför att datorva­ na hackers var den dominerande användargruppen. Annars hade nog da­ torpost slagit igenom parallellt med telefaxen redan på 1980-talet. Numera ger t ex Eudora och webläsarna (Netscape och Internet Explorer) bekväm åtkomst till datorpost. DATORPROGRAM 55 Ett användargränssnitt som uppenbart hjälpt till att snabbt göra dator­ näten användbara för breda grupper är Mosaic/Netscape som gjorde Web- uppfmningen lättillgänglig. Virtuella 3D-världar (1995-) Datorgenererade (virtuella) tredimensionella världar används i flygsimulatorer och medicinsk utbildning och blir alltmer realistiska i takt med utveckling­ en av datorhårdvara såsom specialkretskort för olika grafikoperationer. Kopplat med datakommunikationsteknikens utveckling blir det möjligt att bygga distribuerade världar, där många kan mötas, samverka och dela upp­ levelser. Här ställs helt nya utmaningar på användargränssnitten, inte minst navigeringsverktyg för tre dimensioner och återkoppling som gör att man inte tappar orienteringen. En mus kopplad till navigeringsfält på skärmen för de tre dimensionerna eller ett ”trollspö” (engelska: wand) med vilken man kan röra sig och peka i tre dimensioner, räcker ofta. För spektakulära 56 tillämpningar finns sensorer på handskar, glasögon, hjälmar med inbyggda bildskärmar för ögonen m m. I Virtual Reality (VR)-kuben på KTH omges man av på alla sex ytorna utifrån projicerade bilder som skapar en värld där man kan navigera med ett trollspö och uppleva och röra sig i förgångna eller ännu inte byggda (men planerade) stadsmiljöer, 3D-modell av DNA-molekylen, fältet kring en vattenturbin eller ett rymdskepp och konstnärliga installationer. Programmeringsverktyg för att skapa dessa miljöer är relativt lättanvän- da och finns också med möjlighet att koppla mellan deltagare som fysiskt är på olika platser. Närvarande men osynlig datakraft En parallell utveckling är att datorkraft förekommer i andra former än den traditionella via tangentbord, mus och bildskärm. Några termer för detta är att datorn ses som överallt närvarande (ubiquitous computing, Weiser 1991), osynlig (invisible Computer, Norman 1998) eller försvinnande (dis- appearing Computer, som också är namn på ett EU-forskningsprogram 2000). Exempel på centrala tekniker i detta sammanhang är sensorer och interaktion via gester, haptik (kraftåterkoppling när man vidrör objekt) och ljud. Också för detta utvecklas lättanvända programmeringsverktyg. Några lästips Följande böcker ger utförligare och kompletterandejramställning av temata i denna artikel. Beck, K (1999) Extreme Programming Explained. Addison-Wesley Borenstein, N (1991) Programming as ifPeople Mattered. Princeton University Press Lammers, S (1990) De stora programmerarna. Columna Förlag Norman, D (1998) The Invisible Computer. MIT Press Raskin, J (2000) The Humane Interface. Addison-Wesley Weiser, Mark, ”The Computer for the 21st century”, i ScientificAmerican 265 (3), September 1991, s 94—104 DATORPROGRAM 57 BIRGITTA FREJHAGEN Användarstvrd systemutveckl ing n obändig teknikoptimism präglade 1960-talet. Datamaskinen var enorm. Tilltron till dess möjligheter obegränsad. De teknis­ Eka disciplinernas resultat byggde på etablerade vetenskapliga metoder och kom sällan att ifrågasättas. Samhällsvetenskaperna hade varken kraft, status eller volym för att bidra till andra per­ spektiv, teknikens utveckling hade sin egen logik. Man problematiserade inte användarbegreppet. I bästa fall såg man kunden som användaren, några riktiga användare av kött och blod var nästan aldrig delaktiga i ar­ betet. Teknikutveckling som en del i en social process var inte på agendan. Fackföreningarna i Sverige hade en stark tilltro till att teknik var arbe­ tarens välgörare, med full insikt om att teknik oftast i första ledet ersatte yrkeskunskaper och enskilda medlemmars arbetstrygghet. Genom Saltsjö­ bads- och företagsnämndsavtalen hade man verktyg för att garantera att inga otillbörliga bördor skulle läggas på arbetarna i den evigt positiva till­ växtspiralen. LKAB-strejken i Kiruna 1969-70 innebar ett iskallt uppvak­ nande. IBM: "Open door policy" och hemlig teknikutveckling Jag arbetade i mitten av 60-talet på ett av IBMs utvecklingslaboratorier. Där blev vi nästan fartblinda av att fa vara världsbäst. Datorerna var i sär­ klass det mest intressanta i teknik- och samhällsutvecklingen, ansåg vi. På Gruvarbetarna har bytt ut spettet mot joy-stick. LKAB, Kiruna Foto Peter Guliers 2000 58  BIRGITTA FREJHAGEN det svenska laboratoriet i Solna var vi ett tjugotal medarbetare från hela världen. Av IBM behandlades vi som högklassig vapenarsenal. IBM insåg redan på 60-talet värdet av det intellektuella kapitalet. Vi och våra egon sköttes minutiöst och genomtänkt. Vi skulle ”pysslas om” på ett modernt sätt, hållas i gömme och tas fram när husbonden bestämde. Vi hade obegrän­ sad tillgång till kompetensutveckling. Vi for runt i världen i de tidiga jet­ planen. En svensk kvinnlig programmerare på labbet fick självklart ta med sig make, barn och barnflicka på ett års ”assignment” i Kalifornien. Om en medarbetare var missnöjd med sin chefs beslut så uppmuntrades han/hon att gå vidare till nästa nivå i hierarkin. Prestige skulle aldrig få hindra bra medarbetares idéer. Kunden var däremot långt borta från laboratorierna. IBMare på ut­ vecklingslaboratoriet fick inte ens träffa och umgås med IBMare i försälj­ ningsorganisationen. Det var teknikens potential och vår kreativitet som programmerare som drev utvecklingen. IBM var på 60-talet en i positiv bemärkelse avancerad arbetsgivare. Det är möjligt att våra vanliga företag nu har kommit till det stadium IBM var för 35 år sedan. Kunden är självklart i centrum i alla företags affärsidéer, men jag tror att de flesta med beklagande medger att huvuddelen av ut­ vecklingen ännu idag sker utan direktkontakt med kunderna. För mig blev dock arbetet på IBM efter ett par år för instängt. Jag ville ut och se hur den här fantastiska tekniken användes i verkligheten. Från IBMs utvecklings­ laboratorium år 1968. Foto Per-Oue Stackman, IBMs Svenska AB Från LOs kurspärm Datoranvändning från 1978. Teckning Toyny Stahr 70-talet: Skydd mot storebror och utarmade jobb genom lag och avtal I början av 70-talet myntades begreppen det kontantlösa samhället och, lite senare, det papperslösa kontoret. Det var med skräckblandad förtjus­ ning som det började föras en diskussion i dagsmedierna om datamaski­ nerna och vad dessa kunde innebära i medborgarnas vardag. Storebrors- samhället målades upp. Information är en exklusiv typ av mänsklig resurs nära förbunden med makt respektive självständighet. Många med mig ansåg att dessa nya möj­ ligheter att ”reflektera” tillsammans med datamaskinernas kapacitet inne­ bar väsensskilda möjligheter jämfört med tidigare generationers informa­ tionsverktyg —stentavlor, tryck, papper och pennor. Den rätt avancerade och medvetna debatten om riskerna med den nya tekniken medförde att Sverige som första nation 1973 inrättade en särskild datalag, som reglerade skyddsaspekterna vad gäller datatekniken och den enskilda individens integritet. Den var enkel och tydlig. Under tio år satt jag i Datainspektionens styrelse och medverkade i utformning av praxis för personrelaterade datasystem i olika branscher. Lagstiftningen, tillsammans med ett periodvis oerhört massmedialt intresse för integritetsfrågorna, bi­ drog till att vi i stort kunde kombinera hög utvecklingshastighet och vettig tillämpning. ANVÄNDARSTYRD SYSTEMUTVECKLING 61 BIRGITTA FREJHAGEN I arbetslivet blev Bravermans bok Arbete och monopolkapital — arbetets degradering i det tjugonde århundradet en oerhörd utmaning för svensk fackföreningsrörelses traditionellt positiva tekniksyn. På KTH (och seder­ mera Arbetslivscentrum) tog forskarna direktkontakt med LO och erbjöd sin kunskap, som hjälp i förbundens formulering av en ny teknikstrategi. Förhoppningarna stod till att de kommande medbestämmande- och för- troendemannalagarna skulle ge facket makt att skydda medarbetarna mot utarmade jobb och otillbörlig kontroll. LO tillsatte en internutredning, som fick i uppdrag att belysa hur facket skulle kunna klara att skydda sina medlemmar från datasystemens avarter. LO-kongressen i juni 1976 beslu­ tade att tillsätta ett Dataråd. Jag anställdes på LO. Jag upplevde det som ett privilegium att fa börja jobba som anställd och på heltid med det som dittills bara varit mitt fri- tidsengagemang. Jag var en konstig fågel i LO-borgen. Kvinna och akade­ miker. Svenska Dataföreningen engagerade sig å sina medlemmars vägnar mot den fackliga inblandningen i systemutvecklingen. Ett animerat möte i för­ eningens regi drog fullt hus i Sundsvall om SIS RAS (SIS standard för RA- "Djungelkartan" över det sena 1970-talets utredningar på data­ området. Ur Datorer på svenska utgiven av Arbetslivscentrum 1981 "Datagrupper" som utarbeta datapolitiska program m. m. "Datagrupper" som utarbetar kongressrapporter, studiematerial, utredningsrapporter m. m. Datateknikens effekter på sysselsättning och arbetsmiljö (Dataeffektutredningen) Handeln med teknik (särskild utredare) Den nya informationsteknologin (informationsteknologiutredningen) Läroplaner och utbildningsplaner m. m. (UHÄ. SÖ) försäkningen m. m. (ALLFA- utredningen) Datasystemens sårbarhet (Sårbarhetskommitén, SÄRK) Översyn av gällande långsiktig inriktning av utvecklingen av informationssystem (Försvarets Rationaliseringsinstitut FRI) Science and Technology in the Ny tele/datorteknik Nordsat, nordiskt radio och TV- samarbete via satellit, Scannet, 80-talet på en bricka, m. fl. utredningar Utredning av den fortsatta fastighetsdataverksamheten (FADIR) Översyn av datalagen, ADB och offentlighetsprincipen (Datalagstiftningskommitén, DALK) Svensk elektronikindustris nuläge och utvecklingsmöjligheter (Statens industriverk, SIND) effekter på näringslivets utveckling (Data- och elektronikkommitén, DEK) Riksdag Politiska parti< Aparter Handels Dep. Utbildnings Dep. Social Dep. Försvars Dep. Utredning av frågor rörande anvisningar för ADB samt handlingsprogram för metodstöd (Statskontoret, FRI) 62 Industri Dep. Kontor 85 (samarbete med ASEA,Volvo, Skandia) Teledata prövas i begränsad omfattning (Televerket, projekten är ej regeringsuppdrag) produktsökning och teknikimport (Teknikimportkommitén) Åtgärder för förbättrad information om användning av ADB i statsförvaltningen m. m. (Statskontoret) Kommunikations Dep. Budget Dep. Utredning om anskaffning avADB-utrustning i statsförvaltningen (särskild utredare) tionell Systemutveckling) där det inte angavs ett uns av medbestämman­ de för användare. Systemutvecklarna insåg inte att deras arbete resultera­ de i stora förändringar i användarnas arbetsvardag. Systemutvecklarna an­ klagade mig för att vara svikare. Förväntningarna på medbestämmandelagen, MBL, var så stora att det nästan bäddade för ett bakslag. Men det vore alldeles fel att avfärda MBL som verkningslös. ”Tutlagen” innebar på de allra flesta större arbetsplatser att facken och användarna kom närmare påverkan. De nya lagarna medförde ett rejält kunskapslyft. I vågen efter MBL ut­ bildades hundratusentals fackliga medlemmar. MBL och de övriga förtro- endemannalagarna innebar en kunskapsupprustning och medverkan i sys­ temutvecklingen. Jag anser idag, tvärtemot dåtidens farhågor, att dessa lagar och avtal har bidragit till att vi nu har ett bredare och djupare ut­ nyttjande av datatekniken i Sverige än i något annat land. Mot slutet av 70-talet fanns det en djungel med utredningar som på oli­ ka sätt berörde användning av datatekniken. Huvuddelen gällde regler, sä­ kerhet och offentlig förvaltning. Som toppen på detta tillsatte regeringen två parallella utredningar: Data- och elektronikkommittén, DEK, och Da­ taeffektutredningen. DEKskulle finna former för att gasa och Dataeffekt­ utredningen skulle finna former för att förstå och skydda. Jag var ledamot i båda utredningarna. 80-tal: Information är potential och makt Skyddet mot avarter förändrades under 80-talet till krav på medverkan för att skapa tillgång till datorerna och deras möjligheter. Det gällde att skapa verktyg för användarstyrning - genom visioner, teknikforskning, kun­ skap, uppmärksamhet. I början av 80-talet började mitt intresse att allt mer återgå till den gam­ la fascinationen. Det här handlade ju verkligen om en teknik som hade en fantastisk potential! Information är viktig för oss som människor. Det ger oss förmåga att kommunicera både med oss själva över olika tidsperioder, med andra människor över geografiska avstånd och mellan generationer. Att systematisera information ger oss stöd att reflektera, bearbeta samband och utveckla ny kunskap. I Sundsvallstrakten hade en företagsläkare uppmärksammat en arbetare i en processindustri som uppvisade ett märkligt beteende. När datorerna närmade sig hans arbetsuppgifter fick han olika fysiska besvär och bad om förflyttning, trots att det innebar sämre arbetsinnehåll och lön. Läkaren fann att de reella problemen handlade om hans rädsla att visa sin begränsa­ ANVÄNDARSTYRD SYSTEMUTVECKLING 63 BIRGITTA FREJHAGEN de förmåga att läsa och skriva. Han var ordblind och visste från många års daglig terror i skolan vad det innebar att inte kunna det som förväntades av omgivningen. Efter att han lämnat skolan hade han klarat sig utmärkt både i yrkeslivet och privat och han tänkte inte tillåta någon att fa honom in i samma negativa ekorrhjul igen. Han hade hittat sin egen lösning på pro­ blemet - sjukskrivning för ryggont och önskan om omplacering. För mig, som också är ordblind, gav detta en viktig insikt. Jag hade upplevt många på LO-sidan som negativa mot den nya tekniken. Man var positiv till vanlig teknik, men negativ till informationsteknik. Nu började vi i Datautskottet (som Datarådet nu hette) att aktivt bearbeta och förstå detta motstånd. Vi byggde upp en strategi runt potentialen för arbetare i den nya tekniken. Den nya strategin var mycket besläktad med grundva­ larna för folkbildningen: datateknik ger tillgång till helt nya möjligheter att använda information. Ingen annan kommer att ge dig nyckeln till des­ sa tillgångar än du själv. Du måste själv lära dig. Gör du det stärker det dig i din roll som demokratisk medborgare, som yrkesarbetare, som förälder, som konsument... Att du är dyslektiker, eller av andra skäl tidigt valt bort det skrivna ordet, ska inte hindra dig från att nå bildning och utnyttja in­ formationens makt. Detta var inte en enkel strategi. I stället för att koncentrera kraften på att undvika avarter, att i enlighet med traditionell teknikpolitik skydda, skulle LO-medlemmar nu uppmanas att själva kräva att få utnyttja de nya möjligheterna. De skulle dessutom kräva att få ta del av det som lite för- Omslagsbild av Kaian- ders Sempler till boken En mänsklig chans? skri­ ven av Mats Utbult och Birgitta Frejhagen 1984. Omslagsbild av Erik Fo- seid till boken Vi väljer vår framtid utgiven av Brevskolan och LO 1984. 64 aktfullt uppfattades som moderna utlöpare av tjänstemännens traditionel­ la signum —penna, papper, skrivbord, arkivskåp och portföljer, dvs sådant som en riktig arbetare varken hade lust till eller betalt för att befatta sig med. Strategin var annorlunda. Den krävde därför annorlunda verktyg. De nya verktygen kom att bestå av breddatautbildning, formulerade visioner och annorlunda krav på forskningen. Breddatautbildningen innebar inte bara att arbetare/användare skulle fa möjlighet att diskutera den nya tekniken, dataanvändningen, utan ock­ så få färdigheter att själva använda det skrivna ordet. Utbildningen bestod av 160 timmar, halva tiden användes till datautbildning och andra halvan fick deltagarna lära sig arbeta med information. Breddata var en stor sats­ ning som genomfördes när Ingvar Carlsson var framtidsminister. Rege­ ringen avsatte 100 miljoner kronor till utbildningen under ett par år. I t ex Skinnskatteberg fick alla kortutbildade i kommunen, anställda och arbetslösa, del av satsningen. Det resulterade i att kommunen fick en ersättningsindustri när deras boardfabrik lades ner. Investerarna motivera­ de sin lokalisering med att det var en bygd med kompetens för den mo­ derna industrin. På forskningsområdet förändrades anspråken från krav på konsekvens- och arbetsmiljöforskning till krav på att få påverka tidiga skeden av teknik­ forskning och systemutveckling. Styrelsen för teknisk utveckling, STU, identifierades i linje med den nya strategin som en viktig samarbetspartner. Visionerna om hur användarna önskade att datasystemen skulle kunna se ut och fungera utarbetades av Datautskottet med fackliga företrädare och yrkeskunniga från olika branscher tillsammans med forskare, Christer Marking och Peter Docherty, och en vetenskapsjournalist, Mats Utbult. Visionerna publicerades 1986 och överlämnades till STU som inspiration och bevis på användarnas vilja att medverka för att åstadkomma en posi­ tiv systemutveckling. Vdd ville då användarna som utformade scenarierna? På bygget handlade det om att via CAD-system och visionär teknik kunna göra fler delaktiga i utformning av ett industribygge redan under idéstadi­ et. Under hela idéarbetet kunde alla grupper med hjälp av systemet pro­ menera, krypa runt i bygget respektive beskåda det från olika vinklar i om­ givningen. Genom simuleringar kunde man uppleva buller, luft och ljus. De olika grupperna kunde under idéarbetet gå in med sina inlägg och sina infallsvinklar vilket övriga grupper kunde läsa, beskåda och reflektera ANVANDARSTYRD SYSTEMUTVECKLING 65 BIRGITTA FREJHAGEN vidare från. Det gällde framtida boende i närområdet, politiker, experter på underhålls- och energikostnader som skulle få ett effektivt verktyg där de kunde dra nytta av sina erfarenheter och som skulle stimulera deras framsynthet och kreativitet. Byggnadsarbetarna som skulle bygga industrin och deras arbetsmiljöex­ perter kunde simulera hur deras arbetssituation skulle se ut ur effektivi­ tets- och säkerhetssynpunkt under hela byggprocessen. De framtida an­ ställda, arbetarna och tjänstemännen, fick i visionen tillgång till enkla verktyg som gjorde att de kunde simulera arbetsställningar, kommunika- tionsförutsättningar mm i de framtida jobben. Glädjen och effektiviteten i den kreativa processen stimulerades påtag­ ligt i alla grupper som jobbade runt utformningen av det framtida indu­ strikomplexet. Systemet skulle kunna innebära att ”den svenska sjukan om allas demokratiska medverkan” vändes från något som av vissa uppfat­ tades som antiproduktivt till ett verkligt produktivitetslyft. Ett annat, och fortfarande lika aktuellt, framtidsscenario handlade om tu- delade planeringssystem. I sceneriet hade arbetarna tillgång till egna effek­ tiva planerings- och uppföljningssystem. De noterade sina ambitioner och allt det faktiska som sedan hände, glädjeämnen med snabbare leveranser o dyl men också kvalitetsbrister och fel. Arbetarna kunde använda systemen för att reflektera över sin arbetsinsats och gradvis förbättra sin kunskap om vad som påverkade processen. De kunde sammanfoga sina praktiska erfa­ renheter och tysta kunskap med systemens sammanställningar av mäng­ der av detaljer över tid. Det visionära i sceneriet var ärlighetsgraden i sys­ temet som åstadkoms utan ett storebror-ser-dig-syndrom. Arbetarna ägde systemet och lämnade bara aggregerade data vidare till ledning och andra grupper i produktionen. För hemtjänsten handlade sceneriet om hur vårdbiträden kunde planera sina turer till sina gamla utifrån sin kunskap och erfarenhet om individu­ ella behov av omsorg, medicinering m m tillsammans med inmatad infor­ mation om akuta förändringar den senaste natten och inlägg från olika in­ divider om deras sociala behov, såsom besök hos hårfrissan eller på vårdcentralen. Hemtjänstens folk kunde med en elektronisk FASS få stöd att skilja på biverkningar och naturliga problem. Utöver medicinsk infor­ mation och information om de gamla och deras omgivning ingick i syste­ met också kartor, med aktuellt serviceutbud i kommunen och aktuella tjänstgöringsscheman för personalgruppen på hemtjänsten. Vårdbiträde­ na var användarna av systemet och kunde enkelt och systematiskt både 66 Digital kommunikation inom sjukvården, utbyte av röntgenbilder och diskussion med andra sjukhus. Universitetssjuk­ huset i Lund. Foto Peter Gullers 1989 lägga till enskilda fakta i systemet och nya typer av funktioner, samman­ ställningar och sökning av information. Processtyrning, underhåll, reparationer och förråd hänger nära samman i en processindustris verklighet, men stöds ofta av olika system som vänder sig till olika användargrupper i olika förväntade egna små lådor. I ett av sce­ narierna bidrog ett gemensamt system till att dessa skrankor minskade och produktionen blev mindre ogenomskinlig. Informationen om processen och dess delar skulle gå att plocka fram i form av bilder som det gick att vända och vrida på, ritningar av olika delar av maskinerna i tillverkningen och produkterna, statistik och kvalitetsmätningar från produktion likaväl som vanliga enkla kommentarer i talspråk. Processen kunde simuleras både i normalkörning och vid olika typer av störningar. Det integrerade systemet effektiviserade både den dagliga driften, helhetsförståelsen för nya operatörer och förrådspersonal. Och så vidare. Scenarierna fick stor verkan. STU inrättade ett forsk­ ningsprogram för processindustrin där det i statuterna skrevs in att an­ 67 vändare och fackliga företrädare lokalt skulle medverka för att ett planerat forskningsprojekt skulle beviljas medel. Dessutom skulle en facklig före­ trädare för första gången inbjudas som ledamot i programmets centrala styrgrupp. Ett uppdrag som jag med stor tillfredsställelse tackade ja till. Nu skulle användarna vara representerade redan vid urvalet av enskilda forskningsprojekt och under hela deras genomförande. Scenarierna bidrog också till att på enskilda arbetsplatser tydliggöra vad man som användare skulle kunna eftersträva. Ett studiecirkelmaterial togs fram utifrån scenarierna. Det hette Vi väljer vårframtid— om datorteknik och systemutveckling. Till materialet fanns disketter som kunde köras på ABC 80 och andra persondatorer. Materialet uppfattades som mycket annorlunda, men fick också stor genomslagskraft. På LO-kongressen 1986 antogs en rapport: Utmaningen: hur vi kan lära, erövra och använda den nya tekniken. Den gamla skyddspolitiken var borta. Nu skulle användarna själva ta för sig och ställa krav på hur man bäst skulle dra nytta av den nya tekniken. Konstruktionsarbete vid Electrolux dammsugar- fabrik i Västervik med stöd av CAD-system i datorn. Foto Nisse Cronestrand, Tekniska museet 2001 68 Scenarierna fick även betydelse i vida kretsar av forskare, journalister, ar­ betsgivare, fackliga företrädare och vanliga användare genom att de gav insikt om vad användarmedverkan skulle kunna innebära i positiv bemärkelse. Scenarierna var också grunden för diskussioner om bokföringspraxis. Jag skrev en artikel i tidningen Datavärlden med rubriken Ekonomer - skaka av er perukerna! där jag hävdade att man inom de ekonomiska disciplinerna måste anpassa verktygen till dagens verklighet och betrakta utbildning och tid för användarmedverkan som en investering. Resultatet blev en positiv kommentar från en av Handelsbankens direktörer, men i övrigt indignerad tystnad. Idag kan forskning hanteras som en investering, även om det fortfaran­ de anses lite suspekt att utnyttja denna möjlighet. Utbildning, investering i medarbetarnas kompetens och användarmedverkan, betraktas i ekono­ misk terminologi fortfarande inte som en investering! 90-tal: Internet och användaren i centrum När en IT-kommission tillsattes under 90-talet lyftes konsumentintresset fram och kodorden blev tillgång, tillgänglighet och trygghet. Internet starta­ de i det amerikanska forskarsamhället som ett självklart sätt att utnyttja den nya tekniken för att hålla kontakter inom och mellan forskargrupper. Första gången jag förstod vidden av Internet var vid ett besök hos en for­ skargrupp i Singapore på uppdrag av Teldok (Telias redaktionskommitté som främjar tidig dokumentation av telematikanvändning). Singapore är en kapitalistisk diktatur. Det var fascinerande att samtala med singaporian- ska politiker som beskrev sina mångmiljardsatsningar på att bli den främ­ sta IT-nationen i Asien. De var helt aningslösa om att den nya tekniken inte bara handlade om elektronik och produkter, utan i kanske ännu högre grad om information. Den nya tekniken skulle med viss sannolikhet bidra till att störta diktaturens informationsmonopol. Vid ett besök hos Ericsson i Singapore försökte jag prata om detta med den kvinnliga IT-chefen. Vi pratade om hennes barns skola. De fick lära sig mycket matematik och modersmålet engelska, men betydligt mindre om historia och samhälle. Barnen fingallrades med hjälp av nationella prov varje år in i klasser med olika inlärningstempo. I engelska var det glo­ sor och grammatik som gällde. Vid ett enda tillfälle under de första åtta skolåren fick barnen möjlighet att skriva en uppsats! Jag frågade på vilket sätt som dessa barn stöddes att bli effektiva med­ borgare i informationssamhället - vilket enligt min mening krävde kreati­ vitet och förmåga att söka, kritiskt granska, bearbeta, sammanställa och ANVANDARSTYRD SYSTEMUTVECKLING 69 BIRGITTA FREJHAGEN förmedla information. Kvinnan ville svara. Hennes chef, svensk VD och platschef för Ericsson i Singapore, ansträngde sig för att förklara min frå­ ga och hjälpa henne att svara. Men det gick inte. Tanken på att barn skul­ le uppmuntras att vara kreativa och kritiskt granska information var så främmande att den inte ens gick att teoretiskt resonera om! I svenskt språkbruk blev datamaskinen dator, som blev IT. Datadelegatio­ nen återuppstod i form av IT-kommissionen. Syftet var fortfarande sam­ ma - nu formulerat som att främja snabb och bra IT-användning för ut­ hållig tillväxt och demokrati. Jag var ledamot i de gamla delegationerna och är nu ledamot i kommissionen och sedan ett par år också ordförande för kommissionens observatorium för lärande. Jag kan säga att det har va­ rit en precis lika stökig kommission som de tidigare delegationerna. Den återkommande frågan är fortfarande om det behövs någon särskild IT-po- litik och vilken roll kommissionen har i förhållande till olika utredningar, departementen och regeringen. Men visst har kommissionen påverkat svensk systemutveckling och kanske till och med delvis gjort ett bra arbete. Några av de större skeende­ na där den har haft ett eller flera fingrar med i spelet har varit hemdatorn, IT i skolan (ITIS), millennieförberedelserna och bredbandsstrategin. Kommissionen har genomfört ett stort antal hearings som genom att de skapat möten och dialoger påverkat processerna. Det har till exempel rört IT i skolan, vuxenutbildning, elektroniska sigill mm, mm. 70 Författaren i undervis- ningstagen Foto Anneli Frejhagen ANVÄNDARSTYRD SYSTEMUTVECKLING Internationell kvalitets- standard för bildskär­ mar: TC095-märket. Foto Nisse Cronestrand, Tekniska museet Hemdatorerna blev verklighet efter att kommissionen krävt en ändring av skattelagstiftningen för att ge förutsättningar för en massiv rörelse som försåg svenska hem med egen datorkraft. De så kallade LO-datorerna har kanske inte alltid inneburit att LO-medlemmarna har blivit data- freaks, men däremot har deras barn och ungdomar fatt tillgång till den nya tekniken. Vad gällde regeringens åtgärder för att bygga upp IT- kompetensen hos lärarna och i skolorna krävde IT-kom- missionen, med begränsad framgång, att lärarna skulle få tid att arbeta fram nya undervisningsmaterial i sina respek­ tive ämnen och moment. Kompetensuppbyggnaden skulle syfta till att ge lärarna en ny yrkesroll och därmed de uppväxan­ de barnen och ungdomarna bättre förutsättningar i informationssam­ hället. I efterhand kan man nog tyvärr konstatera att större delen av peng­ arna gått till IT och bara en mycket blygsam del till förnyade yrkesroller, men kanske det kommer nu när teknikmattan är utrullad. IT-kommissionens handfasta rådgivning till samordning av bredbands- investeringarna i en kommun har översatts till ett antal språk, bland annat kinesiska. Möjligen kan man dra slutsatsen att den svenska regeringens IT- kommissions råd nu används för att forma den moderna verkligheten i Jan Myrdals/Gun Kessles kinesiska by. Två aktuella frågor är digitala signaturer, t ex på allas självdeklarationer, och ett surfborgarmärke. Genomförande av digitala signaturer i skatte­ myndighetens kommunikation med medborgarna skulle forma standar­ den för säkerheten på nätet och ge alla tillgång till en tryggad identitet. Det skulle i sin tur borga för en ökad volym av handel m m över nätet. Surfborgarmärket skulle locka breda medborgargrupper att lära sig na­ vigera i internetrymden, söka, hantera och kritiskt granska information och samtidigt skydda sig från intrång via nätet och en oskyddad pc in i det egna hemmet. Likheten med datalagstiftningen och breddatautbildningen är inte en tillfällighet. Verktygen ser annorlunda ut idag, men de grund­ läggande behoven är fortfarande desamma - att skapa tillgänglighet och trygghet till den nya tekniken för att trygga en demokratisk, snabb, och uthållig tillväxt. En verkligt stor insats gjordes under 90-talet av TCOs nämnd för data­ frågor och Per-Erik Boive. Man lyckades utnyttja tjänstemannarörelsens kraft till att genomdriva en internationell standard för bildskärmar: TC095 och TC099. Det innebar en rejäl förbättring av både den fysiska och psykiska miljön i bildskärmsarbetet. 71 BIRGITTA FREJHAGEN LO arbetar sedan ett antal år med en minst sagt utmanande uppgift att åstadkomma en certifiering av system. Man arbetar på olika typer av ar­ betsplatser för att identifiera och klassificera vad som är ett bra system ur användarsynpunkt. LO har stöd av forskare från KTH, som bekostas av medel från forskningsmyndigheten Vinnova. 2000-talet: nu och framåt Internet medverkar nu till att skapa möjligheter till mångfald och på det sättet ersätta arbetet med antidiskriminering. Och när konsumentmakten ökat kompletterar det lagar och avtal. Idag ingår datasystem i var kvinnas och mans vardag. Det ställer skärp­ ta krav på användarstyrning, men det gör också systemutvecklarna bero­ ende av användarna för att fa sina alster utnyttjade. På Internet gäller det att göra sig tillgänglig och lätthanterlig. Det gäl­ ler att förmedla intressant information på ett effektivt sätt. Det gäller att se mångfalden i användarna som en utmaning och potential. Mångfald är ett ord som kan betyda samma sak som att inte diskriminera, men det ut­ trycker ett helt annat perspektiv. Det ställer helt nya krav på ledare, lärare, systemutvecklare, affärsidka- re, politiker m fl. Det innebär inte rätt för någon individ att ta för sig på andras bekostnad, utan krav på varje individ att sätta sig in i övriga indi­ viders situation och behov för att åstadkomma en effektiv medverkan och kommunikation. IT och Internet ger individen makt. Arbetsgivare måste lära sig skapa och utnyttja mångfald för att vara produktiva och lönsamma. Den nya tekniken medför nu i början av 2000-talet att skapande av utvecklande ar­ beten i arbetsorganisationen och iscensättande av mångfaldsgrupper blir en överlevnadsfråga i arbetslivet, snarare än en etisk fråga om att inte disk­ riminera. Internet har inneburit att en stor del av utvecklingen av gränssnitts- standarden har flyttats ut från arbetslivets hierarkier till en fri konsument­ marknad. Det finns ingen fungerande världslagstiftning som tryggar allas tillgänglighet på Internet. Däremot finns det starka marknadskrav som verkar för mångfald. I Sverige har individerna stärkts för att kunna ta för sig i det nya bl a ge­ nom Kunskapslyftet. Det har gett IT-kunskaper tillsammans med kunska­ per i kärnämnena svenska och matematik på treårig gymnasienivå till hundratusentals svenskar, hemdatorn, massiv uppbyggnad av IT-forsk- ning och utbildning på högskolor och universitet, SUNET på högskolor­ 72 na och skoldatanätet, ITIS för uppbyggnad av IT-kompetens i lärarkåren och IT-teknik på skolorna och mycket annat. På forskningsområdet har den tillämpade, näringslivsrelevanta forsk­ ningsorganisationen möblerats om igen. En central del i resonemangen inför skapandet av den nya myndigheten Vinnova har handlat om att främja användningen av IT för breda grupper för att åstadkomma förny­ else av arbetslivet, tillväxt och innovation. Ett av de första nya forsknings­ programmen heter IT-användning. Det innebär en väsentlig lägesförändring för användarfrågornas tyngd jämfört med för 20 år sedan då det perspektivet var lite främmande och märkligt i en teknikforskningsorganisation. Det fick existera i marginalen. Idag är samma tema helt centralt i den nya teknikmyndighetens uppdrag. Nu har tekniken kommit så långt att det bör gå att finna bra och utveck­ lande IT-lösningar för dem som gör jobbet i verkstäder, butiker, hemsjuk­ vården, pizzabagerier och musikstudior. Det kommer att utmana makt­ strukturerna och de etablerade yrkesrollerna i arbetslivet, men är avgörande för om Sverige ska behålla och utveckla sin konkurrenssituation i den glo­ bala ekonomin. Jag hoppas och tror därför att vi det närmaste decenniet far se slutan­ vändarna både som egenutvecklare och som konsumentkung i systemut­ vecklingen. Litteratur Braverman, Harry, Arbete och monopolkapital: arbetets degradering i det tjugonde århund­ radet. Stockholm, 1977 Data- och elektronikkommittén, Datateknik och industriellförnyelse: slutbetänkande. Stockholm, 1984 (SOU 1984:51) DataefFektutredningen, Datorer och arbetslivetsförändring: betänkande. Stockholm, 1984 (SOU 1984:20) Myrdal, Jan, Rapportfrån kinesisk by. Stockholm, 1963 Utbult, Mats, Vi väljer vårframtid. 1.3 uppl. Stockholm, 1984 Utmaningen : en skriftfrån LO om hur vi kan lära, erövra och använda den nya tekniken. Stockholm, 1986 ANVANDARSTYRD SYSTEMUTVECKLING 73  Handsatta blytyper från Sjöqvist Tryckeri i Stock­ holm. Från utställningen Det tryckta ordet på Tek­ niska museet. Foto Nisse Cronestrand, Tekniska museet ör inte särskilt många år sedan - säga fyra eller fem - kunde man läsa en besynnerlig sorts profetior lite här och var i pressen. FFrågan gällde ”bokens död”. Internet hade letat sig ut till en större allmänhet och nu, bevars, skulle det bli ändring på saker och ting. I en sorts teknikhistorisk förenkling som man lånat från paleontologin, eller i alla fall från Jurassic Park, ställe man ”ny” tek­ nologi mot ”gammal”. Dator - nytt, bok - gammalt, bort med det gamla. Ett känt konsultföretag i Stockholmstrakten (nej, inga namn) hävdade på konferens efter konferens att dagstidningar på papper skulle vara väck inom fem år och böcker skulle vi inte bara tala om. Det var 1995. Jag tit­ tade lite ängsligt i brevlådan under förra året, men nog låg morgontid­ ningen där, åtminstone de dagar som tidningsbudet inte hade influensa. Jo, man kan skratta åt den sortens viktigpetterheter, och påminna sig hur var gång en ny teknik står för dörren de stora förståsigpåarna kommer och skall tala om hur allt snart går åt skogen, alternativt blir ljust och vack­ ert. I Fjodor Dostojevskijs roman Idioten från 1868 finns en liten besyn­ nerlig biperson som sitter och oroar sig för att järnvägarna är Antikrist och kommer att förstöra den europeiska kulturen. Aningen allvarligare är då den oro man kan möta hos människor med stort intresse för kultur. Under samma tid - och kanske just på grund av ytligheter som de jag försökt referera ovan - kunde man höra folk inom den så kallade ”kultursektorn” (hemskt ord) bekymra sig just för teknikens OLA LARSMO Anden i maskinen Berättelser på papper och i dator 75 OLA LARSMO nya språng, att det skulle utgöra ett hot mot kulturintresset, ställa sig i vä­ gen för människors möjligheter att ta till sig litteratur, konst, musik... Milda makter. Jag kan bli alldeles kallsvettig av denna speciella form av digitala klyftor. Ska det vara så svårt för alla inblandade parter att se sam­ spelet mellan kultur och teknologi? Hur till exempel den moderna boken är en tekniskt avancerad produkt, inte bara som föremål, utan även på så sätt att litteraturen förvaltar människans och samhällets möte med tekni­ kens förändringar.1 Låt oss ta några exempel. Italo Calvino I mitten av åttiotalet blev Italo Calvinos roman Om en vinternatt en resande till ett slags kult- bok. Romanen kan se ut som det stora sabota­ get mot en stelnad romangenre, och är det också: en roman som bara börjar och börjar, där förutsättningarna ständigt förändras, där läsaren dras in i handlingen med och mot sin vilja och dyker upp i romanen som huvudper­ sonen ”du”. Och romanen är allvarlig, den handlar om litteraturen, läsandets möjligheter. Den är inte ett dugg frivol. Intressant nog handlar den i långa stycken också om läsandet som teknik. Redan första kapitlet slår undan fotterna på alla rimliga läsarförväntningar: ”Du skall just börja läsa Italo Calvinos nya roman Om en vinternatt en resande. Slappna av. Koncentrera dig. Avlägsna alla ovidkommande tankar. Låt världen omkring dig flyta ut i något obestämt. Det är bäst du stänger dörren; teven står alltid på därinne. Säg genast till de andra: 'Nej, jag vill inte titta på TV!’ Höj rösten, an­ nars hör de dig inte för allt oväsen; säg det hög­ re, skrik: 'Jag skall just börja läsa Italo Calvinos nya roman!’ Eller säg ingenting, om du inte vill. Låt oss hoppas att de låter dig vara ifred.” Man skulle kunna ägna detta korta första kapitel en ordentlig studie: det rymmer hur Italo Calvino. FotoJ Bauer, Bonniers förlag 76 mycket historisk kunskap om ”läsandet” som helst - mellan raderna. Man kan notera att teven, romanläsandets formella ärkefiende, naturligtvis finns med redan från början. Men det är nästan svårt att urskilja hur mycket av litteraturens praktiska historia som här står inskriven: Calvino går igenom läsandets historia (vid pulpet, på hästrygg), han nämner belys­ ningens betydelse. Samt inte minst detta: ”låt oss hoppas att de lämnar dig ifred.” Calvino, som var en litteraturhistoriskt och teknologiskt mycket be­ vandrad författare, vet mycket väl att romanen har en historia av samspel med tekniken. Att romankonsten på sätt och vis alltid samspelar med tek­ niken. Här finns ett historiskt spår att följa, från den där lägerelden där den muntliga berättelsen redan fanns på plats och ända fram till det digi­ tala nuet. Låt oss följa det en stund. Tal och text I sin bok Muntlig och skriftlig kultur gör Walter J Ong ett vältaligt försök att utforska den enorma skillnaden mellan just det muntliga och det skriftliga sättet att förhålla sig till information — och till berättelser. Hur genomgripande skiftet från den förra till den senare egentligen är kan vara mycket svårt att föreställa sig. Att tolka världen utifrån sin förmåga att skriva, att söka kunskap via boksidan istället för genom hörsägen och di­ rekt förmedlad erfarenhet, innebär, som han skriver, en ”invertering av det mänskliga medvetandet”. Som Ong påpekar för det med sig att synen istället för hörseln blir det viktigaste, mest trovärdiga sinnet när vi (be)gri­ per vår omvärld; liksom att människans rumsuppfattning en gång för alla omstruktureras. Som Ong formulerar det: ”Det finns knappast någon talspråklig kultur (eller övervägande tal- språklig kultur) kvar i världen idag, som inte på något sätt är medveten om det stora komplex av möjligheter som i avsaknad av en skriftlig kultur för alltid är utom räckhåll. Medvetandet härom är en plåga för människor rotade i en primärt talspråklig kultur, vilka hett åstundar att kunna läsa och skriva, men som mycket väl vet att färden till de läs- och skrivkunni- gas spännande värld också innebär att lämna bakom sig mycket av det som man varit djupt fästad vid i den tidigare talspråkliga världen. Vi måste dö för att leva vidare.”2 Att det skrivna språket på ett plan hängde samman med döden var up­ penbart, vilket muntliga författare som möter skriften är mycket medvet­ na om. Ong har också ett intressant resonemang om skriftens koppling till ett nytt dödsmedvetande. ANDEN I MASKINEN 77 OLA LARSMO ^08825 Läsmaskin ur Agostino Ramellis Le diverse et ar- tificiose machine, 1588. ”En av de mest förbryllande paradoxerna inom skrivkonsten är dess nära samband med döden. Detta samband antyds genom Platons ankla­ gelse att skrivandet är omänskligt, tingliknande och fördärvligt för min­ net. Sambandet är också tydligt framträdande i oräkneliga referenser till skrift /.../ Detta paradoxala faktum att texten till sin karaktär är död, att den avlägsnat sig från den levande mänskliga livsvärlden, att den stelnat i en fixerad form, är en garanti för dess beständighet och dess möjlighet att återupplivas i ett obegränsat antal levande sammanhang genom ett poten­ tiellt antal läsare.”3 Det finns ännu en aspekt av detta som Ong berör. Genom att föra över de erfarenheter som kodats i muntliga berättelser till en skriven text kopp­ las dessa erfarenheter för första gången loss ur en personligt överförd ked­ ja av röster, på sätt och vis ut ur det mänskliga minnet som levande funk­ tion: förlorar sin relation till det biologiska sammanhanget av liv, arbete, ljud - och död. I en kontext, där den muntliga berättelsen var själva grundkoden i tolkandet av den egna världen, får en sådan handling sym­ boliska övertoner vi endast kan ana; särskilt som det gäller ett språk och en berättelsekrets man tidigare i historien bevarat med risk för livet. Skriften dödar, frälser till evigt liv: den religiösa tolkningen är inte långt borta. I Ray Bradburys roman Fahrenheit 451 turneras däremot denna pro­ blematik på ett litet oväntat vis. Bradbury skildrar ett framtida samhälle som försökt befria sig från detta skriftens dödsmedvetande, med en evig och tillkämpad naivitet som följd. Vad Bradbury fruktar är en skrift- (och litteratur-) lös framtid. Och här har litteraturen, i betydelsen klassiska verk, på ett besynnerligt sätt åter blivit ”levande” —genom att bevaras i ut­ valda människors huvuden och munnar. Vad Bradbury påminner om, på ett subtilt sätt, är att ”litteraturen” inte är beroende av ”boken”. Papper brinner vid 451 grader Fahrenheit. Texten, berättelsen, är och förblir nå­ got annat. Den kan vara odödlig utan att vara nedskriven. Men på vilket sätt förändras då litteraturen då den inte är en bok? Kan­ ske blir rentav andra sidor av dess förmågor synliga - på nytt eller för för­ sta gången? Forma texter och sprida dem Det finns anledning att dröja vid vad som sker när romangenren under sjuttonhundratalets slut växer fram som den breda, ”folkliga” och skrift- baserade genren för förmedlade berättelser. Man skall också nogsamt på­ minna sig att detta sker som en följd av ett antal teknologiska tillämp­ ningar. Romanen, som vi känner den, är en teknologisk uppfinning, ett ANDEN I MASKINEN 79 OLA LARSMO tekniskt medium. Den rymmer begränsningar och möjligheter som är unika för den form romanen far - som en följd av ett samspel mellan oli­ ka former av tillämpad teknologi. Vad Gutenberg - och hans kolleger - gjorde vid fjortonhundratalets mitt var att koppla ihop. Kunskapen om papper, trycksvärta och möjlig­ heten att mångfaldiga skrift hade skvätt för skvätt läckt till Europa via Si­ denvägen, ofta över arabiskt område. Vad européerna själva bidrog med var sitt förenklade alfabet, som gjorde det lättare att utveckla typografin, tryckandet av text med utbytbara typer gjutna i metall. Med sin bakgrund som guldsmed var Gutenberg rätt person för att bokstavligen sätta rätt bit på rätt plats. Intressant nog är det något liknande som sker 1950, när ingenjören Douglas Engelbart på väg till arbetet far en snilleblixt. Varför inte koppla datorer - eller ”elektroniska minnen” - till TV-skärmar? Och varför inte haka på ett pekdon och ett tangentbord? Själv hade han arbetat med radar och tyckte inte det verkade omöjligt. Det tog dock några decennier och många sköna skattedollar innan prylen stod färdig - och Engelbart är en av dem som kan ta åt sig en del av äran av att vara en av persondatorns pi­ onjärer. Det finns uppenbara paralleller mellan de båda genombrotten. Men går man litet mer på djupet kan man finna andra samband, andra kopplingar mellan Tryckpressrevolutionen och Nätet som kan tyckas mer förbryllan­ de, men som kanske är av större intresse för förståelsen av samspelet mas­ kin-samhälle. Jag tänker inte minst på vad som skedde under sjuttonhundratalets andra hälft. Det märkliga är att så mycket av debatten, farhågorna och förhoppningarna kring den digitala kommunikationen luktar just sjut­ tonhundratal. Ty mot slutet av det år­ hundradet står tryckkonsten inför en ny tröskel. Den gamla bygelpressen har ännu inte tjänat ut, men förfinats till gränsen för sin förmåga. Runt sekelskifteshörnet vän­ tar sådant som rotationspressen, ångtryck­ pressen eller ”snällpressen”. Men tryckkons­ ten, alltså mångfaldigandet och spridandet av text, ingår som en komponent i det sam­ melsurium av tekniska, ekonomiska och ideologiska förändringar som leder upp till franska revolutionen. Senefelders första cylinderpress från 1796. Grafiska museet 80 ANDEN I MASKINEN Boktryckarkonstens upp­ finnare Gutenberg i sin verkstad. Rekonstruk­ tion. FoioJ Pedersen, Visby 1860- talet. Tekniska museets arkiv Det hela skildras i litteratursociologen Robert Darntons numera klas­ siska studie Boken i rännstenen - hur den franska revolutionens stolta skepp gungar fram på en störtflod av snuskiga småtryck. Darnton excelle­ rar i berättelser om det stora, litterära trasproletariat som i fancien régime- Frankrike slåss mot salongerna, mot censorerna och polisens mer eller mindre diskreta försök att hindra nya idéer från att spridas. Det är via det tryckta ordet som den gamla staten undermineras. Det är visserligen inte ens halva sanningen, men tycks ha varit den uppfattning som makthavarna själva slöt sig till. Man får också lägga till distributionen - diligensväsendet fungerade alltmer likt senare tiders järnväg och för­ bjudna franska skrifter trycktes med fördel i det liberala Holland. Det är också vid denna tidpunkt som nästan alla de litterära genrer vi idag tar för givna får sin igenkännliga form. Romanen, följetongen, debattboken, uppslagsverket, dagspressen, tidskriften och även reklamen - alla växer de ut inom en ny typ av offentlighet med helt nya egenskaper. När Boken i rännstenen skrevs 1984 var Internet ännu inte en kulturell angelägenhet. Men när Darnton 1995 återvänder till den kejserliga censu­ ren i sin Censorship in comparative perspective börjar något att låta bekant. Här jämför han den sönderfallande monarkin Frankrikes censur med det 81 OLA LARSMO lika eroderande Östtysklands motsvarighet. Han ser up­ penbara paralleller. Men det finns också något i sjutton­ hundratalets franska försök att tämja den alltmer fritt framvällande floden av trycksaker som kan leda tankarna till den skräck Nätet tills helt nyligen förknippades med. Darnton listar tre typer av genrer 1700-talscensorerna var särskilt bekymrade för: • Pornografin, som enligt honom då hade en klart ra­ dikal tendens i det att den ”framställde makthavare i pinsamma situationer”. • Självbiografiska texter av tjuvar och mördare, som var en allt populärare genre. • Samt, inte minst förvånande: reseskildringar från USA, den farliga, revolutionära republiken i väster. Det rör sig om tre genrer: porr, våld, politisk extremism. Förmedlade till en växande och okontrollerbar läsarskara i hela landet, för att inte säga hela väst­ världen, via ett nytt och billigt medium. Ar det någon som ser paralleller? Romanens födelse Det sker också något annat - från muntlig, kollektiv, i mörker blir den långa berättelsen upplyst, tyst, privat. Något man ägnar sig åt i avskildhet, ”stör mig inte, jag läser”. Men samtidigt, och detta är viktigt: den indivi­ duella läsningen är något man ägnar sig åt för sig själv - men inte ensam. Vare sig det handlar om en revolutionär pamflett eller en tidig roman som Samuel Richardsons Pamela från 1741 är stora grupper av läsare för första gången inloggade på ett oöverskådligt, om man så vill ”virtuellt” nätverk där ingen vet hur många som samtidigt, eller oberoende av ett givet klock­ slag eller en given plats, deltar i samma berättelse, samma text. I en numera klassisk studie, The Rise ofthe Novel, visade litteraturveta- ren lan Watt hur den moderna romanen föddes just ur 1700-talets teknis­ ka landvinningar och sociala rörlighet. Han hävdade att ett antal faktorer man vanligen inte förknippar med estetik, som utbredningen av artificiell belysning (”oljelampan”) och förekomsten av en ”fritid” för breda befolk­ ningslager (hur marginell den än kunde vara) skapade utrymme för den sorts följetonger i häftesform som författare som Richardson, Fielding och småningom Dickens författade och sålde på en ny litterär marknad.4 Ur detta kommer en helt ny genre. Romanen, så som vi känner den. Den såg litet annorlunda ut när det begav sig. Det är naturligtvis ingen 82 ®ai. fcrrtro tra >6 3«W ‘B'*- gjjts be itbemcta af Jtommg» wJ> Stiffntf ignlntxr antasoe fbränbnnjat. ei.itttl». I»»H- ttwtaki, ■«*!- Titelbladet till tryckfri­ hetsförordningen från 1812, där tryckfriheten inskränks med den s k indragningsmakten som ger hovkanslern rätt att stoppa utgivningen av en tidning. Från utställ­ ningen Det tryckta ordet på Tekniska museet. Polisen slår till mot nihi- listtidningen Folkviljans tryckeri i S:t Petersburg 1880. Tekniska museets arkiv slump att vildsinta, litterära experiment som Sternes Tristram Shandy eller Almqvists Törnrosens bok kommer till i begynnelsen av en ny genre och en ny litterär institution. Allt är ju möjligt. Den litterära berättelsen som sådan föds dock icke som en Afrodite ur tryckpressens dån. Den är djupt integrerad med språket som sådant. Däremot: det sätt på vilket en modern berättelse förmedlas till sin läsa­ re (tittare, åhörare) påverkar naturligtvis den arsenal av berättargrepp som visar sig adekvata. Vissa sidor av berättarkonsten hamnar i skymundan, andra förstoras. En romanförfattare - en god sådan - lyckas till läsaren förmedla känslan av ett tonfall, en röst. Men hon eller han är bokstavligen stum. Däremot har den skriftlige författaren andra verkningsmedel som den muntlige saknar. Men detta är självklarheter. Vad har då sådant med IT att skaffa? Utan att överdriva: de tekniska resurser som nu står till förfogande kan frigöra andra sidor av texten och berättandet än de vi vant oss vid under, säg, de senaste tvåhundra åren. OLA LARSMO ... och återfödelse Begreppet ”hypertext” har på sistone dykt upp både här och där, främst som en teknisk term. Den härleds ur det programmeringsspråk, HTML (HyperText Markup Language) som var den första normen för webläsare av Netscapes och Mosaics typ. Det är vad som gör en rad ”klickbar”: för markören hit och tryck så leder länken dig någon annanstans; till ett an­ nat stycke i samma text eller till ett annat dokument, i en annan dator, på en annan kontinent__ Det är i detta sammanhang viktigt att påminna sig ett grundläggande faktum. Internet är språk. Det är uppbyggt av språk. Från maskinkoden till hemsidor och dokument. Denna ”språklighet” har också lett till en ak­ tivering av användarnas språkliga färdigheter. För att vara inne i nätkultu­ ren måste man uttrycka sig väl, begripligt, kort, gärna snärtigt och vitsigt. Internets språklighet har också lett till andra intressanta effekter — som renässansen för brevkulturen. Aldrig har den varit så levande som nu, inte sedan sjuttonhundratalet. Men begreppet ”hypertext” har också inomlitterära betydelser. Som Es- pen Aarseth påpekat i sin bok Cybertext aktiverar hypertexten de icke-lin- jära sidorna hos (den litterära) texten. Sedan 1700-talet har vi i viss mån vant oss vid att betrakta en litterär text som en enda sträng av ord, som börjar längst upp till vänster på första sidan och slutar längst ned till hö­ ger på den sista. Men varje läsare vet också att en litterär text inte bara är beskaffad på det sättet. Den hänger samman genom otaliga anspelningar, öppna eller dolda korrespondenser, tillbakablickar, metaforiska spel. Des­ sa arbetar mellan bokens pärmar och skapar en spänning i berättelsen. Det är inte minst viktigt att påminna sig vad ett sådant sätt att förhålla sig till text i digital form gör med läsaren, hur förhållningssättet till text, och till romaner, kan lossas från en speciell läsart vi tränats in i genom ett långvarigt umgänge med ett visst tekniskt medium, nämligen ”Codex-bo- ken”, eller lådan av kokta tallar. Ty just en längtan att befria sig ur codexbokens begränsningar har fun­ nits genom hela den moderna litteraturens historia. Det är en genomgå­ ende tendens hos all den litteratur som av somliga brukar avfärdas som ”svår” eller ”avantgardistisk”. Men djupast handlar det om att man inser att det medium man är hänvisad till bara tillåter en del av litteraturens verkningsmedel. Låt oss säga att Joyce kunnat skriva Finnegans Wake med hypertextens hjälp. De som läst den vet att den är tänkt som en cirkelkomposition, utan början eller slut. När man stängt pärmarna kring boken, om man nu 84 Några volymer ur mu­ seets trädbibliotek där varje volym är gjord av ett visst träslag och visar dess karaktär och egen­ skaper. TM 10604. Foto Nisse Cronestrand, Tekniska museet kommer så långt, uppfattar man nog detta som en form av stilisering: den börjar ju på sidan ett och slutar — i samma mening — på sidan 628. Vad Joyce velat uppnå var ett sätt att berätta som finns i berättartraditionen som sådan, men som inte låter sig upprättas i boken-artefakten. Ett ur­ gammalt grepp, som blir möjligt i skriftlig form först i hypertextformat. Det skall tilläggas att ingen läser ett verk som Finnegans Wake, om man med läser menar att följa en berättelse linjärt, från början till slut eller från ”pärm till pärm”. Det är inte ens säkert att det är det enda ”giltiga” sättet att läsa en längre prosatext. Torsten Ekbom skrev en gång att det med ett verk som Finnegans Wake mer handlar om att låta sig sänkas ned i ett visst stämningsläge, vistas i ett särskilt meningsuniversum, vilket naturligtvis är ett lika legitimt sätt att närma sig prosa som att ägna sig åt en elegant dans längs den tryckta textens lina. Alla vet vad som menas med att ”försjunka i en bok”. I det här sammanhanget kan det vara intressant att påminna oss om hur kybernetiken redan mött litteraturen och konsten i vid mening vid ett ti­ digare tillfälle, och då med intressanta resultat. Jag tänker på det tidiga sextiotalet, då Norbert Wieners tankar om ”kybernetiken” slog igenom i intellektuella sammanhang - av den enkla anledningen att det handlade ANDEN I MASKINEN 85 OLA LARSMO om sätt att beskriva kommunikation och samhällen, helt enkelt samman­ hang som romanförfattare och poeter med nödvändighet är intresserade av. Kybernetiken är på sätt och vis en dold kod inom mycket av sextiota­ lets intressantare kulturyttringar, vare sig man tänker på konst som Jean Tinguelys skrotskulpturer, Philip Glass minimalistiska musik och elekt­ ronmusiken i allmänhet - och en del mycket intressanta litterära experi­ ment. Ett underligt uttryck som ständigt återkommer i samband med des­ sa, för många obskyra experiment, är ”demokratisk konst”. Ett av de intressantaste experimenten på svensk botten, som inspirerats från ett sådant håll, är P O Enquists experimentroman Hess. Den är laby- rintisk, den berättar inte en story med början, mitt och slut, det är tvek­ samt om det finns en episk ”berättelse” mellan pärmarna - men vad som finns här i övermått är en rikedom av starka och gåtfulla ögonblick. I en intervju i Ord & Bild 1964 säger Enquist också att han ”skulle vilja skriva en roman som fullständigt öppet redovisar hela sin tillkomsthistoria, alla sina återvändsgränder, blindspår, återtagningar och misslyckanden - en helt öppen roman... jag tror nämligen att det är mycket viktigt att avstå från den romanens glänsande polityr som visserligen imponerar på läsaren, men ändå skapar distans. Om läsaren drivs in i skapelseprocessen, drivs att uppleva misslyckandena, upplever hur materialet forceras, då får han till­ gång till något mycket viktigt: inte ett färdigt resultat, inte ett genomorga- niserat material, utan en mall för en arbetsprocess... Då blir inga åter­ vändsgränder meningslösa, eftersom läsaren varit med hela tiden /.../” Det är naturligtvis Hess han talar om. ”Om läsaren drivs in i skapelse­ processen”. ”En helt öppen roman”. Här klarnar det, med den ”demokra­ tiska” drömmen hos avantgardet. Läsaren som delaktig medskapare, in­ släppt i labyrinten av författaren, där inget ”fel” och ”rätt” är självklart. Naturligtvis är det en sorts jämlikhetsdröm som skisseras här. En radikal jämlikhet, där konstnären inte är ”geniet” överordnat ”läsaren”. Och sam­ tidigt en dröm om delaktighet. Måhända en fåfäng sådan. Men helt up­ penbart är Hess och alla dess litterära syskon ett uttryck för hur den litte­ rära berättelsen låter sig inspireras av vad som är tekniskt möjligt. Vår tids nya teknik - och hypertexten På samma sätt som sjuttonhundratalets romaner skrevs i en värld där ka­ nalväsendet och småningom järnvägarna drog sina linjära banor genom landet skrivs romaner idag i en värld där kommunikationerna ser helt an­ norlunda ut. Så varför skulle man inte inspireras av detta? Vari består egent­ ligen det ”hotfulla” i det? 86 Skärmutskrift av en sida ur Michael Joyces Afternoon. Intressant nog har ”hypertextromanen” också redan begåvats med en klassiker. Jag tänker på den i vissa sammanhang söndertjatade, i andra ännu okända Afternoon av Michael Joyce, vars första version förelåg så tidigt som 1987. Den har aldrig tryckts, utan sprids uteslutande på diskett eller över Internet. Kusligt nog har Joyce, som kanske den hittills ende, lyckats skri­ va en roman som verkligen är gripande och spännande - men som saknar början och slut och som inte går att ge ut mellan pärmar. Hade han inte gjort det skulle genren ännu bara befinna sig på det teoretiska planet. Romanen är skriven i programmet WritingSpace och installeras på da­ torn. När man börjar läsa den kommer olika sidor upp, sällan i samma ordning två gånger i rad. Vad man möter är det splittrade medvetandet hos en man som tror att han sett sin före detta frus bil utbränd i diket. När han kommer till arbetet försöker han förtvivlat ringa henne, men får ing­ et svar. Hur är det egentligen? Vad har hänt med deras son? Och vems fel var egentligen olyckan? Det skulle kunna ha sett ut som en spetsfundighet, som en lek med teknikens möjligheter. Och en lek är det naturligtvis, som all konst på ett plan är det, men en lek på stort allvar. Det känner också läsaren när han eller hon gång på gång konfronteras med roman”sidan”: MM SÄfo: »HfiM ■ ek t* ÄWo». B4> -IJIx I want to say I may have seen my son die this morning. QGD r Eatssal Detta går inte att berätta på något annat vis. Det är en roman. Men du hit­ tar den inte på bibliotekets hyllor. Inte än. ANDEN I MASKINEN 87 OLA LARSMO Jag skulle vilja sluta med att återvända till Italo Calvino, en av de betydel­ sefulla författare som sett mötet mellan kybernetik och litteratur som nå­ got viktigt, för att inte säga avgörande. Calvino dog 1985, men på nätet är han märkligt levande, eller i alla fall närvarande: gör man en sökning på ”Italo Calvino” får man i skrivande stund sjuttontusen träffar. Det finns ett stort antal sajter vikta åt hans för­ fattarskap, flera av dem utmärkta. Det är tydligt att han är en av de förfat­ tare som vunnit närvarorätt i den digitala zonen - och den Calvino man möter där är inte minst den som 1980 skrev essän Kybernetik och spöken. Han argumenterar här, utifrån strukturalistiska idéer, för att litteraturen är just ett nätverk, utan början eller slut - och att den föregriper ”moderna” sätt att kommunicera och sprida information. Inför dagens Internet hade han knappast stått främmande. Lätt sagt. Men Calvino var ingen frihjulande teknikoptimist. Tvärtom såg han något i litteraturen som behövde värnas i mötet med den nya tek­ niken. I sin sista bok, essäsamlingen Sex punkter inför nästa årtusende (postumt utgiven 1994) försöker han urskilja några av litteraturens vikti­ gaste verkningsmedel, samtidigt som han känner oro inför litteraturens framtid. Som han skriver: ”Varför känner jag ett behov av att försvara vär­ den som för många kan förefalla självklara? Jag tror att jag sporras till det­ ta av en allergi eller överkänslighet jag har: det tycks mig som om språket alltid används på en höft, som det faller sig, slarvigt, och detta plågar mig outhärdligt.” Han går vidare till att beskriva denna brist på exakthet som ”en farsot”. Sexpunkter... handlar verkligen om ett försök att rädda vissa litterära värden in nästa årtusende. Men ingenstans i boken finner man ett försvar för det linjära, enkelriktade berättande som vi ofta slarvigt och självklart förknippar med ”romaner”. Det var tydligen ett värde han inte fann mö­ dan värt att försvara. N oter 1. Ett utmärkt exempel på detta är Marcel Proust. Om detta kan man läsa i Sara Danius fina essäbok Prousts motor. 2. Ong, s 27. 3. Ong, s 97. 4. Lars Furuland har kartlagt ett liknande förlopp på svensk botten i essäsamlingen Ljus över landet. 88 Referenser Aarseth, Espen, Cybertext. Baltimore, Mld, 1997 Almqvist, Carl Jonas Love, Tömrosens bok. Stockholm, 1832-1851 Bradbury, Ray, Fahrenheit 451. New York, 1950 Calvino, Italo, Om en vinternatt en resande. Stockholm, 1983 —, Six memosfor the next millenium. Cambridge, Mass, 1988 —, Sexpunkter inför nästa årtusende-, amerikanskaföreläsningar. Stockholm, 1999 —, ”Kybernetik och spöken”, Ord dr Bild, 2—3, 2000 Danius, Sara, Prousts motor. Stockholm, 2000 Darnton, Robert, Boken i rännstenen: blandförfattare, kolportörer och boktryckare i upplys­ ningstidens undre värld. Stockholm, 1984 —, Censorship in comparative perspective: France, 1789 — Fast Germany, 1989. Stockholm, 1995 Dostojevskij, Fjodor, Idioten. Stockholm, 1997 (senaste svenska uppl) Enquist, P O, Hess. Stockholm, 1966 Furuland, Lars, Ljus över landet och andra litteratursociologiska uppsatser. Fledemora, 1991 Joyce, James, Finnegans wake. London, 1939 Joyce, Michael, Afternoon, a story (elektronisk resurs). Watertown, Mass, 1987 Ong, Walter J, Muntlig och skriftlig kultur: teknologiseringen av ordet. Göteborg, 1990 Richardson, Samuel, Pamela, or, Virtue rewarded. England, 1741 Sterne, Laurence, The lift and opinions ofTristram Shandy, gentleman. Leipzig, 1849 Watt, lan, The rise ofthe novel: studies in Defoe, Richardson and Fielding. London, 1957 ANDEN I MASKINEN 89  En hel del av datorerna i Tekniska museets sam­ lingar är placerade i magasin i väntan på eventuell forskning och utställning. Foto Truls Nord, Tekniska museet å temat för den här volymen av Daedalus handlar om infor­ mationsteknik, så skulle jag tro att det första folk tänker på när de hör detta ord, eller förkortningarna IT eller IT-samhäl- let, är datorer. Det är också temat för det här kapitlet, men mer specifikt om datorer i Tekniska museets samlingar. Men först en tids- och begreppsmässig avgränsning. När börjar egentli­ gen IT-samhället och datoråldern rent kronologiskt och vad står termerna för? Världens två första elektroniska datorer kom båda 1939 och hette dels Zuse 2, efter dess tyske upphovsman Konrad Zuse (Augarten 1984:93 f; Williams 1997:215), dels ABC datorn, uppkallad efter amerikanerna John V Atanasoff och Clifford Berry (Williams 1997:265). Dessa datorer inled­ de datoråldern. Under det följande decenniet, krigets 1940-tal, var dato­ rerna ytterst fa, lägenhetsstora i format och användes främst för militära än­ damål. Under 1950-talet kom de första datorerna som marknadsfördes mot företagen samtidigt som de krympte till rums- och klädkammarstor­ lek. På 1960-talet blev datorerna ungefär garderobsstora till formatet men var fortfarande väldigt dyra i inköp. De kostade ofta en halv miljon- upp till flera miljoner kronor, vilket begränsade spridningen. Datorerna påver­ kade naturligtvis produktiviteten och forskningens resultat i positiv me­ ning hos de företag och institutioner som hade råd, men kan vi verkligen dra slutsatsen att de påverkade samhället under 1950- och 1960-talen till den grad att vi kan tala om en samhällsomvandling, ett IT-samhälle, av OVE HALÉN Datorer i Tekniska museets samlingar 91 OVE HALÉN samma storleksordning som förändringarna under industrisamhällets upp­ komst? Jag tror inte det. Däremot anser jag att det är möjligt att sätta startpunk­ ten för IT-samhället till omkring 1977, i och med att den förstafärdigmonte- rade persondatorn, Apple II, levererades det året av Apple Computer Com- pany. Denna blev en stor försäljningsframgång. Även Commodore, Tandy Radio Shack och Texas Instruments lanserade framgångsrikt persondatorer i slutet av 1970-talet. Det som gjorde denna revolution möjlig var uppfin­ ningen av mikroprocessorn 1971 av amerikanen Marcian E ”Ted” Hoff som arbetade på Intel. Det geniala med mikroprocessorn är att den utgör en da­ tor i sig, en datachipsstor dator. Mikroprocessorn slog först igenom som komponent i miniräknarna och datorerna i början och mitten av 1970-talet och efterhand på andra områden under andra hälften av samma årtionde, till exempel i kameror, i symaskiner och i klockor. I det följande kommer jag där­ för att räkna med 1977 som det egentliga startåret för IT-samhället och 1939 som startåret för den elektroniska datoråldern. Datorernas utveckling Man brukar ofta hävda att det måste finnas ett behov för att en uppfin­ ning skall kunna slå igenom, och det gäller även datorn. De första dato­ rerna som kom under 1930-, 1940- och 1950-talen, utvecklades för att kunna göra stora sififerberäkningar som inte kunde utföras på annat sätt med handdrivna och elektromekaniska räknare, eller med hålkortsmaski- ner, annat än under mycket lång tid och till stora kostnader både perso­ nalmässigt och maskinellt. Andra världskriget hade otvivelaktigt en avgö­ rande betydelse för datorns utveckling, eftersom det militära behovet av omfattande beräkningar ökade kraftigt. Bland annat behövdes datorkraf­ ten för meteorologiska prognoser och dekryptering av kodade meddelan­ den, men också för beräkning av projektilbanor och för underhållslogis- tiska ändamål (Spencer 1999:24). Även om krigets krav sannolikt var den enskilda faktor som var viktigast för datorns genombrott, skall den allmänna samhälls- och teknikutveck­ lingen vid den här tiden inte negligeras. Ett mer utvecklat industrisamhäl­ le, med allt större befolkning och komplexitetsgrad, behövde sannolikt större och mer omfattande beräkningar än tidigare stadier. Civila tillämp­ ningar för datorerna var till en början befolkningsstatistik, väderprognoser, försäkringsstatistik och beräkningar inom det astronomiska området. För den vidare utvecklingen av datorerna hade det kalla kriget och rymdkapplöpningen mycket stor betydelse, men det vore en förenkling att 92 påstå att de var de enda faktorerna. Under slutet av 1950-talet och i bör­ jan av 1960-talet blev datorerna allt viktigare för företagens ekonomi, vil­ ket inte får glömmas bort. Alla möjligheter som en uppfinning öppnar kan heller inte förutses när den håller på att utvecklas. Det är först när den är ett faktum och spridits tillräckligt mycket som dess fulla potential kan inses och realiseras av allt fler. När elektronrören i datorerna gradvis ersattes av transistorer från och med 1956, så börjar trenden mot alltmer krympande datorer. 1959 får amerikanerna Jack Kilby, Nobelpristagare i fysik 2000 (Larsson 2001:217), och Robert Noyce idén till den integrerade kretsen (en krets där transisto­ rer, motstånd, kondensatorer med flera delar är ihopsatta till en enda mini­ enhet), vilken började massproduceras omkring 1963 (Spencer 1999:61). Datorutvecklingen gick därmed allt snabbare, eftersom fler funktioner i större mängd fick plats på en och samma yta. Bland ingenjörerna välkomnade man CAD (Computer Aided Design) möjligheterna, vilket innebar att man kunde konstruktionsrita ett föremål med hjälp av datorn. De första CAD-applikationerna kom redan 1963 (Spencer 1999:57), men det första datorritade konsumentföremålet till­ verkades några år innan, 1959, med hjälp av ett specialskrivet program. Föremålet? En askkopp i aluminium (Spencer 1999:47). Andra viktiga faktorer som drev på utvecklingen blev den digitala bild­ bearbetningen inom tryckta media i mitten och slutet på 1980-talet, se bland annat (Dyring 1983:55 ff), datorspelens grafik, som i början under 1970-talet var mycket enkel, men efterhand blev alltmer minneskrävande i och med 3-D grafikens utveckling. Även utvecklingen inom superdator­ området var och är fortfarande en viktig faktor. Det finns till exempel öns­ kemål inom den medicinska forskningen idag om superdatorer med minst tusen gånger högre prestanda än vad dagens superdatorer klarar (Sterling 2001:29; Morton 2001:153). Det är således många faktorer som inverkar på datorutvecklingen och frågan är vad som är hönan eller ägget. Är det den formidabla utveckling­ en av kretsarnas och processorernas kapacitet som styr utvecklingen, eller är det behoven i samhället av en allt större bearbetningskapacitet? Kapacitets- utvecklingen är i varje fall fortfarande lika snabb som när Gordon Moore 1965, senare grundare av Intel Corporation, formulerade sin berömda lag: ”Datorkraften tenderar att fördubblas var artonde månad.” (Moore 1965). Sällan har en teknisk förutsägelse visat sig så giltig under så lång tid som den, hela 35 år. Men, för första gången kan vi nu också se att den kanske inte längre håller. Datorutvecklingen synes nämligen nu accelerera ännu snabbare än vad Moore förutsåg. Det är de tre senaste årens datorutveck­ DATORER I TEKNISKA MUSEETS SAMLINGAR 93 OVE HALÉN ling som visar detta (Wired 2000: nr 10, s 122). Gordon Moore anser emellertid på Intels hemsida att mycket talar för att hans förutsägelse bör kunna hålla ytterligare en fem, sex år, fram till och med 2007. För närva­ rande jobbar man med lager på datorchipsen som bara är tre atomer tjocka. Datorerna i samhället Från museets horisont finns det naturligtvis mängder med datorer ute i samhället som är potentiella museiföremål. De köps in av företag och pri­ vatpersoner, används och sparas innan man så småningom beslutar att de skall slängas. Många kanske tror att detta användnings- och sparbeteende är som för alla andra föremål, men så förhåller det sig inte. Datorerna spa­ ras ofta betydligt längre än andra föremål. En del av dem som bestämt sig för att slänga en gammal dator, tycker att det är synd att göra sig av med ett sådant fint föremål, som kostade myck­ et att köpa in och som fortfarande fungerar utmärkt. Det är just i den ve­ van som frågan aktualiseras om man istället skulle ringa Tekniska museet och fråga om vi är intresserade av den till samlingarna. Som gåva. Sådana tankar är verkligen behjärtansvärda för genom de här gåvorna har museet genom åren förvisso fatt många fina datorer och andra föremål. Det handlar om mängder med datorer i samhället idag. Bara under ett enda år, 1998, såldes närmare en och en halv miljoner datorer i Sverige (Toikkanen 2000:14). Sverige ligger tvåa i världsligan av datortätaste na­ tioner med 44,4 datorer per 100 invånare. Etta är USA med 49,9 datorer (The Economist, refererad källa i Metro 2000-07-25). Räknar man att drygt 44 procent av befolkningen i Sverige har datorer som används, har vi bara där runt 4 miljoner datorer, och med de sparade far vi nog lägga till minst samma mängd, kanske det dubbla. Privatpersonernas datorer utgör en mindre del av alla datorer. Istället är det företag och organisationer som köper in den största volymen. Vi kan alla föreställa oss vilka mängder det handlar om när vi tänker på stora före­ tag som ABB, Ericsson och Volvo. Idag går nästa alla sådana datorer till återvinningsanläggningar, och ytterst fa tänker på att Tekniska museet kan­ ske skulle behöva åtminstone några av dem i sina samlingar. Museet har också många egna datorer som personalen använder dagligen, omkring hundra stycken. Datorerna har en omloppstid på fyra, fem år och varje år byter vi ut omkring 15 datorer. Av varje omgång som vi skickar iväg till återvinning ser vi till att spara åtminstone en av varje typ till samlingarna. Det finns också privatsamlare av datorer både i Sverige och utomlands. Till exempel enskilda individer på olika datautbildningar på universitet och 94 högskolor, men också enskilda personer på olika företag har byggt upp små samlingar. I vissa fall bildar man ett helt litet datormuseum, antingen i ett källarutrymme på institutionen eller företaget, eller hemmavid. Ett exem­ pel på ett sådant datormuseum är Hogias PC-museum i Stenungsund, som nu är stängt sedan några år, men där samlingarna finns kvar. För de här samlarna finns egentligen ingen marknad via auktioner hos auktionshusen eller i antikaffärer, utan den som finns handlar om den som förekommer samlare emellan. Den har mest karaktären av byteshandel. Privatsamlarnas datorer har ofta blivit för gamla för att förekomma på andrahands- eller begagnatmarknaden, där datorerna är avsedda att fortfa­ rande brukas av en köpare. Samlarnas datorsamlingar är ofta små, i vissa fall bara fyra, fem datorer, men är trots det i många fall värdefulla i kultur- och teknikhistorisk mening. Ibland blir vi på Tekniska museet erbjudna dem i gott skick, med god dokumentation och med fin kringutrustning. Museets urval Datorerna påverkar samhället mycket, arbetsmässigt och ekonomiskt, sedan drygt tjugo år tillbaka. Helt nya yrken och industrier har till exempel skapats och man talar om en omvälvande effekt på samhället, ett nytt teknik- eller samhällsstadium i civilisationsutvecklingen. Tekniska museet samlar på da­ torer för att de utgör en sådan betydande teknikhistorisk del i samhället. Sedan datorindustrins barndom har det funnits fler än en tillverkare av da­ torer under en och samma tidpunkt (Spencer 1999:35). Få i början natur­ ligtvis, men från och med 1960-talets mitt allt fler tillverkare under samma tid. Hur många datortillverkare finns det idag? Om vi bara räknar in företag som har världsspridning, kanske vi hamnar på minimum tjugofem stycken. Vart och ett av dem tillverkar och lanserar inte bara en modell varje år, utan flera. De flesta har åtminstone en påkostad modell, med extra fin prestanda, och sedan två, tre stycken billigare modeller. Säg att i genom­ snitt tillverkar dessa tjugofem företag fyra nya datorer varje år. Därmed har vi cirka hundra datormodeller ute på marknaden varje år. Efter två år är modellerna tvåhundra stycken, efter tio år, tusen stycken, en mängd som det ej skulle vara meningsfyllt för oss att försöka förvärva. Merparten av våra datorer utgörs av gåvor, även i de fall vi aktivt försö­ ker spåra upp vissa modeller. Vid varje gåvoerbjudande av en dator kon­ trollerar vi om vi redan har den typen i samlingarna genom en kontroll i databasen. Om vi ej har just den modellen blir den naturligtvis intressan­ tare för oss. Samtidigt görs en kompletterande bedömning som handlar om att vi även kontrollerar att vi inte redan har en snarlik dator teknik- och DATORER I TEKNISKA MUSEETS SAMLINGAR 95 OVE HALÉN tidsmässigt i samlingarna. Tekniska museet tar av princip inte emot dubb­ letter eller alltför närliggande föremål. Det museet önskar ha är ett repre­ sentativt urval av datorer från varje årtionde. Datorer som när de kom upp­ fattades som ett väsentligt steg framåt i utvecklingen är särskilt viktiga, men också de allra vanligaste typerna. Andra exempel på vad vi söker är svensk­ tillverkade datorer och datorer med designkvaliteter. Det är viktigt att komma ihåg att museet samlar in datorer och andra teknikhistoriska föremål för att sparas i ett mycket långt tidsperspektiv. Man brukar tala om evärdlig tid. Ibland medför det att en dator i sam­ lingarna kanske aldrig kommer att ställas ut. Ändå innebär det ett värde att den bevaras för forskningen och för framtiden. Datorer har en viss livslängd som alla föremål i vår omgivning. Den är betydligt längre än den bokföringsmässiga avskrivningstiden och tiden till nästa datormodell som idag bara handlar om ett år. En dator idag duger kanske fem till sju år innan programutveckling och annat gör att maski­ nen inte längre kan användas lika effektivt som tidigare. Den börjar fram­ stå som förlegad och ersätts efter en tid med en ny. Tidigare, från och med 1970-talets slut, då persondatorn började slå igenom i industrin, var an­ vändningstiden längre, kanske tolv, femton år, och ännu längre tillbaka användes datorerna ännu längre, intill tjugofem år (Spencer 1999:44). Bland alla dessa datorer bör man sedan försöka välja datorer som skiljer sig åt prestandamässigt och typmässigt (stationära-, bärbara- och handda­ torer), men också, som nämnts, industridesignmässigt. Sedan omkring 1995 har nämligen designen blivit allt viktigare för en dators konkurrens­ kraft, antagligen för att det är först då som datorer blir en tydligare kon­ sumentvara med en vidare spridning bland folk med genomsnittliga in­ komster (Carlsson 2000:10). I juli 2001 kom en ny svensk lag om återvinning av elektroniskt skrot. Vi kommer således hädanefter att lämna sådana saker på återvinningssta- tioner istället för att som nu göra oss av med dem på tippar för grovsopor. Skälet är naturligtvis att datorerna skadar vår miljö om de inte återvinns på rätt sätt. Datorer innehåller avsevärda miljöfarliga beståndsdelar, plas­ ter av olika slag, metaller som bly, kvicksilver, krom och kadmium samt dessutom bromerade flamskyddsmedel. Den senast nämnda ämnesgrup­ pen har till exempel redan påträffats i vävnaderna hos fisk i Östersjön. Enskilt betraktade är naturligtvis datorer inte särskilt märkvärdiga ur mil- jöfarlighetssynpunkt, men i USA handlar det om i runda tal 315 miljoner datorer som skall tas om hand bara under år 2004, enorma volymer och med stor skadlig verkan på miljön. Även i det datortäta Sverige är dato­ rerna många som nämnts, miljontals. Den positiva tekniken har därmed, 96 som i så många andra fall, en negativ sida. Internstatistik från Tekniska museets föremålsgrupp, visar att vi under perioden från juli 2000 och ett år framåt, blev erbjudna 19 datorer, en till två datorer per månad i genomsnitt och det utifrån ett totalt antal av cir­ ka 1168 erbjudna föremål. Datorer utgör således endast 1,6 procent av alla föremål som vi blir erbjudna. Det är naturligtvis inte lätt att få tid över till att aktivt spåra upp olika föremål, inklusive vissa särskilt intressanta datorer. Men då och då kom­ mer öppningen eller tipset där museet kan få de där viktiga, fina föremå­ len som alla museer drömmer om att ha i sina samlingar. Prototyper, in­ novationer eller den första persondatorn, den första bärbara datorn och så vidare. I Sverige har vi också haft en ganska betydande egen datorindustri. Saab, Ericsson, Luxor och Facit har alla under en tid tillverkat datorer. Tekniska museet saknar flera av dessa företags datortyper i sina samlingar, trots att vi försökt att aktivt spåra upp dem. Vad händer med datorerna när vi tar emot dem? När Tekniska museet väl fått ett erbjudande som vi sagt ja till, ser vi gärna att givaren själv levererar den till museet, personligen eller genom att skicka den med posten. Vid gåvotillfället får givaren skriva på en gåvohandling, samtidigt som museets personal skriver ned så mycket de kan om ålder, var den använts, om den fortfarande fungerar, med flera uppgifter. Med da­ torn, som normalt sett består av hårddisk, tangentbord och bildskärm, bru­ kar det följa en datormus på datorer efter 1983 (Spencer 1999:113), dis­ kettenhet och ibland också en skrivare. Till detta är det inte ovanligt att vi får en wellpappkartong full med manualer och i en del fall programvaror. På museet rengörs pjäsen, får ett nummer, dokumenteras till mått, pre­ standa med mera och fotograferas. I vissa fall har nedbrytningen av datorn gått så långt att datorn måste konserveras och det trots att det bara kanske har gått femton år sedan den tillverkades. Nästan alla datorer sedan omkring 1980 är tillverkade av plast till stora delar. Det är allom bekant att plast åldras. Materialet färgförändras, emit­ terat substanser och spricker med tiden. Av allt att döma kommer dato­ rerna av plast i våra samlingar i framtiden också att spricka om ingenting görs. Sedan några år håller man därför på att forska om detta, och en ny lösning som föreslagits är att innesluta datorn av plast i en speciell plast­ påse som vakuumförsluts tillsammans med runda syreabsorberande kulor (Lonnve 2000). Därmed fördröjs nedbrytningen av plasten påtagligt. På sikt kan det innebära att alla våra plastbaserade datorer, samt alla andra fö­ DATORER I TEKNISKA MUSEETS SAMLINGAR 97 OVE HALÉN remål av plast i samlingarna, placeras i sådana påsar. Därmed bör också gummikablarnas nedbrytning stanna upp, ett stort problem för oss idag ur brandsäkerhetssynpunkt, och ett av huvudskälen till att majoriteten av våra elteknikhistoriska föremål, inklusive äldre datorer, normalt inte körs, trots att de kanske skulle kunna vara körbara då de enligt uppgift fungera­ de då de lämnades in. När den eventuella konserveringen är gjord, märks datorn och alla dess delar med ett påmålat föremålsnummer och magasinsplaceras sedan i ett av våra klimatstyrda magasin. Samtidigt förs informationen över till vår databas och blir sökbar. Manualer, broschyrer och reklamblad som hand­ lar om föremålet placeras i arkivet. Datorn kan sedan, som så många an­ dra föremål i samlingarna, ruva länge på magasinshyllan, innan just den kanske blir aktuell för en utställning. Tekniska museets datorer Tekniska museets samling av datorer består i skrivande stund av åttioåtta exemplar, vilket kanske låter litet, men den samling vi har är trots det gan­ ska fin. Vi har datorer från samtliga årtionden sedan 1950-talet. De allra äldsta, de fa från 1930- och 1940-talen, saknar vi däremot helt, vilket be­ ror på att de var så få vid den tidpunkten. Vi har fa datorer från 1950-, 1960- och 1990-talen, och flest från 1970- och 1980-talen, den period då persondatorn slog igenom. De allra yngsta datorena, från det senaste årtiondet, används fortfaran­ de i hög utsträckning både av privatpersoner och företag, eller också be­ finner de sig i sparandestadiet och har därför ännu ej hunnit erbjudas mu­ seet. I slutet på den här artikeln presenteras en lista på museets samtliga datorer. I det följande kommer sju särskilt intressanta typer att presenteras närmare. De är alla persondatorer med ett undantag, se följande rubriker. Det här arbetet avstår ifrån att behandla en del äldre svenska rariteter i samlingarna som BESK (se Vedin 1979, Lund 1987), TRASK (se Pipping 1982) och Datasaab D-21 (se Lund 1987), eftersom dessa beskrivits i Da- edalus tidigare, se respektive källangivelse. Tekniska museet har också några datortekniska innovationer i sina sam­ lingar, även sådana med internationell dignitet. Ett exempel är datormu­ sen som uppfanns av Håkan Lans cirka 1971 (Lagercrantz 2000:57). Han kallade sin variant för Digitizer. Några år tidigare, närmare bestämt 1968, kom amerikanen William C Engelbart fram med en datormusliknande historia, en ”X-Y Position Indicator”, men den kunde bara föras i räta vinklar (Lagercrantz 2000:58). Håkan Lans datormus kunde föras runt åt 98 Världens första mass­ producerade dator, IBM 650 till vänster. TM 29657. Till höger en IBM 533 kortläsare. Tekniska museets arkiv alla håll, som dagens datormus. Här bör man nog, som Lagercrantz gör i sin bok om Lans, se både Engelbarts och Lans varianter som de första pro­ totyperna till det vi sedan känner igen som datormusen. Dessa blir vanli­ ga från och med mitten av 1980-talet. Datormusen har sedan dessa första försök sannolikt tillverkats i mer än en miljard exemplar. Vi har även en annan datorteknisk innovation av Lans i våra samlingar, nämligen datorgrafikenheterna till den första färggrafiken till datorer. De tillverkades runt 1976 (Lagercrantz 2000:69, 73). Den första dator som jag själv köpte 1989, hade fortfarande svartvit skärm. Bara något år sena­ re kom de första i pris överkomliga datorerna med färgskärm, något som gjorde mig ganska upprörd eftersom de dessutom var billigare än den jag just köpt. Datorer med färgskärm fanns ute på marknaden redan under 1970-talets sista år, den första var Apple II 1977, men de fick ej någon större spridning då de dels inte kunde visa så många färger, dels var allde­ les för dyra. Det var först under 1990-talets början som datorn med färgskärm slog igenom. Det tog således närmare femton år från en färdig uppfinning till en kommersiell produkt som slog igenom på bred front hos allmänheten. Lans bedriver fortfarande patentstrider med merparten av världens största datortillverkare som använder hans uppfinning utan att betala för den (Lagercrantz 2000:111). De enda som betalat är Hitachi, IBM (Lager­ crantz 2000:107, 111) och Compaq (Öqvist 2001:14). Datorernas T-Ford, IBM 650 från 1954 En genomgång av Tekniska museets datorsamling, eller datorhistoria över huvud taget, skulle inte vara komplett utan att beskriva en av IBMs dato­ rer. Eftersom detta företag är, och har varit, otroligt involverat i datorer se­ dan 1940-talets början (Bashe m fl 1989). IBM är också viktigt i datorhis­ torien i och med att företaget är så stort, ett av världens största. Under 1960- och 1970-talen hade IBM mellan sextio och sjuttio procent av datormarknaden (Spencer 1999:35, Nationalencyklopedin 1992:328). Mycket av det som hände inom datorutveck­ lingen de första tjugofem, trettio åren, började inom IBM, även om deras infly­ tande på datorinnovationssidan minskat kraftigt de senaste årtiondena på grund av allt hårdare konkurrens. Vi har ej så många speciella IBM-dato- rer i samlingarna, som totalt bara omfattar fem stycken, men en av dem är en riktig DATORER I TEKNISKA MUSEETS SAMLINGAR 99 OVE HALÉN raritet, och skall här beskrivas närmare, nämligen IBM 650 från 1954. Den räknas som den första massproducerade datorn (Spencer 1999:36). IBM 650 var betydligt billigare än IBM 701 som lanserades året innan, och som inte sålde i mer än nitton exemplar. IBM 650 såldes däremot i 1500 exem­ plar fram till 1962, då det sista exemplaret tillverkades (Spencer 1999:36, Bashe m fl 1989:172). För datorer med den storleken och komplexiteten var det mycket. Efterfrågan i början var så stor att man tillverkade ett komplett exemplar om dagen. Datortypen kallas därmed inte för inte för datorindus­ trins T-Ford. I Sverige installerades den första IBM 650 1956, två år efter det att den första tillverkades i USA (IBM-kontakt 1978:5). Försäkringsbo­ laget Folksam var den första svenska kunden av denna ”elektronhjärna” (Rydberg & Wedmalm 1995:25 f). Genom köpet kunde beräkningar och utstansningar av nya hålkort programmeras (Rydberg & Wedmalm 1995: 23). Året därpå signerade SJ den hittills största datorordern i Sverige, med ett komplett IBM 650-system med tabulatorer, stansar med mera. 1958 in­ vigdes till och med ett helt ”IBM 650 Datacenter” i Stockholm av handels­ ministern (IBM-kontakt 1978:6). Sammanlagt elva IBM 650 såldes i Sveri­ ge- Byggsatspersondatorn IMSAI 8080 från 1975 1975 räknas ofta som startåret för persondatorn även om det gällde byggsatsdatorer och trots att de inte fick ett så stort genomslag i samhället (Spencer 1999:90). De två persondatorerna i byggsatsformat som vi ta­ lar om hette MITS Altair 8800, och IMS Associates Incorporated IMSAI 8080-dator (Spencer 1999:87, 90). Museet saknar Altairen, men har IMSAI 8080- datorn istället, en verklig raritet. Båda de nämnda datorerna saknade bildskärm och tangentbord och ser därmed ganska olika ut mot det vi idag förknippar med en persondator. Byggsatsdatorerna riktade sig till teknik- och datorintresse­ rad allmänhet, inte allmänheten i vidare mening. IMSAI 8080-datorn var i likhet med Altair 8800, relästyrd, vilket innebar att ”programmet” måste in­ stalleras via reläerna på framsidan. Resultatet av körningen visades sedan i uppsättningen av ljusdioder. IMS Associates Incorporated, företaget som tillverkade datorn i Kali­ fornien, ville rida på popularitetsvågen för Altair 8800-datorn, då dess till­ verkare MITS inte kunde möta efterfrågan. IMSAI 8080 hade en snygga­ re design, målat aluminiumchassi och ansågs pålitligare än Altairen. Med tiden konkurrerade IMSAI 8080-datorn ut Altair 8800. Imsai 8080-datorn räknas som den första byggsats persondator tillsammans med Altair 8800. Båda kom 1975. TM 40226. Foto Truls Nord, Tekniska museet 1 00 DATORER I TEKNISKA MUSEETS SAMLINGAR Apple II från 1977 räknas som den första persondatorn. Den sak­ nade bildskärm men kunde kopplas till en TV som denna Zenith. TM 39730. Foto Nisse Cronestrand, Tekniska museet Den hade 4 kb RAM och såldes i två varianter, dels som byggsats för 439 USD, dels som färdigmonterad dator för 621 USD. När efterfrågan steg dramatiskt ökade prisnivån till 599, respektive 931 USD. I Sverige såldes IMSAI 8080 av Hobby Data. IMSAI 8080 är också känd från MGMs film Wargames från 1983. Den räknas vidare som den första kompatibla datorn (Spencer 1999:94). Dinosauriedödaren Apple II från 1977 innebar att persondatorn slår igenom Två år efter de båda första persondatorerna i byggsatsformat, kom Apple Computer Corporation med sin andra datormodell, Apple II. Det som skiljde den från deras första modell Apple I, från 1976, var dels designen, den såg ut som en inkapslad bär­ bar skrivmaskin, dels att den var färdigmonterad. Den saknade bildskärm men kunde kopplas till en TV- skärm. Försäljningsframgången blev omedelbar och kom att bli den ka­ talysator som sparkade igång hela den remarkabla persondatorutveck­ lingen. För första gången kunde man nu gå in i en affär och köpa en färdig dator på en hylla i en butik, en verklig dinosauriedödare, om man betänker datorutvecklingen från de stora monstren, till små, behändiga datorer som Apple IL Man behövde heller inte längre vara en nörd som skruvade ihop datorn själv hemma i källaren. Det räckte med att gå till butiken och hämta den färdig. Apple II kunde utökas till 16 kb minne, men ett sådant datorchips kostade hela 500 USD. Denna dator hade också färgmöjligheter, om än begränsade och var också utbyggbar med åtta kortplatser och hade ljud­ funktion. Apple II hade två stora nackdelar, dels var den dyr, 1298 USD, dels saknade den bildskärm. Dess stora fördelar var utbyggbarheten, grafi­ ken samt den lättförståeliga manualen. Apple II var på 1 MHz och hade 4 kb RAM minne. Persondatorns genombrott i Sverige, Luxors ABC 80 från 1978 Luxor ABC 80 räknas som en datorklassiker i Sverige, ungefär lika märk­ värdig som Apple ILan i USA, och Tekniska museet har två exemplar, samt två uppföljare benämnda ABC 802 och ABC 806. Två år efter dess introduktion på marknaden 1978, hade man sålt 15000 exemplar. I en Luxorbroschyr från 1981, benämnd ”Först blir inte alltid störst”, presen­ teras den intressanta informationen att av Sveriges 20000 persondatorer, så kom 12000, eller sextio procent, från Luxor. 101 OVE HALÉN I teckningar i broschyren ser man hur bokstavligen frånåkta konkurrenterna blev av Luxor ABC 80. Kon­ kurrenter som Apple II, Commodore PET, Tandy Ra­ dio Shacks TRS 80, som alla såldes i Sverige, samt Da- tasaabs datorer. En ABC 80 med skrivare kostade 1981 tjugotvåtusen kronor. Luxordatorerna tillverka­ des i Motala. Efter några år fick man bekymmer med ekonomin och företaget blev statligt. 1984 inlemma­ des företaget i Nokiakoncernen (Nationalencyklope­ din, 1993:513). Enligt uppgift på en Internethemsida, åkte några personer från Luxor över till USA något år innan ABC-datorn lanserades för att granska vad som fanns av datorer, och fastnade då för Tandy Radio Shacks TRS-80 modell. Vissa menar att ABC 80-da- torn från Luxor därmed återgår på TRS 80, men lik­ heterna utseendemässigt är inte så uppenbara. ABC 80 blev ”Sveriges Apple II dator”, den dator som gjorde att persondatorn slog igenom i vårt land, bara ett år ef­ ter persondatorns genombrottsår i USA. Luxor ABC 80 var på 1 MHz och hade 16 kb RAM-minne. Datordesignen började med Commodore PET från 1977 Tekniska museet har glädjande nog en fint industridesignad dator i sina samlingar, nämligen en Commodore PET från 1977. PET står för Perso­ nal Electronic Transactor. Datorn räknas som en industridesignklassiker, inte bara inom datorområdet, utan i stort. Det förstår man när man ser den. Den designades av Chuck Peddle. Den är verkli­ gen annorlunda än de gängse beiga, fyrkantiga burkarna som kom att dominera persondatormarknaden under så lång tid. Datorn är ihopbyggd i en enda enhet och har en distinkt py- ramidliknande form. Det är annars egentligen bara Apple Computer Corpo­ ration som lagt ned möda på persondatorns utseende, tyd­ ligast med Macintosh-generationen i början av 1980-ta- let. Den första helt svarta datorn lanserades 1995 av ett taiwanesiskt datorföretag vid namn Acer och året därpå lanserade Sony en dator som var violett och grå (Spen­ cer 1999:137, 142). Enstaka exempel på innovativt in- dustridesignade datorer fanns således, men jämfört med de tusentals vanliga och trista persondatortyperna som BRUKSANVISNING Luxors ABC 80 från 1978 innebar att per­ sondatorn slog igenom i Sverige. TM 42654. Bruksanvisning i Tekniska MUSEETS ARKIV 1 02 (Nedan tv) Designklas­ sikern Commodore PET från 1977. TM 40920. Foto Truls Nord, Tekniska museet Världens första bärbara dator, Osborne I från 1981 hade tangentbor­ det i locket. TM 41709. Foto Truls Nord, Tekniska museet funnits ute på marknaden, är de en droppe i havet. Det är först de allra se­ naste åren som designaspekten fatt en större betydelse på datorsidan. Återi­ gen var det Apple som satte tonen med den halvt genomskinliga klarblå Imaaen som kom 1998. Ett otroligt brott mot det trista och vardagsgrå. I skrivande stund, tre år senare, är reklambladen och annonserna för datorer, broschyrerna och katalogerna, fulla med designade, närmast överdesignade datorer. Commodore PET vägde 21 kg, hade 4 kb RAM-minne och en nio- tumsskärm. Ett kännetecken var också datorns extremt lilla tangentbord. Den hade också inbyggt BASIC-program, inbyggt kassettminne och hade ett skal av stålplåt. Den kostade endast 595 USD (Spencer 1999:97), att jämföras med konkurrenterna Tandy Radio Shacks modell 80 för 600 USD och Apple II:ans pris på 1295 USD. Den första bärbara datorn, Osborne I från 1981 Osborne I räknas som världens första bärbara dator. Den började tillver­ kas 1981 och konstruerades av Adam Osborne och Lee Felsenstein. Adam Osborne ville att den skulle vara bärbar och inte större än att den fick plats under en flygplansstol. Tekniska museet har två exemplar i sina samlingar, samt en uppföljare, Osborne Executive, som kom 1983. Det ena av de två exemplaren köptes i USA av givaren för 1795 USD. Han jobbade då på Massachusetts Institute ofTechnology. Han tog den sedan med hem till Sverige, där den användes till olika simuleringskörningar på ett kärnkraft­ verk. Osborne I lanserades samma år som IBMs första pc, IBM 5150. Ef­ terfrågan på den första bärbara datorn blev enorm, trots konkurrensen från jätten IBM. Andra året såldes till exempel mer än 125 000 stycken. Museets Osborne Executive från 1983 hade större hårddisk, något stör­ re bildskärm och dubbla floppydis­ kar. Men Osborne försattes i kon­ kurs samma år som Executive kom ut på marknaden. Huvudskälet an­ ses ha varit att man för tidigt gick ut och erbjöd uppföljaren, samti­ digt som det fanns massor med Os­ borne I lager. Därmed ville nästan inga köpa den gamla datorn, samtidigt som man inte kunde leverera den nya. Hela processen har gett upphov till ett ekono­ misk begrepp, ”to osburn a product”. Os- DATORER I TEKNISKA MUSEETS SAMLINGAR  OVE HALÉN borne I hade ett inbyggt handtag, en liten femtumsskärm, vägde elva kg och hade ett CP/M baserat operativsystem. Den hade också olika programvaror fär- diginstallerade, skriv- och kalkylprogram, databasprogram och så vidare. Min­ net var på 64 kb RAM. Skoldatorn Compis 2.0 från 1984 De festliga fraserna; ”Bli vän med din Compis”, och ”Packa upp din Com­ pis” med flera, kan man läsa i en av manualerna till Compisdatorn som lanserades 1984 i samarbete med Televerkets dotterbolag TeleNova och Esselte Studium. Det var regeringen som 1982 gav Styrelsen för Teknisk Utveckling i uppdrag att upphandla en modern skoldator. I en broschyr från TeleNova från 1986 kan man läsa följande: ”Eftersom det vid denna tid varken fanns dator eller program som passade skolorna, var nyutveckling den enda lösningen. Därför skapades Compis”. Påståen­ det var naturligtvis en grov överdrift, det fanns utmärkta persondatorer ute på marknaden som skulle passa minst lika bra i skolan som Compis. Att just svenska Compis vann upphandlingen synes ha berott på inte så lite po­ litiska intressen. I en annan broschyr framgår också att under perioden 1984 till 1986 lyckades Compis ta hela sextio procent av skolmarknaden och det i konkurrens med åtta andra, ”godkända” datortillverkare. Compis lanserades ej utanför utbildningssektorn. Det hade an­ tagligen varit för känsligt. I november 1986 hade hela 650 skolor i hela landet tecknat avtal om Compisdatorer. Särskil­ da Compisskolor för att utbilda om Compisda- torerna och deras programvaror, som kom från Esselte Läromedel, byggdes upp. De låg främst på samma orter som Televerkets större region­ kontor, ett tiotal i hela landet. Men man hade också två helt renodlade utbildningsanstalter i Haninge och Kristinehamn. Compissko- lorna användes främst till att utbilda lärarna i skolan, som också erbjöds kontinuerlig fortbildning. 1986 kunde man välja på två olika Compispaket där det ingick skriva­ re, program med mera. Det ena paketet hade en dator med mono­ krom skärm och kostade 37 000 kro- Skoldatorn Compis lan­ serades 1984 dels med monokrom bildskärm dels med färgskärm som kunde visa åtta färger. TM 42339. Foto Truls Nord, Tekniska museet  DATORER I TEKNISKA MUSEETS SAMLINGAR Svenska Compis lanse­ rades verkligen som en glad dator för skolans elever. Ur en installa- tionsmanual från Tele­ Nova och Esselte Studi­ um 1985. TM 42339 Tekniska museets arkiv nor. Det andra, där datorn hade färgskärm som kunde visa åtta färger, kostade 40 000 kronor. Tillverkningen skedde först genom Svenska Da­ torer ABs försorg, för att sedan tillverkas i Televerkets fabriker i Kristine­ hamn och Nynäshamn. God service erbjöds också i hela landet via Tele­ verket. I en av broschyrerna som museet har i sitt arkiv framgår att TeleNova hade en hel personalgrupp som hanterade frågor och problem som dök upp hos kunderna. Denna presenterades på följande vis: ”Här är gänget som alltid ställer upp på en Compis.”. Skoldatorprojektet Compis gick till sist i graven. En del hävdar att det var det begränsade programvarutbudet som var huvudorsaken. Program­ men skrevs nämligen i programspråket Comal, ett inte särskilt spritt pro­ gram under 1980-talet. Det användes till exempel inte av företagen. Man höll också fast vid det gamla operativsystemet CP/M, vilket innebar att det ej fanns någon kompatibilitet med IBMs datorer som använde Micro­ soft DOS. Grundidén med hela projektet var i varje fall mycket god, att lära våra unga att umgås med datorer i skolan. Observanda I den här studien har datortypernas första dokumenterade årtal använts. För amerikanska och till exempel japanska datorer på persondatorområdet gällde i början att de lanserades i Sverige och övriga Europa ett eller två år efter att modellen lanserats i hemlandet. De flesta datortyperna tillverka­ des dessutom under en tidsperiod av några år, något som ej tagits hänsyn till här. Författaren har ej angett ytterligare källinformation till reklam­ broschyrer annat än själva titlarna vilka nämns i den löpande i texten. Detta på grund av att denna typ av tryckta alster ofta saknar både förfat­ tare och tryckår. Broschyrerna finns dock tillgängliga i Tekniska museets arkiv. Övrig datorutrustning Avslutningsvis vill författaren nämna att museet har mer datorrelaterat ma­ terial i sina samlingar, bland annat fem så kallade analogimaskiner. Vidare finns flera hålkortsmaskiner, hålkortsstansar, tabulatormaskiner, bandsta­ tioner, separata bildskärmar, skrivare till datorer, disketter och minnen av olika typer, kretskort, elektronrör till datorer, transistorer, kretsar och pro­ cessorer samt diverse tillbehör som hålremsor, mikromoduler och övriga delar. Dessa presenteras inte här på grund av utrymmesbrist. OVE HALÉN Referenser Augarten, S (1984) Bit by bit: an illustrated history ofcomputers. New York Bashe, C J et al (1986) EW, IBM’s early computers. Cambridge, Mass. Carlsson, U red. (2000) Internet i Norden, Europa och världen : en mediestatistisk översikt. Göteborg, (Medienotiser från NORDICOM-Sverge ; 2000:2) Dyring, E (1983) ”Den grafiska branschen och datorerna”. I: Daedalus : Tekniska museets årsbok, årg 52, s 51-63 IBM-kontakt(1978).•personaltidningförIBMSvenskaABStockholm, nr 5 Lagercrantz, D (2000) Ett svensktgeni: berättelsen om Hakan Lans och kriget han startade. Stockholm Larsson, U red (2001) Människor, miljöer och kreativitet: Nobelpriset 100 år. Stockholm, (Archives of the Nobel museum ; 2) Lund, J (1987) ”Något om de första svenska datamaskinerna”. I: Daedalus: Tekniska museets årsbok, årg 56, s 129-141 Lonnve, J (2000) ”Oxygen absorbers in practical conservation: a joint project between Swedish museums”. I: Conservation without limits: IICNordicgroup XV Congress, August 23—26, 2000, Helsinki, Finland. Helsinki Moore, G (1965) ”Cramming more components onto integrated circuits”. Electronics, Vol 38, No 8 Morton, O (2001) ”Gene Machine”. I: Wired No 7, s 148-159 Nationalencyklopedin (1992) ”IBM”, band 9, s 328-329. Höganäs Nationalencyklopedin (1993) ”Luxor AB”, band 12, s 513. Höganäs Pipping, G (1982) ”TRASK: den tredje svenska datorn”. I: Daedalus: Tekniska museets årsbok, årg 51, s 171-172 Rydberg, C & Wedmalm D (1995) Folksams datahistoria 1945—1985. Stockholm Spencer, D D (1999) The timetable ofcomputers: a chronology ofthe most importantpeople and events in the history ofcomputers. 2 ed. Ormond Beach, Fla. Sterling, T (2001) ”How to build a hyper Computer”. I: ScientificAmerican, Vol 285, No l,s 28-35 Toikkanen, V (2000) ”Dataspel inte längre...” I: Metro, 26 juli, s 14—15. Stockholm Vedin, B-A (1979) ”Besk var reformationstiden”. I: Daedalus : Tekniska museeets årsbok, årgång. 48, s 141-149. Stockholm Williams, M R (1997) A history ofcomputing technology. Los Alamitos Wired (2000) ”Moore's outlaw : growth in microprocessor circuity vs speed”. No 10, s 122. San Francisco Öqvist, P (2001) ”Musen som ryter mot datorjättarna : uppfinnaren Håkan Lans har aldrig förlorat en patentstrid”. Dagens Industri! juli. Stockholm Lista på Tekniska museets datorer Förkortningar SV-Sverige, US-USA, JA-Japan, HK-Hongkong, HO-Holland, AU-Australien, FI-Finland, TA-Taiwan, och EN-England. Typ Datorer Apple Computer Corporation, Apple II Apple Computer Corporation, Apple lie Apple Computer Corporation, Macintosh SE, 110 Apple Computer Corporation, Macintosh Apple Computer Corporation, Macintosh Plus 1 Apple Computer Corporation, Macintosh bärbar Apple Computer Corporation, Macintosh Classic Atari HPC 009 speldator BESK, manöverbord Coleco Industries Inc, speldator fotboll Commodore PET 2001-8c Commodore VIC 20, speldator Computer Corporation, Compucorp 392, H, Lans Compugraphic Corp. MCS Powerview 10 Computervision Corporation, CAD-dator Data General Corpor, One, bärb Datasaab D 16 Datasaab (SAAB) D 2 Datasaab (SAAB) D 21 Datasaab (Stansaab) Alfaskop Diab Data, datorenhet för Videotex Ericsson 1031-125 SU Ericsson 8400-001 bärbar Ericsson 8400-010 bärbar Ericsson, ej ang beteckn på datorn Ericsson 1030-002 Ericsson 1030-002 Ericsson, 1030-052 Ericsson PC Step One Facit 6506 Facit/DS (Datasaab) 9000 Tmnr Tmnr 39730 Tmnr 40809 Tmnr 40827 Tmnr 41493 Tmnr 42331 Tmnr 42828 Tmnr 42912 Tmnr 42733 Tmnr 29768 Tmnr 40658 Tmnr 40920 Tmnr 42062 Tmnr 42880 Tmnr 40606 a-c Tmnr 40633 Tmnr 40701 Tmnr 39306 Tmnr 39856 Tmnr 39205 Tmnr 39355 Tmnr 42343 Tmnr 40648 Tmnr 40993 Tmnr 41470 Tmnr 41173 Tmnr 42370 Tmnr 42946 Tmnr 42945 Tmnr 42370 Tmnr 43384 Tmnr 40599 Datering Land 1977 US 1977 US 1987 US 1984 US 1986 US 1991 US 1990 US - JA 1953 sv - US 1977 US 1980 US 1972 US c. 1976 US c. 1979 US c. 1977 US 1974 SV 1957 sv 1962 sv efter 1971 sv 1989 sv c. 1987 sv 1985 sv 1985 sv c. 1986 sv c. 1986 sv c. 1986 sv c. 1986 sv 1984 sv c. 1984 sv 1959 sv DATORER I TEKNISKA MUSEETS SAMLINGAR 1 07 OVE HALÉN Typ Hewlett-Packard 87 Hewlett-Packard 9845 B Honywell-Bull Metric 85 TP Honeywell-Bull, ITY 33 IMS Associates Inc.,IMSAI 8080 byggsatsdator Intel Corporation, MCS-85, byggsatsdator Intellivision, dataspelsdator IBM 5110/3 IBM 5155 bärbar IBM 5150 (IBM:s första PC) IBM 5160 trolXT IBM 650 Incoterm SPD 20/40 Incoterm SPD 10/25 Informer Mod 207-100, bärbar JC, Jet 80 JC, Jet 80 JC, Jet 80 Johansson, C.E. & Co 509-7 Labcomp Laboratory Co., Artist Luxor ABC 80 Luxor ABC 80 Luxor ABC 806/203 Luxor ABC 802 Memorex HN 2000 Microbee, ospec. Typ Mohawk Data Science Corp., ospec typ Mydata My 15 Nokia DP 2200 Osborne Executive Osborne 1, bärbar Osborne 1, bärbar Philips G 7000, speldator Philips PTS 6000 Ramasio Notebook Scandia Metric, Metric 85 TD Scheutz, Edward & Georg Tmnr Tmnr 42695 Tmnr 42327 Tmnr 39509 Tmnr 39450 Tmnr 40226 Tmnr 40830 Tmnr 42421 Tmnr 39359 Tmnr 40650 Tmnr 40926 Tmnr 41015 Tmnr 29657 Tmnr ej inreg. Tmnr ej inreg. Tmnr 40376 Tmnr 42959 Tmnr 42960 Tmnr 42961 Tmnr 40270 Tmnr 40955 Tmnr 3986la-e Tmnr 42654 Tmnr 40045 Tmnr 41474 Tmnr 41492 Tmnr 42913 Tmnr 42831 Tmnr 39513 Tmnr 41010 Tmnr 40909 Tmnr 41709 Tmnr ej inreg. Tmnr 42657 Tmnr 39273 Tmnr 42117 Tmnr ej inreg. Lnr1872 Datering Land 1970 SV 1980 US - US US 1975 US c. 1977 US -- 1975 US 1984 US 1981 US 1981 US 1954 US 1972 US 1975 US 1981 US 1985 sv 1985 sv 1985 sv 1971 sv - sv 1977 sv 1978 sv 1980 sv 1982 sv 1971 sv - AU - US 1974 sv c. 1973 Fl 1983 US 1981 US 1981 US 1978 HO c. 1984 HO c. 1993 HK 1985 sv 1843 sv Typ Sinclair ZX Spectrum speldat. Tandy Radio Schack TRS 80, bärbar Tecnigraph speldator Tektronix 4051 Televerket/TeleNova, Compis ver 2.0. Televerket/TeleNova, Compis Televerket/TeleNova, Compis Texas Instruments Speak & Spell Texas Instruments Spelling B Texas Instruments Silent 700, bärbar Texas Instruments Silent 700 Tomy Corporation, Blip the digital game Toshiba T 2100, Toshiba PA7048 bärbar Translator & Information Co.,Craig M-100 TRASK Uniscope 100, 3536-05 Victor Technologies VPC lie Wang Laboratories Inc., Wang 600 Datortekniska innovationer Digitizer, datormusvariant H, Lans Färgrafikenheter, H, Lans Trackball, Stig, M, Eriksson Tmnr Datering Land DATORER I TEKNISKA MUSEETS SAMLINGAR Tmnr 40120 1980 EN Tmnr ej inreg. 1983 US Tmnr 40918 - US? Tmnr 42335 1977 US Tmnr 39688 1984 sv Tmnr 42339 1984 sv Tmnr 39513 1984 sv Tmnr 40655 1978 US Tmnr 40657 1978 US Tmnr 42336 1971 US Tmnr 40649 1976 US Tmnr 40656 1978 US Tmnr 40627 - JA Tmnr 42636 1986 JA Tmnr 40654 - HK Tmnr 39138 1965 SV Tmnr 39986, 39509 1985 - Tmnr 41450 1986 US Tmnr 42696 1972 US Tmnr 40996 1971 SV Tmnr 42667, 42668 1976 SV Tmnr ej inreg. 1959 SV 1 09  Foto Truls Nord, Tekniska museet MATS HOJEBERG Computers in Daily Life English summary his years annual review from the Swedish National Museum of Science and Technology is devoted to computers, and especial- ly the Computer development during the last few decades. The- re has been an extremely rapid development in hardware capa- city as well as scope of use and Software development. We can also observe the integration between computers and telecommunications which in a very spectacular way opens up possibilities that few imagined only twenty years ago. We have chosen to present a few snapshots, focu- sed on the development of the last few decades. Three years ago, Björn Ranelid, a well known Swedish author, wrote in his article: “At the hard disc and on the screen nothing happens when my hand and mind are away. They become inconsolable and incurably de- pendent of my will.” This is very obvious when the Computer develop­ ment is presented. The Computer world lack the visual expressions that characterizes earli- er artifacts. An integrated circuit looked at in a microscope may look like the steam bulbs in a power plant, hut its function is so different that the comparison becomes meaningless. What this issue wants to illustrate is the way men and women make use of the computers and the options that the Computer offers its users. 111 MATS HOJEBERG Lennart Johnsson, professor at the Royal Institute ofTechno­ logy at Stockholm, describes the remarkable development that has occurred with the Computer technology since the transistor and the integrated circuit were invented about fifty years ago. The capacity of the integrated circuits have been al­ most doubled every year. What that have implied for the use and manu- facturing of the circuits is discussed. The magnetic memories have experi- enced a similar development during the 1990s. Even if some properties approach physical limits there seems to be alternative options that will make the development pace remain at the present level for at least another decade. The possibilities given by microelectric mechanical systems are dis­ cussed and several examples from the transportation sector are given. -f W^ Yngve Sundblad, professor at the Royal Institute ofTechno- logy at Stockholm, outlines the development of Software as an interaction between man and Computer. When John von Neumann developed Charles Babbages ideas from mid 19th century to suit the electronic calculators in the late 1940s a very rapid development started. The roles of the hypertext, different gener­ ations of programs, the interface with mouse, screen, keyboard, icons, cut- and-paste, drag-and-drop, and other functions that were organized togeth- er with the available hardware are described. The author comments on different models of Software development and main application areas, so that a complicated advanced instrument for experts could be transformed to a working tool for everybody. Torbjörn Johansson, director at IBM Svenska AB, and Gunnar von Sydow, copywriter and consultant at Tattoo PR, both in Stockholm, tell the story about the PC develop­ ment from the first show in 1981 of the IBM PC and also give some background about computers developed in the 1970s. The authors emphasize the importance of the unusual and unex- pected step to make the specifications public. However, this implied that all those interested in Computer development were invited to create appli- cations that made the PC a tool for very many in only a few years. The very concept of IBM compatibility was rapidly established. Birgitta Frejhagen, president ofInfoKomp, a Computer education compa- ny in Stockholm and previous manager at the Swedish Trade Union Con- federation, tells the story of transforming the Computer from a threat to the blue collar worker to a tool for co-determination and work enrich- LL3 L3L ment. She describes the extensive activities in Computer edu­ Bcation with the aim to make the employees trained to take part in planning and operation with the help of information technology. From the beginning it was necessary to argue and act systematically to open possibilities for user particip- ation in the development that are now considered quite natural and effect- ive. The author has taken part in this development in several positions in government agencies and commissions both as representative of the Union and expert in her own right. Ola Larsmo, well known Swedish author from Uppsala, gives perspectives on the role of the written or spöken language ■and how this role is adapted to changes in the technology of distributing texts. The written texts of novels, pamphlets, encyclopedias, daily newspapers and even advertisements emerged as the possibilities to reach the public was launched. The paral- lels between what happened before the time of the French revolution in 1789 and when the wall fell in 1989 is apparent. The hypertext implies a challenge for the sequential writing and reading that was searched for al­ ready by James Joyce in Finnegans Wake and has been met by Michael Joyce in Afternoon, much discussed in some groups and not known in others. The central role of Italo Calvino in expanding the scope of the no- vel is also acknowledged. Ove Halén/ responsible for the collections at the Swedish Na- tional Museum of Science and Technology in Stockholm, de- PI scribes the procedure of choosing objects of historical interest j| | | 1 picture of the Computer development. There are pieces of equipment from early ages up to the present time; some of them have been presented in pre­ to the collections, and the various perspectives that have to be considered in order to be able to present a comprehensible vious editions of Daedalus. Most of the computers are gifts, and the pro­ cess of receiving and preservation is described. A number of the most in- teresting objects in the collections of the Museum are presented, among them the IBM 650 from 1954, the do-it-yourself Computer IMSAI 8080 from 1975, the early modern personal Computer Apple II from 1977 and the Luxor ABC 80 from 1978. The Commodore PET from 1977 repre- sents the emerging design efforts for computers, and the First portable Com­ puter Osborne I from 1981 are also possessed by the Museum. COMPUTERS IN DAILY LIFE Läsa vidare Det finns i artiklarna flera referenser för den som vill fördjupa läsningen kring datorer. I Tekniska museets bibliotek finns det gott om litteratur kring dessa frågor. Här följer ett kommenterat urval kring dels datorutvecklingen, dels datorernas roll i samhället: Datorutvecklingen: Augarten, Stan, Bit by bit: an illustrated history ofcomputers. New York, 1984 En beskrivning av beräkningsmaskiner från de enklaste mekaniska apparaterna över de tidigaste datorerna till de integrerade kret­ sarna och persondatorerna. Bashe, Charles J, Johnson, Lyle R, Palmer, John H och Pugh, Emerson W, IBM) early computers. Cambridge, Mass, 1986 Författarna beskriver IBMs utveckling från det tidiga 1900-talets hålkort och de successiva tekniska förändringarna fram till hur IBM mötte utvecklingskraven i mitten av 1980- talet när persondatorn hade introducerats. Goldstine, Herman H, The Computerfrom Pascal to von Neumann. Princeton, N J, 1972 En tidig översikt av den historiska utveck­ lingen för datorer innan mycket av den utveckling vi idag har varit med om ens hade börjat. Hyman,Anthony, CharlesBabbage:pioneer ofthe Computer. Oxford, 1982 En biografi över Babbage. Lindgren, Michael, A tribute to the memory oftwo pioneers in the history ofcomputing: Pehr Georg Scheutz (1785-1873), Edvard Georg Raphael Scheutz (1821—1881). Stockholm, 2000 Far och son Scheutz prydde IVAs minnes­ medalj 2000 och presenteras i denna lilla skrift. Lindgren, Michael, Glory andfailure: the dijference engines ofjohann Muller, Charles Babbage and Georg and Edvard Scheutz. Linköping, 1987 Michael Lindgren beskriver de tidigaste pion­ järerna och deras arbeten för att konstruera beräkningsmaskiner. Differensmaskinen konstruerade Edvard Scheutz i det tidiga 1800-talet med enkla verktyg. Hur detta blev möjligt beskriver Lindgren i sin doktors­ avhandling. Lund, Jörgen, Från kula till data. Stockholm, 1989 En exposé över räknekonsten från antiken till det sena 1900-talet. Skildringen omfattar det mesta från de tidiga räknehjälpmedlen som kulramen över de olika mekaniska och elektro- mekaniska apparaterna till dagens datorer och deras funktioner och användningsområden. Spencer, Donald D, The timetable ofcomput­ ers : a chronology ofthe most importantpeople and events in the history ofcomputers. Ormond Beach, Fla, 1999 En detaljerad kronologi över datorutveckling­ en och de människor och händelser som haft betydelse för såväl utrustningen som idéerna. Swade, Doron, Charles Babbage and his calculatingengines. London, 1991 Babbage arbetade redan i 1800-talets inled­ ning med att konstruera en beräkningsma- skin. Författaren beskriver hans liv och gär­ ning. Datorernas roll i samhället Castells, Manuel, Informationsåldern : ekonomi, samhälle och kultur. Göteborg, 1999—2000, 3 vol Ett redan klassiskt verk om hur datorerna och de möjligheter de öppnat har påverkat det moderna samhället. Castells redogör för den nya informationsålderns ekonomiska och sociala dynamik och de globala föränd­ ringar som satts igång genom samspelet mellan nätverk och identiteter. Fägerborg, Eva och Westergren, Christina (red), Mus och människa : om IT som kultu­ relltfenomen. Stockholm, 1999 Denna antologi behandlar hur människor i vardagslivet använder datorer och hur de på­ verkas av detta. Perspektiven är många: IT- ingenjörens, mammans, mjukvarudesignerns, chattarens. Lein, Magne, Fra tekstilvev till verdensvev : kunnskapssamfunnets IT-rotter. Oslo, 2000 En norsk bok om IT-utvecklingens historia och människorna bakom den. Rheingold, Howard, Toolsfor thought: the history andfuture ofmind-expanding technology. Cambridge, Mass, 2000 Författaren ger en exposé över hur tänkan­ det format användningen av datorerna från de första programmerarna till dagens kun- skapsingenjörer och entreprenörer i skapan­ de av kunskap. Schade, Christian och Steiniche, Morten, Virtual reality : en bok om den konstgjorda verkligheten. Stockholm, 1994 Den virtuella verkligheten öppnar nya möj­ ligheter för arbete och studier som kommer att påverka människor och samhälle. Förfat­ tarna diskuterar vad detta kan komma att be­ tyda inom en rad områden. Sturmark, Christer, IT och renässansmänniskans återkomst. Stockholm, 1997 Författaren söker fanga tidsandan och de möjligheter som användningen av datorer ger i det nya samhället. Människans nya villkor gör att renässansmänniskans tid har kommit igen, menar författaren. Vedin, Bengt-Arne (red), Informationstekniken nu, då, sedan : rapportfån ett seminarium. Stockholm, Teldok och Tekniska museet, 1995 Diskussionerna vid ett seminarium 1995 do­ kumenterar vad deltagarna då uppfattade som viktiga företeelser i tiden och hur de då såg på den framtida IT-utvecklingen. LASA VIDARE Ordförklaringar Texter om datorer innehåller med nödvändighet ett antal termer med en bestämd innebörd som ännu inte blivit en självklar del av vårt vardagsspråk. De förkortningar som finns i texterna förklaras i regel där. Vi har här gjort ett urval av termer som kan behöva förklaras. Bit- den minsta enheten i binär information. En bit är antingen en etta eller en nolla. Åtta bit (eller bitar) är en byte. Förekommer ofta i sammansättningar som kilobit eller kbit (tu­ sen bit), megabit eller Mbit (miljon bit), giga- bit eller Gbit (miljard bit) som anger kapacitet hos ett t ex ett minne. Bitmappad- punktuppbyggd bild eller teck­ en, beskriven och återgiven som ett mönster av prickar. Bussar, eller i sammansättningar som data­ bussar, adressbuss - en buss är en sammansatt signal som går i en slinga som passerar kom­ ponenter i datorn i bestämd turordning. Hypertext - en databaserad, icke-sekventiell text där läsaren kan välja sina egna vägar genom texten. Kompatibla - är olika utrustningar eller pro­ gram som funktionellt passar ihop och kan användas tillsammans. Pc- står för ”personal Computer”. Vi skiljer på svenska vanligtvis mellan en pc och en persondator. Med pc avses då en IBM-kom- patibel dator. En ”Mac” eller Macintosh är en persondator, men inte en pc. På engelska syf­ tar förkortningen pc ofta på alla slags person­ datorer, vilket kan leda till missförstånd vid översättningar. Konfigurering- inställning av olika detaljer i ett datorsystem så att delarna passar ihop och helheten motsvarar användarens önskemål. Processor — den del av en dator som sköter operativsystemet, dvs det program som gör att datorn fungerar som dator. Protokoll- syftar på den utväxling av tekniska data som sker enligt bestämda regler innan två datorer börjar utbyta meddelanden och som säkerställer att kommunikation är tekniskt möjlig. RAM eller ram - betyder random access me­ mory, och är vanligen en beteckning på da­ torns arbetsminne. Det är nästan alltid ett halvledarminne, som förlorar alla data när strömmen bryts. ROM eller rom - ursprungligen en förkort­ ning av engelska read-only memory, minne som enbart läses’ (dvs inte kan ändras). Före­ kommer numer oftast i sammansättningen cd-rom. Unix-miljö - den miljö där operativsystemet Unix används, dvs i teknisk, vetenskaplig och ”tung” databehandling. Unix har sedan mitt- ten av 1990-talet konkurrens av Windows NT. Medverkande författare Birgitta Frejhagen, VD, InfoKomp AB, ledamot av IT-kommissionen, Stockholm. Ove Halén, fil dr, intendent, Tekniska museet, Stockholm. Mats Höjeberg, fil lic, redaktör för Daedalus, konsult, Stockholm. Torbjörn Johansson, teknisk direktör, IBM Svenska AB, Stockholm. Lennart Johnsson, professor, Institutionen för numerisk analys och datalogi, KTH, Stockholm. Anne Louise Kemdal, museidirektör, Tekniska museet, Stockholm. Ola Larsmo, författare, Uppsala. Yngve Sundblad, professor, Institutionen för numerisk analys och datalogi, KTH, Stockholm. Gunnar von Sydow, copywriter, konsult, Tattoo PR, Stockholm. Den svenska kemiindustrins processer och produkter uppfyller höga krav när det gäller säkerhet, hälsa och miljö. Vi tror att du förstått att hela vår nuvarande livsstil är beroende av kemin. Därför finns vi. Här www.chemind.se KEMI KONTORET Vi främjar en gemensam nordisk elmarknad Svenska Kraftnät är en koncern med omfattande verksamhet. Affärsverket överför elenergi säkert och effektivt på stamnätet. Dessa ca 16 000 km ledningar med högspänd el (400 och 220 kV) går som ”motorvägar” från kraftverken till våra nätstationer. Därifrån går elen vidare till elkonsumenterna via nät med lägre spänningar. Vi ser till att elsystemet kortsiktigt är i balans, s.k. systemansvar. Koncernen Svenska Kraftnät har idag tre dotterbolag och sju intressebolag. Det största av dessa är nordiska elbörsen Nord Pool (bilden t.v.), genom vilken vi bl.a. främjar utvecklingen av den gemensamma nordiska elmarknaden. Nyligen har vi bildat dotterbolagen Svenska Kraftnät Gasturbiner samt Svenska KraftKom - för att bygga ett nationellt stomnät med optofiber för bredbands- kommunikation (mittbilden visar dragning av optokabel på kraftledning). Vi ansvarar också för landets elberedskap och där verkar för en robust och flexibel elförsörjning vid kris och krig. Svenska Kraftnät har ca 250 anställda, varav de flesta arbetar på huvudkontoret i Vällingby, Stockholm. Vi har även kontor i Sundsvall, Halmstad, Arboga och Sollefteå samt en kursgård i Åsbro. Svenska Kraftnät sysselsätter ytterligare några hundra personer på entreprenad för drift och underhåll av stamnätet runt om i landet. Svenska Kraftnät Box 526,162 15 Vällingby. Besök: Jämtlandsgatan 99 Tel vx 08-739 78 00, Telefax 08-37 84 05. www.svk.se  Effektiv kommunikation blir allt viktigare. Det är här våra produkter kommer in i bilden. Genom dem får människor över hela Europa varje dag en bättre, mer levande bild av världen. Av starka känslor och stora idéer. Och av små ting i närheten. Holmen tillverkar papper för dags­ tidningar, kataloger, vecko- och månads­ magasin. Kartong för grafiska ändamål och starka, övertygande förpackningar för t ex livsmedel och exklusiv parfym. Du hittar oss nästan alltid där värdet av - och kraven på - effektiv kommunikation på papper är som allra störst. Med hjälp av kunskap och ny teknik skapar vi värden tillsammans med och för våra kunder. Vi lyssnar och lär. Kommunikation för alla sinnen hör framtiden till. TIDNINGS- OCH JOURNALPAPPER KARTONG • TRÄVAROR • SKOG Holmen har långvariga relationer med kunder som sätter hög kvalitet och bra ser­ vice i främsta rummet. Därför investerar vi i produktutveckling, effektiv tillverkning och kundservice. Resultatet är ett framgångs­ rikt, finansiellt starkt företag med nöjda kunder över hela Europa. HOLMEN AB Box 5407 • 114 84 STOCKHOLM Tel 08-666 21 00 www.holmen.com En världsledande koncern ABB är världsledande inom kraft- och automa- tionsteknik. Våra lösningar förbättrar prestanda och minimerar miljöpåverkan för energiföretag och industrier. ABB har 160 000 medarbetare i mer än 100 länder. Läs mer om ABB på www.abb.se Al IIII MM» Himlen är vårt lager, men applikationerna är jordnära Vanlig luft består av många olika gaser. Kväve och syre dominerar. Därefter följer argon och koldioxid. Precis som om det fanns en tanke bakom är det just de gaser som finns naturligt i luften som passar bra i en lång rad miljö- avlastande tillämpningar. Dessa gaser, som utgör basen i AGAs verksamhet, har också en central roll i industrin, där de används för att öka pro­ duktiviteten, kvaliteten och säkerheten. I Sverige har vi idag över 150 000 kunder som representerar många olika branscher: verkstad, elektronik, metallurgi, massa och papper, kemi, livsmedel och medicin. Kunder som kanske ursprungligen läste en annons som den här och tänkte ”Kanske gas vore en lösning? Kanske man skulle ringa AGA?”51* * Vårt telefonnummer är 08-706 95 00. AGA på Internet: www.aga.se AGA SKAPAR NYA MÖJLIGHETER ÄGÄ Member of the Linde Gas Group  I ett företag som lever på att utmana teknikens yttersta gränser, finns inga gränser. Allt är möjligt. Det handlar bara om att våga tänka utanför de traditionella banorna, att tro på sin egen kunskap och förmåga. Och att utnyttja den kraft som skapas genom samarbete med likasinnade. Vår verksamhet finns i huvudsak inom försvar, flyg och rymd. Att utveckla morgondagens avancerade produkter och system inom dessa områden, är inte bara en fråga om att utmana teknikens yttersta gränser. Det handlar också om att kunna omvandla nya kunskaper till praktisk nytta. Det är den verkligt stora utmaningen. Mer information om Saab och de tekniska utmaningar vi lever med finns på www.saab.se  Den tekniska utvecklingen är vår framtid. Resten är historia. Visst bor det en liten ingenjör inom oss alla. Vem vill väl inte vara med och förändra världen? Ingenjörens engagemang och tekniska kompetens är en förutsättning för att utveckla nya idéer och möjligheter. Insatser och initiativ som gynnar alla i Sverige. Civilingenjörsförbundet har stöttat Sveriges ingenjörer under mer än 140 år. Ursprunget till CF är Svenska Teknologföreningen, som bland annat var en av initiativtagarna till Tekniska Museet. Vi lovar att fortsätta att jobba för ingenjören, och se till att museets salar är välfyllda även i framtiden. CivilingenjörsFörbundet Samlar Sveriges Ingenjörer Gå med i TMV Tekniska Museets Vänner ■ som medlem får Du ■ vara med på spännande studiebesök ■ följa med på roliga resor med teknikanknytning ■ lyssna till intressanta föredrag ■ fritt inträde på Tekniska museet ■ Tekniska museets fina årsbok Daedalus Vi är en förening för alla som är intresserade av teknik och industri­ historia. Många av studiebesöken sker på platser som i princip är omöjliga att besöka som privatperson. Vi har besökt bl a Försva­ rets Forskningsinstitut FOI, Muskö underjor­ diska örlogsbas och KTHs fusionsforskning. Bli medlem Du också eller ge bort ett medlemskap som gåva! Sätt in 200 kr på TMVs postgiro 49 24 - 7 och ange tydligt namn, adress, postadress, telefonnummer, födelseår och e-mail. Besök också vår hemsida www.tmv.a.se och www.tekmu.se Tekniska Museets Vänner, Box 27842, 1 15 93 Stockholm Customer care, Premium brand, Profitable growth and Leadership Scania is active on more than 100 markets all over the world, with one of the strongest brands in the industry. We consistently grow faster than the expanding market and Scania is one of the world’s leading and most profitable players in the heavy vehicle industry. Today we are introducing powerful new products in harmony with the environment. With support of the web and mobile services, we are developing the most efficient services and transport Solutions of the future. Would you like to know more? Order the Scania Year-End Report for 2000 via www.scania.com/ir/ir32 or fax +46 8 553 855 59. For Demanding Peopie   ...höghällfast, slitstarkt, formbart, i ständig utveckling för nya applikationer. Världsledande. Vi skapar mervärden i samverkan med våra kunder!   i DATOR TILL VARDAGS TEKNISKA MUSEETS ÅRSBOK DälDALUS 2002 De senaste decenniernas utveckling när det gäller datorer och datoran­ vändning har varit häpnadsväckande. Datorn har blivit ett redskap för nästan alla, inte bara på jobbet utan också i hemmen. En svindlande snabb teknisk utveckling har ägt rum. Men utan en utveckling av program som passat användarna hade datorn inte blivit vardagsvara. Daedolus 2002 skildrar denna utveckling i sex artiklar av författare som på olika sätt tagit del i detta skeende. ISBN 91-7616-019-X ISSN 0070-2528 Tekniska Museet