Daedalus 2010 bot om r~1- O Daedalus 2010 Tekniska museets årsbok årgång 78 2010 års Daedalus är en guidebok om teknik för nyfikna barn ... och deras ibland svarslösa föräldrar, mor- och farföräldrar. Vi hoppas att denna bok ska locka till kreativitet och många framtida besök på tekniska museet. Ann Follin, museidirektör Till Ossian, Ilon, Dante, Stella-Lee, Myra, Ruben, Ted, Johan, Jesper och alla andra barn. Denna bok är skyddad av svenska och internationella copyrightlagar. Inga delar av denna bok får kopieras eller på något sätt reproduceras, lagras eller sättas i någon form (elektroniskt, mekaniskt, kopierad eller liknade) utan skriftligt godkännade från förlaget. Undantaget är användande av korta utdrag för recensioner. Förlaget eller författaren ansvarar ej juridiskt för användandet av informationen i denna bok. Text: Nanok Bie och Ann Söderlund Illustrationer: Ingela Peterson Arrhenius Formgivare: Christina Breeze Le Guellaff Faktagranskare: Lars Paulsson, Nils Olander, Åsa Lindgren, Ann Follin/Tekniska museet Copyright Tekniska museet 2010 All rights reserved. www.tekniskamuseet.se info@tekniskamuseet.se Tryck: Bulls Graphics ISBN 978-91-7616-070-1 ISSN 0070-2528 Tryckt med bidrag från Tekniska Museets Vänner.   a q O^! I0*'?" c, v ^<1 <7pt>9 Pa<7 IIANG MED IN I TEKNIKENS UNDERBARA VÄRLD! Uppfinnar-Fia När det kommer till kritan så har nog Fia uppfunnit allt i hela världen. I alla fall om man frågar henne. Fia är en mycket tankspridd tjej som gärna vill ha hjälp i sitt laboratorium med sina experiment. Glöm inte att träffa henne nästa gång du är på Tekniska museet! ^ ^ ^<5-q^ museets 6 Nyfiken i en strut RollcRobotics På ett mystiskt sätt har rymd­ varelsen Robotics bosatt sig på Tekniska museet och man vet inte vad som händer när hon eller han (hur vet man om en det är en tjej- eller killrobot?) är i farten. Håll ögonen öppna när du är på upptäcksfärd i vårt spänn­ ande museum! Nyfiken i en strut 7 <1 pr t» ^ ^^“teknik”ochtusenbilder Tatandborstentillexempel.Ellerbrödrosten.Harnitänkt dyker upp i huvudet. Vissa av er kanske tänker på maskiner och datorer, några andra på båtar, legoskepp, X-box eller snajdiga mobiltelefoner. Ni som är väldigt intresserade av tek­ niska prylar tänker nog på teknik på många olika sätt. På samma sätt som arkitekten tänker på hus hela dagarna. Eller som dataspelsnörden på små gubbar som springer bena av sig i da­ taspelet under läxläsningen. Vissa av er kanske inte ens tänker att saker som vi använder varje dag är teknik. på att det är tekniska uppfinningar? I flera tusen år har vi människor uppfunnit saker och upptäckt världen. Både för att vi är nyfikna av oss, men också för att vi ibland har varit tvungna att uppfinna saker för att överleva. Som att göra upp eld till exempel. Nästan allt som inte kommer direkt från naturen kan sägas vara “tekniskt” på något sätt. Till och med en vanlig enkel sak som en skiva bröd kommer från den tekniska utveck­ lingen. För att kunna göra en limpa bröd behöver man först mala mjöl, och det gör man med någon slags teknisk appa­ rat. I den enklaste formen gnider man bara två stenar mot varandra, i moderna kvarnar mals mjölet inuti stora maskiner. ”1 flera tusen år har folk uppfunnit saker” För att göra det enkelt för oss kan vi säga så här: Teknik är kunskapen om hur vi ska använda sakerna ibland oss. Som till exempel stenarna eller maskinerna. Och kunskapen är vår största gåva. Annars hade vi fortfarande suttit och ätit rå mammutbiff i en grotta. Se dig omkring! Överallt är vi omringade av teknik och kun­ skap. Den här boken handlar om just det, om vad teknik är för något och vad vi har använt den till. Precis som Tekniska museet är fyllt av saker som har med teknik och kunskap att göra. Visst är det spännande? Nu kör vi igång! Lurknappens uppfinnare! Det var svenskan Lalla Ohlgren som kom på idén när hon som första kvinnliga ingenjör jobbade på mobiltelefoniavdelningen på Televerket. Tidigare hade man fått en signal (en uppkoppling) när man lyfte luren, och sedan slagit siffrorna - och under tiden kunde uppkopplingen avbrytas. Lalla föreslog att man skulle “lagra” nummerserien i en liten processor, som sedan skickade iväg siffrorna så snart man kopplade upp telefonen. %^ ?<7ql P t Ia A 32 • /<■ q'iJfxTVfc * •q'?'5 AA^ ^Aq qqo En uppfinning är något som en uppfinnare har hittat på. En upptäckt är inte en uppfinning, för det man upptäcker fanns redan, men någon upptäckte det först. Elden, till exempel, är inte en uppfinning för den fanns redan när någon upp­ täckte den. Men flintastenen, som stenåldersmänniskorna använde för att starta en eld, är en uppfin­ ning. Kunskapen om hur man kan kontrollera elden är alltså tek­ nik. Teknik översätts nämligen också till “konst, skicklighet eller hantverk”. Men upp­ täckter och uppfinningar hör ihop. Utan upptäckerna skulle man inte kunna uppfinna. För att kunna uppfinna till exempel en glödlampa måste man först upptäcka elektriciteten. Vetenskapsmän och -kvinnor brukar oftare upptäcka saker än uppfinna dem. Ingenjörer och uppfinnare däremot hittar på saker som man kan använda. Du och jag och 90-åriga tanter med rullator. Tecknade figu­ rer och busschaufförer. Kineser såväl som islänningar. Vem som helst kan faktiskt uppfinna någonting. Det är mycket svårare att upptäcka saker och ting som inte har upp­ täckts förut. Prova själv. Hitta på något du tycker borde finnas, men som inte finns ännu. Vips! så har du blivit en uppfinna­ re! Man behöver bara lite fantasi. Tänk efter - vad tycker du borde finnas? I alla fall i fantasin. 14 Nyfiken i en strut Nyfiken i en strut 15 Man kan tycka att hjulet är en väldigt enkel uppfinning och att det borde ha uppfunnits för mycket längre sedan, men ett hjul måste vara nästan perfekt runt och snurra jämnt runt en axel för att göra någon verklig nytta - och det är kanske inte så enkelt att komma på och tillverka som vi vill tro. Men utan hjulet skulle vi vara utan en mängd andra uppfinning­ ar, som motorer, bilar, flygplan och väderkvarnar - för att nämna några. Det finns en massa olika sorters hjul. Som kugghjul, cykelhjul och stödhjul. Och bil hjul förstås, de har däck med luft i. Luften gör så att stötar och ojämna underlag dämpas och det blir mycket skönare att åka. Kugghjulet däremot fungerar annorlunda. Där griper kuggarna i varandra och överför sin kraft till andra hjul som börjar snurra i motsatt riktning. Kugghjulet används i en massa olika tekniska apparater. Som till exempel elvispar, cd- växlare, skrivare och klockor. När man pratar om den allra första uppfinningen så nämns ofta hjulet, men forskningen visar att hjulet kom långt efter andra uppfinningar som hammaren, keramiken och jordbruket. De första bilderna av for­ don med hjul är 5500 år gamla, och de dyker upp på flera platser på jorden - vilket betyder att uppfinningen spreds mycket snabbt. Människorna som levde då insåg att det var lättare att transportera tunga saker på runda stockar. Sedan högg dom till stockarna så att de liknade hjul. Olika sorters hjul Jättedäc 16 Nyfiken i en strut ångt innan det fanns plast upp­ fanns keramiken. Redan för 30 000 är sedan brände människor lera i öppen eld så att den skulle bli hård och stark. Krukor, kärl och andra föremål har hit­ tats över hela världen så när det gäller keramik kan man inte prata om bara en uppfinnare. Många olika människor måste ha kommit på samma sak i olika delar av världen. Kanske hade någon glömt en bit lera intill eller i elden och så upptäckte man att leran blivit hård när elden kallnade? Kanske var det också så någon upptäckte popcornen första gången? Keramiken tillhör ett slags teknik som inte blir gammal. Fortfarande tillverkas massor av saker av lera. Koppar, krukor, tallrikar och ljusstakar. Att dreja, som det kallas när man formar leran på en rund tallrik som snurrar är svårt, men väldigt kul. Prova själv! Man gör också kakelplattor av ett slags lera, och en massa andra spännande saker som datorkretsar, extremt vassa knivar som nästan aldrig behöver vässas och konstgjorda tänder och ben som kan opereras in i människor. VISSTE DU ATT... ...det finns keramiska material som man gör till exempel bil bromsar av? De är mycket dyrare än van­ liga bromsar eftersom de inte blir lika varma, och inte ”utmattas” eller tap­ par bromskraft lika snabbt g A^^ som andra bromsar. Skulpturer av Lisa Larson.  De förstau va? Är klockan redan fem? Gud vad tiden rinner iväg!” Allt vi gör är beroende av tiden. När klockan visar en särskild tid går vi och lägger oss. När den ringer går vi upp. Om det inte är sovmorgon förstås. Klockan visar olika tider i olika delar av världen och ibland stannar den rent utav. Eller ringer inte alls. Då gör klockan oss stressade. Men hur gjorde vi för att veta när det var dags att sluta jobba förr i tiden? ”Soluret var den allra första klockan” I det gamla templet Machu Pichu fanns ett stort solur där prästerna sträckte händerna mot skyn och mumlade ramsor för att “binda” solen så att den skulle vara kvar hela året. Soluret var den allra första klockan och den användes under tusentals år av allt från romare till azteker. Soluret är helt enkelt en skugga som faller på markeringar som visar hur jorden snurrar. Den fungerar bara när solen skiner och inte alls på natten. Därför hittade man också på andra klockor som kunde visa hur mycket tid som hade gått. man lista ut var klockan var även om solen inte sken. Det fanns också levande ljus med markeringar på ljuset som kunde visa i hur många timmar ljuset hade brunnit. Den moderna mekaniska klockan uppfanns för nästan tusen år sedan. I de första klockorna drog man upp en tyngd som sedan drev ett hjul med taggar på, som en spärrhake hakade fast i. Med hjälp av en pendel som gungade fram och tillbaka drevs hjulet runt och varje gång som spärrhaken hakade fast i taggarna så hörde man ett “tick” eller ett “tack”. uförtiden finns det massor av olika slags klockor i olika färger och stilar. En av de vanligaste kallas kvarts-klocka, och de är mycket mer exakta än de flesta mekaniska klockor. I en kvarts-klocka använder man en liten bit kisel, som är ett mycket vanligt grundämne, och genom att skicka en svag ström genom kiselbiten får man fram en mycket exakt vibration som kan styra klockan. Tänk så avancerade helt vanliga armbandsur är! I ett timglas rinner sand ner från en del av klockan till en annan, och ge­ nom att veta hur lång tid det tog för all sand att rinna igenom så kunde □ n n juu Väckarklocka Antioanosur t?igit-aIkIocka Sig Sen, London. Aggklocka Väggur Visste du att... Schackklocka ...DET FINNS SÄRSKILDA RADIO­ KANALER BARA FÖR KLOCKOR? JO, DET ÄR FAKTISKT SANT. FÖR ATT ALLA PÅ JORDEN SKA KUNNA STÄLLA KLOCK­ AN EXAKT EFTER ATOMUREN SÅ SÄNDER MAN UT VAD KLOCKAN ÄR PÅ SÄRSKILDA RADIOFREKVENSER. DET FINNS MÅNGA KLOCKOR SOM KAN TA EMOT DEN RADIO­ SIGNALEN OCH PÅ DET SÄTTET STÄLLA IN SIG SJÄLVA AUTOMATISKT. Skalman och hans klocka: Superuppfinnaren Skal­ man är helt beroende av sin klocka för att veta när han ska äta och sova. ordbruket är en av människans allra äldsta “upp­ finningar” och den betydde väldigt mycket för män­ niskorna som levde för ungefär 10 000 år sedan. Ti­ digare hade man levt som nomader - kringvandrare - för att leta och jaga mat. Men när man kunde odla sin mat i jorden kunde man stanna kvar på samma plats och då hade man tid att göra husen bättre och skönare att bo i. De allra första växterna som människan odlade var bland andra vete, korn, lin, linser och bönor. I Asien blev det populärt att odla ris för mer än 6000 år sedan. Jordbruket har lett till en mängd uppfinningar för att göra det lättare att odla. Plogen är ett bra exempel. En typisk plog har hjul och spänns efter en oxe eller häst. Den del som sticker ner i jorden kallas plogbill (den ser ut som en stor krok ungefär) och den vänder upp och ner på jorden allt eftersom plogen dras framåt. Det här behövs göras för att jorden ska luftas, för att riva upp ogräs och för att man ska få en bra jordyta att så sina växter i. I olika delar av världen använde man allt från kameler till lamor, alpackor och till och med hundar för att dra plogen. ör ungefär 500 år sedan, efter Columbus första resa Ftill Amerika, började grödor spridas över hela världen med hjälp av segelfartyg. Tomater, majs, potatis, kokos och tobak var bland de första växterna som “flyttade” till andra världsdelar. Testa själv: Gå till mataffären och peka ut varifrån alla saker som ni äter varje dag kommer. ,_^^l 20 Nyfiken i en strut Ju Ju Det här arbetar bonden med: Han eller hon sköter gården, tar hand om djuren, odlar växter, ser till att maskinerna funkar, klipper gräset, lagar och målar om husen, reparerar maskiner, mjölkar kossor, gödslar, skördar grödorna, hjälper till när djuren får ungar och mycket mera. Sverige Potatis, vete, sockerbeta Afrika Socker, majs, kaffe Italien Oliver, basilika, citroner Indien Bomull, vete, ris VISSTE DU ATT... ...jordbruket var det van­ ligaste “jobbet” förr? För 150 år sedan jobbade 2 av 3 svenskar inom jord- och skogsbruk eller fiske. Nu är det bara två pro­ cent som gör det. ...potatis inte började odlas i Sverige förrän på 1600-talet? Den togs hit från Sydamerika där den växer naturligt. ...mjölk är den “vikti­ gaste” produkten från jordbruket och utgör 20 procent av värdet på allt som jordbruket produc­ erar i Sverige. Nyfiken i en strut 21 Sydamerika Bananer, kakao, ris Teknik runt hela iorden y>\pp? IEaop 1 0, g A^<7P För det första så är ju olja ingen teknisk uppfinning. Däre­ mot består själva tekniken som man använder för att hitta och ta upp oljan av en mängd olika uppfinningar. Blunda och tänk dig en oljeplattform till exempel! ljan har legat under jorden i en massa miljoner år Ooch består av växter och djur som har förmultnat. Det är därför det kallas “fossilt” bränsle, för det är bildat av fossiler. Visste du att vi faktiskt kör våra bilar på jättegamla döda djur och växter? Kanske har du åkt till skolan med hjälp av en gammal rutten mammut idag. Utan olja skulle världen se ut på ett annat sätt. Nästan allt som människan tar sig fram i skulle sluta fungera utan oljan. Flygplan, båtar, bussar och bilar. Bensin och diesel är olika sorters olja. Många av husen i världen värms upp av olja. Det är faktiskt så att det mesta av all energiförbrukning i världen kommer från att vi människor bränner upp fossila bränslen som olja, gas och kol. Mycket av världens olja och gas finns under havsbotten, långt, långt under fiskarna. Det är därför många stora företag borrar hål i havsbotten för att hitta och pumpa upp bräns­ lena. Ibland går det fel och en massa olja läcker ut, och det ställer verkligen till det för djurlivet i området. Fåglar, fiskar, sälar och andra djur kan dö ifall de får olja på sig. Om miljoner ton. Den är så stor att den fungerar som en egen liten ö och en massa människor bor och jobbar där. Oljan forslas sedan till fabriker där den görs om till bensin, diesel och jetbränsle. Men olja används också för att göra plast och medicin, och mycket annat. Kol består också av gamla döda djur och växter, som har förmultnat och lager på lager förvandlats till en hård svart massa. Nästan hälften av all elektricitet i världen kommer från att man bränner kol för att hetta upp vatten, som blir till ånga och som då driver runt turbiner som är kopplade till elgeneratorer. djuren kunde prata skulle de nog undra varför vi skitar ner där de bor! et finns olika slags plattformar för att pumpa upp olja ur havsbotten. En del flyter på ytan, andra står på långa ben som sjunker ner i havsbotten. Världens största plattform heter Hibernia och den väger 1,2 'JCV-J  KTT UIKTKiT FÅGELLIV Vad händer om en fågel får olja i fjäderdräkten? Fjädrarna klibbar ihop och förlorar sin funktion som naturliga flygplansvingar. Fåglar som befinner sig i ett område där olja har läckt ut på stränderna ris­ kerar att svälta eller frysa ihjäl eftersom de varken kan flyga iväg och skaffa mat eller hålla sig tillräckligt varma. Har fågeln tur så kommer den till ett fågelcenter. Där tvättar man och sköter om fåglarna tills de blir pigga igen och kan flyga iväg utan att riskera att plumsa ner i vattnet igen på grund av oljetunga fjädrar. 1 Nyfiken i en strut 25 I c. ^ ^>^<7 ’ fV P^q V<,<5<'\(^ /? g Af.C Framtidens energi? Just nu gör många forskare runt om i världen allt de kan för att få fram andra källor som vi kan få energi ifrån. Det är ett viktigt arbete eftersom oljan är inte är särskilt miljövänlig för varken människor eller djur. När oljan brinner så frigörs ämnet koldioxid och den hjälper till att värma upp planeten. Koldioxiden innebär en högre temperatur på jorden - och det är inte alls bra för djur och växter på planeten som har vant sig vid en särskild temperatur. Oljan och gasen kommer också att ta slut, så förr eller senare måste vi hitta på andra sätt att använda förnyelsebar energi. Redan nu finns vind-, sol- och vågkraftverk som är snällare mot miljön, men de räcker inte på långa vägar för världens hunger efter el. Det här är en av teknikens viktigaste frågor. Har du själv några idéer? aaatataAtaaa Det händer att kol som finns under marken börjar brinna. I Australien finns ett berg som kallas “Brinnande Berget” som alltid ryker. Berget har brunnit i mer än 6000 år! Strax under marken finns nämligen en massa kol, som tog eld för länge sedan. Runt om i världen finns det många andra underjordiska eldar som aldrig går att släcka. I staden Centralia i USA bodde det förut flera tusen personer, men nu bor bara 12 kvar. Under staden har en kolgruva brunnit sedan 1962 och det ryker och med elden kommer en massa farliga ga­ ser. Staden är en riktig spökstad och forskare gissar att det kommer att brinna under staden i många hundra år till. Och i Turkmenistan finns “helvetets hål”. Där har naturga­ sen brunnit sedan 1971 då en gasborr genom en olycka ramlade ner i hålet. Då bestämde man sig för att sätta eld på naturgasen som läckte ut så att den inte skulle skada någon. Inte trodde man att hålet aldrig skulle sluta brinna! Ett helveteshål. ^ 26 Nyfiken i en strut • Aven om man brukar höra att • oljan nog sinar om ungefä* • år, så finns det naturgas kvar • så att det räcker i minst 500 år • till. Och så finns det jättestora •oo • mängder kol pa manga platser runt, exempelvis i Kina • som får nästan all sin elektrici • • tet från kol. Och det är billigan ; att gräva upp kol och bränna • det än att forska fram ny teknik • l som inte är lika farlig för natu • ren. Så risken är att många • der fortsätter att bränna ;len som förorenar Bagdad var den första staden som fick vägar belagda med asfalt. Nyfiken i en strut 27 T 1» I0?? ? A 7p^ 36 Nyfiken i en strut sedan trycka plattan mot ett papper så hamnade texten på papperet. I Gutenbergs tryckpress placerade man ett papper på en platta, tryckte ner textplattan mot papperet, och bytte sedan till en nytt papper. Att kopiera sidor gick plötsligt jättefort, jämfört med hur lång tid det tog för en munk att kopiera en enda sida. Redan på 1400-talet kunde en tryckpress kopiera 3600 sidor per dag, jämfört med de bästa munkarna som bara klarade av en eller ett par sidor om dagen. Många tycker att tryckpressen är den viktigaste uppfinningen av alla, någonsin. Tack vare den kunde man börja sprida kunskap mycket fortare än tidi­ gare. Tryckpressen innebar till exempel att vetenskapsmän kunde börja skicka kunskap till varandra och hjälpa varandra att forska. Den påverkade också politiken och demokratin i världen - eftersom allt fler fick allt mer kunskap så ville man också vara med och bestämma. Tryckpressen fick allt fler att lära sig att läsa och lära sig mer om världen. Och mycket mycket mer - som den här boken till exempel. Den kinesiske amiralen Zheng He seglade längs Afrikas östkust i början av 1400-talet och skrev ner allt som han såg. De här anteckningarna blev sen böcker som spreds i Kina. Vid den här tiden var det inte bara att gå in i en affär och köpa en bok (det fanns inte bokaf­ färer som idag). I Kina hade man dock kommit på ett sätt att kopiera snabbare och billigare. Till exempel hade kejsaren där mer än 4000 böcker i sitt bibli­ otek. Jämför vi det med kungen i Portugal som samtidigt bara hade sex böcker förstår ni vilka bokmalar kineserna var! Det sägs till och med att var och en av de 122 böcker som vid den här tiden fanns på univer­ sitetet i Cambridge kostade lika mycket som en herrgård.  EW <$] <7 1* Tänk om det inte fanns några hus! Var skulle man då sova? I en grotta? Finns det ens grottor så det räcker till nästan sju miljarder människor? uset är en av människans äldsta uppfinningar. Man Htror till och med att huset uppfanns innan män­ niskorna fanns, av en släkting till människan som kallades Homo Erectus som var en blandning av apa och människa. De byggde hyddor och andra skydd för att slippa sova i regnet. Och det här var redan för en halv miljon år sedan. Men sen dess har det hänt grejer! De mest fantastiska och fantasifulla hus har skapats och ibland har man verkligen undrat hur det har gått till. “De mest kända gamla byggnaderna är pyra­ miderna i Egypten, som man tror började byggas för nästan 5000 år sedan - men de kan ju inte direkt kallas “hus”, eller hur?” Ett hus bestar av manga delar, allt från grund och tak till fönster och dörrar. Varje del innehåller teknik och uppfinningar. Vissa uppfinningar har förändrat husbyggandet mer än andra - som till exempel hissen. Innan hissen uppfanns och började spridas för drygt 100 år sedan så var få hus högre än fem eller sex våningar - helt enkelt för att man inte orkade gå högt upp i trappor varje dag. Tack vare hissen kunde man bygga hus som var mycket högre. Det hög­ sta huset just nu heter Burj Khalifa och det är mer än 800 meter högt och ligger i Dubai, i mellanöstern. Men det lär inte dröja länge förrän ett ännu högre hus är byggt. På flera platser planeras hus som är mer än tusen meter höga. Boc p0 <7 <1 nC.3 v>& ss Nyfiken i en strut mnummmuu Globen en arkitektur innebär mycket mer än bara hus. Kyrkor, lador, stall och tunnelbanor. Allt som ska byggas måste först ritas av någon, så att alla delarna passar ihop när man bygger. Titta på bron Skywalk, som har ett glasgolv och som sticker rakt ut ovanför Grand Canyons botten i USA. Om man skulle hoppa från bron skulle det ta 15 sekunder att falla mer än 1300 meter rakt ner. När arkitekten ritade bron var han tvungen att tänka på att bron skulle klara starka vindar och även jordbävningar. rihetsgudinnan ritades av Gustave Eiffel, samma Fperson som ritade Eiffeltornet i Paris. Den var en gåva från Frankrike till USA och byggdes i slutet av 1800-talet. Statyn är så stor att man kan gå in i den och titta ut genom fönster i statyns “hatt”. Frihetsgudinnan, fast en mindre version i Paris, och Eiffeltornet. Nyfiken i en strut 39 -riiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiim iiiiiim iii fi <1 2* Eat», 2^ %<5 *7 <<5 wAf,'7 w< g Afi^P Efifi adioaktivitet är ett konstigt feno­ men i naturen. Det finns nämligen vissa ämnen som "faller sönder” av sig själva - och somskickarut strålning samtidigt. Q ;:h;: heter vetenskapskvinnan som första gången hittade några av de här äm­ nena (Radium och Polonium). Radioaktiva ämnen har fått stor betydelse för mänskligheten - både på ont och gott. Dels används de till att skapa elektricitet i kärnkraftverk, men de har också använts till att bygga atombomber som kan spränga hela städer. me - det blir svårt att hålla fast materialet som man vill ska smälta samman - allt annat smälter ju också vid höga temperaturer. Men flera olika testkraftverk byggs just nu världen runt. I ett av dem, ITER i Frankrike, håller man fast fusionen med hjälp av jättestark magnetism. I ett annat, NIF i USA, använder man laser för att hetta upp materialet extremt snabbt. Uisste du att... ...det finns minst 23 000 atombomer uärlden runt? ...att amerikanerna anuänt atombomber för att “borra” efter naturgas? ...bestrålning au liusmedel är en metod som anuänds framförallt när man ska döda bakterier. ...i dag är det bara kryddor som får bestrålas inom EU. Bestrålningen sker under kontrollerade former och gör inte att liusmedlen blir radioaktiua. Radioaktiva ämnen “strålar” ut radioaktivitet. Och det använder man på sjukhus i stora maskiner för att bestråla cancertumörer, men också i många mediciner som används för att upptäcka sjukdomar. ”Radioaktiva ämnen “strålar” ut radioaktivitet” Många forskare hoppas att vi kan ersätta den farliga kärn­ kraften som vi har idag, och som kallas fissionskraft, med fusionskraft. Istället för att spränga atomkärnor så försö­ ker man smälta ihop dem, då slipper man risken med den radioaktiva strålningen eftersom man kan använda ämnen som inte är radioaktiva. Vår egen sol är faktiskt ett jättestort fusionskraftverk som är 15 miljoner grader varmt i mitten. Ett av problemen är att fusionkraft kräver så mycket vär­  Marie Curie är en av vetenskapens stora superhjältar! Men när hon föddes var det inte självklart att tjejer fick studera vad de ville. Marie gav sig inte, hon ville verkligen utbilda sig - kosta vad det kosta ville. Och så till slut, efter många, långa dagar i sitt laboratorium fick hon 1903 nobelpriset i fysik för sin forskning om radioaktivitet. Ingen förstod då hur farligt det var att utsätta sig för strålning och idag är till och med Maries kokböcker från 1890 för farliga för att ta i. Den som vill läsa dem eller hennes gamla anteckningar måste ha skyddskläder på sig! Ma­ rie Curie skrev aldrig någon bok om sitt liv, men kanske hade ett brev från henne till er kunnat låta något i den här stilen. 14 är gammal skulle jag börja gym­ nasiet, men då fick jag inte det ef­ tersom Polen var styrt av Ryssland. Och enligt rysk lag fick inte flickor läsa på universitet. Har ni hört nå­ got så dumt? Flickor är lika smarta som pojkar! Så istället för att ge upp tanken på att fortsätta skolan så jobbade jag som lärare och sparade vartenda öre. Efter några tuffa år så hade jag tillräckligt med pengar för att flyt­ ta utomlands och börja läsa. 42 Nyfiken i en strut W-'M Jag heter Marie Curie. Kanske vet ni vem jag är. Många vet det eftersom jag var den första kvinnan som fick Nobelpriset. Jag tänkte berätta lite för er om mitt liv som var ganska upp och ner. Jag föddes i Polen 1867 och det var ganska tufft att växa upp där då. Min pappa och pappa var lärare, men när jag var 11 år dog min mamma som varit sjuk länge. Det var väldigt jobbigt för alla i familjen. att gå i skolan och var i klassen. A llt jag hörde Jag älskade a lltid bäst fastnade som klister i mitt huvud. Jag valde att fara till Paris och läsa på universitetet i Sorbonne, där kvinnor också fick gå. 1891. Ni förstår inte hur lycklig och stolt jag var. Eftersom jag hade så lite pengar fick jag spara in på allt. Men som tur var hade jag släktingar i Paris som jag fick bo hos, annars hade jag fått svälta för att kunna gå i skolan. Jag gick i skola länge och tog examen i fysik och lite senare i matematik. Under tiden på universitetet träffade jag Pierre Curie som jag gifte mig med sen. Vi fick två döttrar. Samma år som jag fick min examen blev jag väldigt intresserad av en upptäckt som ve­ tenskapsmannen Henri Bequerel hade gjort. Han märkte att uransalt sände ut strålning och det visste ingen något om då. När jag hade forskat ett tag om uranstrål­ ning märkte jag att vissa uranmetaller gav mer radioaktivitet ifrån sig. Till en början förstod jag inte varför, men efter ett tag kom jag på att de kanske innehål­ ler nya grundämnen som inte var upptäckta. Jag hade ingenstans att forska vidare, men så fick jag låna ett lite förråd i källa­ ren. Där fanns det ingen värme eller el, men jag var så tacksam. Arbetet med att studera radioaktiva ämnen och strålning var tungt. Det fanns inga maskiner till hjälp utan jag fick göra allt själv. Det jag ville var att separera ämnen från var­ andra. Det enda som jag kunde göra för att klara det var att hälla ner ämnena i stora grytor och röra om. Då visste'jag så klart inte hur farliga gaserna var som uppstod, men jag kände mig ofta trött. 1902 lyckades jag bestämma atomvikten för radium och året efter fick jag Nobelpri­ set i fysik med Pierre och Henri Becque- rel. Vi blev så klart stolta, men tyvärr hann vi inte åka till Stockholm och ta emot priset. Vi hade så fullt upp med ar­ bete. Sedan hände en massa tråkiga saker i m itt liv , men när det såg som mörkast ut fick jag veta att jag hade vunnit Nobel­ priset igen! Den här gången i kemi för min upptäckt av grundämnena radium och polo- nium. Tyvärr dog jag av all strålning som jag fick i mitt 1aboratorium. Men jag är tacksam för att mina upptäckter har kunnat hjälpa så många människor som varit sjuka.  <7 ^ <10 <) Q^9^99^ b <7 KaA<; /| • g V9oo 9A9 \å ^P ci b ^9<3 ^AA^ o^«7 ^ ^ <7 ^<7^ < ^1^9 ^&9<5 Tåget räknas av många som en av de största uppfin­ ningarna någonsin, men om man tänker efter så består tåget av en mängd uppfinningar. Först måste man ju ha räls och hjul och såklart skruvar - och de är ju var för sig egna uppfinningar. Det var faktiskt en helt an­ nan teknisk uppfinning som verkligen fick fart på tåget - ångmaskinen (se kapitlet om Motorn). I början av 1800-talet började man bygga lok utifrån ångmaskinen och snart kunde man få upp en ordentlig fart och köra en mängd passagerare eller last med hjälp av tåget. ånga tåg är mer miljövänliga än bilen eftersom det går åt mindre energi att driva de hårda hjulen mot hård räls än det går åt när bilen ska låta de förhål­ landevis mjuka gummidäcken snurra mot den skrovliga asfalten. Det här beror på att friktionen, motståndet, blir mindre med två hårda ytor mot varandra. Bilar behöver ha mjukare däck och skrovlig yta för att de ska vara bekväma och säkra, så att däck­ en mot­ verkar ojämn­ heter i vägbanan och så att de får grepp om den när man ska svänga. Tåget förändrade världen eftersom det blev mycket lättare att resa längre sträckor snabbt, och att forsla massor av material till världens alla delar. Tåget är fortfarande ett av våra viktigaste färdsätt. På Redan år 1829 vann ångloket ”Pocket” en tågtäv­ ling och nådde då topphastigheten 48 kilometer i timmen - snabbare än vad världens snab­ baste man kan springa 100 meter på idag.  avstånd under 60 mil går det oftast snabbare att ta tåget än att flyga eftersom tågstationerna ligger centralt och man slipper den långa väntetiden vid check-in, säkerhetskontroll och ombordstigning på flyget. Tåget är också mer miljövän ligt än flyget efter­ som det går åt så mycket bränsle att lyfta och stiga till marschhöjd med ett flygplan. Maglev-rekordet är nästan 600 km/h och det fortsätter att öka allt eftersom utvecklingen går framåt. Framti­ dens tåg rusar kanske fram med flera tusen kilometer i timmen, mycket snabbare än flyget. Det handlar då om tåg som åker i tunnlar där all luft har sugits ut så att tåget inte ska behöva kämpa mot luftmotståndet. Det handlar om friktion och luftmotstånd när man vill slå hastighetsrekord och kan man bli av med dem så ”Nuförtiden finns det tåg som kan åka mer än ^00 kilometer i timmen på räls” åget har utvecklats väldigt mycket sedan 1800-talet. Nuförtiden finns det tåg som kan åka mer än 500 kilometer i timmen på räls. Och i bland annat Japan finns det ett nytt slags tåg som heter Maglev - som svävar fram istället för att rulla med hjulen på räls. Tåget lyfts upp i luften av starka elektriska magneter och ”motorn” sitter i rälsen istället för i tåget. Man låter helt enkelt magneterna som lyfter tåget också dra det framåt. På det här sättet undviker man helt friktionen (motståndet) som hjul innebär och kan nå höga hastigheter samtidigt som man gör av med mindre energi. -III- <*€> O® kan man nå vansinniga hastigheter. Det finns planer på att bygga rör flera hundra meter ner i världshaven, och så skulle tågen kunna färdas "genom” haven mycket snabbare än man kan flyga - eftersom man Ånglok. @© e III C 00 00 1. X 2000 i Sverige. 2. Maglev i Japan. 3. Stockholms tunnelbana ÅWit ...tag brukar ha fyra olika brom­ sar för säkerhets skull, för det är mycket lättare att få fart på ett tåg än att få stopp på det. ...ett genomsnittligt godståg vä­ ger mellan 10 000 och 12 000 ton, plus lokomotiuets 200 ton. ...det kan ta ett tåg mer än en hel kilometer att stanna tåget, äuen om man anuänder all bromskraft som finns. ...det indiska tågnätet är uärl- dens största och har mer än 7500 tågstationer. Mer än 1.6 miljo­ ner människor jobbar för tågen Indien. iii^ 0© 000  Tunga maskiner z% <1 l2 Motorn som uppfinning har betytt väldigt mycket för män­ niskan. Motorn driver en mängd olika apparater - allt ifrån fläktar och tvättmaskiner till bilar, tåg och flygplan. Tack vare motorn kan vi resa både korta och långa sträckor jorden runt. Och det finns massor av olika slags motorer. Men de allra första motorerna fungerade inte alls som dagens gör. Redan för mer än tusen år sedan drevs maskiner som ex­ empelvis mjölkvarnar av vind- eller vattenkraft. Genom att låta vatten flöda eller falla på ett hjul så snurrar hjulet - och därmed kan det driva en maskin. I en väderkvarn är det vin­ den som driver ett hjul runt - som i sin tur är kopplat till en maskin (till exempel en kvarn). En del motorer drevs till och med av människor som fick gå och dra runt ett stort hjul. Andra motorer drevs av djur som hästar eller oxar. I gruvor och stenbrott var det vanligt att en eller flera hästar fick driva ett hjul som var kopplat till en hiss, som kunde hissa upp eller ner både arbetare och material. I början på 1700-talet, för ungefär 300 år sedan, händer någonting stort med motorn. Ångmaskinen börjar spridas på allvar i världen. Tekniken uppfanns visserligen redan av an- 48 Nyfiken i en strut tikens greker för mer än 2000 år sedan, men med nya och starka material i järn och stål kunde man börja bygga mer effektiva ångmaskiner. Med ångmaskinen kunde man få ut mycket mer kraft och skapa allt större och starkare maski­ ner. Det finns många varianter på ångmaskinen men tek­ niken går ut på att man använder kraften i kokande vatten som drivkälla. Den här större och tyngre motorn placerades i fabriker, i allt större båtar och senare i tåg. Och i mitten av 1800-talet uppfanns den första explosions- motorn - den som numera sitter i de flesta bilar. I en sådan motor tänder man eld på bränslet (t.ex bensin eller diesel) och trycket som skapas får motorns delar att röra på sig. Man kan säga att bränslet “exploderar” - men att man har explosionen under kontroll - den är nämligen instängd i motorn. En explosion av motorer De senaste två hundra åren har en mängd andra slags motorer utvecklats av olika uppfinnare. Stirling-motorn, till exempel, är extra tyst och kan använda flytande syre och fin bensin som bränsle. Syre behövs för all förbränning. I luften finns bara ungefär en femtedel syre medan flytande syre be­ står helt av syre. Det finns en svensk ubåt som som använ­ der Stirling-motorn - för att det ska vara svårare att höra den under vattnet. Den elektriska motorn uppfanns i mitten och dieselmotorn i slutet av 1800-talet, och Jetmotorn i början av 1930-talet. Jetmotorn gjorde det möjligt att bygga allt snabbare flygplan. På 50- och 60-talen blev jetmotorn den vanligaste också i flygplan för “vanligt folk”, och det är fortfarande den motorn som används när man flyger långt bort på semester. Numera är det nästan bara små flygplan som använder propeller, förutom helikoptrar då förstås. Elmotorn framtiden Just nu pågår intensiv forskning för att få fram starkare och bättre batterier. I en nära framtid kan det finnas tillräckligt kraftiga batterier för att slippa bensinmotorerna helt och hål­ let - de är ju inte särskilt bra för miljön. Till och med stora och snabba flygplan kommer förmodligen att kunna drivas med batterier och elmotorer. Nyfiken i en strut 49 För lite mer än hundra år sedan så fick bilar inte köra snab­ bare än en människa kan gå. Men det roligaste av allt, man var tvungen att låta en människa gå framför bilen med en flagga och varna för att “här kommer det en bil”. Då kan ni föreställa er vilken farlig maskin människorna tyckte att det var. Inte så svårt att förstå kanske. Innan bilen uppfanns hade människan gått till fots, cyklat eller suttit bakom en häst och vagn. Eller varför inte en elefant? Det är lite svårt att säga riktigt när och var den första bilen uppfanns. Redan för 400 år sedan byggdes en ångdriven leksaksbil till kejsaren i Kina. Men den bilen var så liten att han inte fick plats på den. Därför måste man väl säga att det var en leksaksbil? Under de närmsta 200 åren byggdes många olika testbilar, men det var inte förrän i slutet av 1800-talet som bensin­ motorn uppfanns. Det fanns också elbilar med batteridrift redan på slutet av 1800-talet, men bensinen räckte längre än batterierna så bensinmotorerna “vann”. De första “rik­ tiga” bilarna med gummidäck, ratt och plats för flera att r\ Redan för 400 år sedan byggdes en ångdriven lek- saksbil till kejsaren i Kina. ^ åka med såldes i början av 1900-talet. När man ser bilarna från den tiden kan man ju undra hur de som byggde bilar tänkte. En bilmodell var ibland byggd så att den som körde satt i sätet bakom passagerarna. Om den personen inte var trollkarl och kunde se genom människor måste det ha varit väldans svårt att köra en bil utan sikt. Med åren blev bilen så klart säkrare, bättre och roligare att ratta omkring. Och idag kan världens snabbaste bilar köra mer än 400 kilometer i timmen. Och helt vanliga bilar som din mamma och pappa kör har massor av säkerhetsfunk­ tioner. Om du kikar i er bil så hittar du säkert krockkuddar, säkerhetsbälten och antisladd-system. Några nya bilar har både laser och radar för att själva kunna bromsa ifall bilen framför bromsar. Det är vad vi kallar bra service! 50 Nyfiken i en strut Nyfiken i en strut 51 1. Troligen den första taxin. 2. En tuff gul elhybridbil. 3. En SAAB årsmodell 1952. 52 Nyfiken i en strut VAD ÄR EN HÄSTKRAFT? När James Watt tillverkade, sålde och hyrde ut ångmaskiner ville han beskriva hur otroligt stark och snabb en ångmaskin var. En ångmaskin kunde vara starkare än 15 riktiga hästar. James Watt tog reda på att en häst kan dra upp 75 kg en meter på en sekund. Watts ångmaskin kunde dra upp ett ton (1000 kg) på samma tid. Den var 15 gånger starkare än en häst. Att jämföra ångmaskiner med hästar var ett jättebra sätt att övertyga människor om att de nya ång­ maskinerna var bra. James Watt och hans medarbetare sa: Jag har vad hela världen frågar efter, “We Got Power”. 6RÖNSAKSBILAR När någon säger att “jag kör en miljöbil” så kan man tro att bilen tankas med grönsaker istället för bensin. Men riktigt så enkelt är det inte. Men miljöbilar är bättre för både oss och naturen eftersom de inte släpper ut så mycket farliga ämnen som vanliga bilar. Exempel på miljöbilar är hybridbilar, gasbilar, elbilar och etanolbilar. Nyfiken i en strut 53 Världens största passagerarflygplan Airbus A380 väger 592000 kilo och 853 passagerare får plats om biljetterna tar slut. Och ändå kan det lyfta! Nu undrar man kanske hur det går till? Jo, det är nämligen så att vingarna är kupade på ovansidan och vinklade uppåt. När man sätter igång motorerna får planet fart framåt, men luften som åker förbi vingarna måste “välja” en väg - antingen under eller över vingen. Luften som tar vägen ovanför vingen åker snabbare och skapar lyftkraften uppåt. Har man bara tillräckligt stora vingar och ser till att de rör sig tillräckligt snabbt framåt kan man lyfta jättestora och tunga flygplan. Det finns massor av olika slags flygplan i världen. Ett av de allra minsta kallas Trike och det är nästan inget flygplan alls. Trike är gjort av två tygvingar och så en liten mopedmotor. Sen så hänger “piloten” under vingarna och styr genom att luta sig åt olika håll. De allra största flygplanen byggs inte för att frakta passage­ rare, utan för att kunna flyga delar till exempelvis rymdskepp som man har tänkt sätta ihop. I Ryssland finns ett flygplan som heter Antonov AN-225 och som byggdes för att kunna flyga den ryska rymdfärjan mellan olika flygplatser (då hade flygplanet rymdfärjan på “ryggen”). Men nu används flyg­ planet för att flyga stora och tunga laster. Allt från tåglok till pansarvagnar. Flygplanet används också ofta för att flyga in hjälp till områden där det till exempel har varit jord­ bävning eller översväm­ ning. Då fylls planet med viktiga grejer som mat och mediciner eftersom det kan ta med så mycket last på en gång.  Så - styr man! ■■n fvjro coolft fl\)qhjij\tor - som inte höde det så lätt... AMELIA EARHART Amelia utbildade sig först till sjuksköterska, men sen såg hon en flygupp­ visning och blev pilot istället. Åtta år senare, 1928, blev hon den första tjejen som korsade Atlanten i ett flygplan. Hon försvann spårlöst under en jordenrunt-flygning över Stilla Havet knappt tio år senare. BESSIE COLEMAN Världens första mörkhyade kvinnliga flygare. Hon hade tolv syskon och var säkert van att få kämpa för att få sin vilja igenom. Hon tjänade sina pengar på cirkusflygning och att ge flyglektioner åt andra mörkhyade tjejer. Bessie dog när hon slungades ur sitt flygplan 150 meter upp i luften. AMY JOHNSON Hennes pappa var fiskhandlare, men själv valde hon ett liv i luften. Hon blev en superstjärna och hjälte när hon flög alldeles solokvist från England till Australien och överlevde sandstormar och haverier. Det påstås till och med att hon lagade sina trasiga flygplansvingar med sönderrivna kläder. Under andra världskriget flög hon för England och kraschade vid floden Themsen. ELSA ANDERSSON Skånetjejen Elsa Andersson blev Sveriges första kvinnliga pilot och fall­ skärmshoppare. Bara 25 år gammal, år 1922, störtade hon inför flera tu­ sen i publiken med en fallskärm som inte ville veckla ut sig. För några år sen gjordes en film om Elsa. Den heter “Så vit som en snö.” 56 Nyfiken i en strut • • • och en modig vpptinare! en svenska superuppfinnaren Håkan Lans har blivit världsberömd för att ha hittat pa ett satellit- navigeringssystem för fartyg och flygplan. Han är även killen bakom färggrafiken i datorn och en av två uppfinnare bakom datormusen. I plugget hade han inte särskilt bra betyg och Håkan gillade mest att vara för sig själv. När han var tolv år så hade han redan snick­ rat ihop en lådbil med motor! Och några år senare skulle han försöka skicka upp raketer hemma i köket. Det slutade med att rutorna gick sönder och nästan allt hår på Håkans huvud brann upp. När han var 18 så byggde Håkan en miniubåt som han döpte till ”Doppingen”. I den dök han flera gånger ner på mer än 90 meters djup. Alldeles på egen hand. Att påstå att Håkans viktigaste uppfinning satellitnavigeringssystemet, har förändrat världen och gjort luftrummet och haven säkrare, är verkligen ingen överdrift! Med hjälp av systemet kan man på flygplan och fartyg inte bara se var man själv är utan exakt var andra befinner sig. nkla båtar har an­ vänts i många tusen år. De första båtarna Evar urgröpta träd som såg ut ungefär som stora kanoter. Indianerna gjorde fortfarande sådana båtar när Columbus seglade över och upptäckte Amerika. Med hjälp av segelbåtarna kunde vi nyfikna varelser på jorden upptäcka och utforska nästan hela världen. Och flytta till platser väldigt långt borta, som Australien. Mel­ lan 1400-talet och 1700-ta- let seglade duktiga sjömän runt jorden och upptäckte alla olika världsdelar. Världens största båt just nu heter “Oasis Of The Seas” och den är 360 meter lång och 5400 passagerare kan bo, äta och ha semester samtidigt. Egentligen är det nog mer som en liten stad än en stor båt. På “Oasis” finns flera olika “kvarter”. Här finns en stor park, en jättestor klättervägg och en massa andra roliga saker att göra. Båten väger 220 000 ton! Och visst kan man förstå att något så tungt kan stå på land, men man kan inte låta bli att undra varför den inte sjunker till botten till havs. Så här ligger det till. Så länge en båt väger mindre än vattnet skulle ha vägt i det “hål” båten gör i vattnet så kan den flyta. Båten är helt enkelt lättare än vattnet på samma plats. Prova tekni­ ken när du badar nästa gång. Eller lägg en kork i karet. ViulLllljliu ulTÄDDHuID Dfil har åkt i 511 km/h, och den drevs av en jetmotor. Det rekordet sattes för 30 år sedan och ingen har slagit det än. Titanic och Vasaskeppet är några av världens mest kända bå­ tar. Det är ju lite konstigt egentligen, om man tänker på att de inte ens klarade sin första resa. Vasaskeppet sjönk efter bara några hundra meter. Det var så högt och vingligt att de tunga kanonerna fick båten att välta. Sedan låg det på bot­ ten i Saltsjön i 333 år tills det plockades upp och blev ett museum i Stockholm. Båten Titanics kapten struntade i varningar om att stora is­ berg låg i vägen när det var på väg mot New York i USA för nästan hundra år sedan, år 1912. En krock med ett isberg rev upp en lång reva i Titanics sida och mer än 1500 perso­ ner följde med ner i djupet när skeppet sjönk. Annars är nog Noaks Ark den mest kända båten i världen. Enligt Bibeln sa Gud åt Noak att bygga arken. Sedan skulle Noak samla ihop ett par av varje djurart för att arterna inte skulle dö ut när syndafloden kom. Floden som skulle spola bort allt annat i världen utom djuren och människorna i Ar­ ken. Men på jorden finns det miljontals djurarter. Och man undrar ju hur alla kunde få plats på båten? För att inte tala om alla växter? Den båten måste ha tagit lång tid att bygga. Världens snabbaste båt. isst blir man nästan lite pirrig när man tänker på finns på ställen vi tidigare trodde var helt ödsliga. Vvilken spännande uppfinning ubåten är. Ubåten har påverkat världen på många sätt, men allra mest i krig. På sätt och vis kan man tycka att den är en rätt hemsk uppfinning eftersom den nästan bara används när vi är osams över gränserna. Men det finns också ubåtar som utforskar allt som lever under ytan. Genom åren har det gett oss helt ny kunskap om livet som finns på havets botten. Innan man kunde dyka ner och undersöka djuphavsgravar och varma källor hade vi ingen aning om att det fanns liv därnere. Ubåtar med lampor och kameror som klarar av att filma väldigt långt ner i djupen har avslöjat att liv Vid varmvattenkällor på havets botten har man hittat speciella krabbor, vattenmaskar och andra djurarter som inte finns någon annanstans på jorden. På vissa ställen är vattnet superhett, ibland så varmt som 400 grader. Vattnet hettas upp av vulkanisk aktivitetet under havsbotten. Vissa spyr ut en mängd av mineraler och andra ämnen som bildar ett slags skorsten på havets botten. Längs med skorstenarna bor hela samhällen med knepiga och mys­ tiska varelser. Innan ubåtarna hittade de här källorna trodde man att ingenting kunde leva utan solljus. Men nu vet vi att på havets botten så bor livsformer som äter svavel, värmer sig i vulkaniskt vatten och inte behöver solljus på något sätt. Det fick forskare att börja tänka att liv på andra planeter 60 Nyfiken i en strut ”Här står vi och spanar.” kanske ser helt annorlunda ut än det gör på jorden. Kanske finns det liv även på kalla planeter som ligger långt ifrån sin sol. edan för mer än 2000 år sedan använde man en Rprimitiv form av en ubåt. Den kallades dykarklocka. Uppfinningen fungerar som ett rum med en öppning i botten som man sänker ner i vattnet. Inuti rummet kan människor sitta och arbeta. Klockan används fortfarande i vissa fall, men nu brukar man pumpa ner ny luft till ”rum­ met” från ytan, så att man kan stanna kvar väldigt länge. Den allra första moderna ubåten ritades och byggdes i Tysk­ land i slutet av 1800-talet. Under sin första provtur sjönk den som en sten, men det tog inte lång tid innan man byggde en ubåt som funkade hur bra som helst. Några år gick och det utvecklades fler ubåtar till de båda världskrigen. Här i Sverige har man utvecklat en jättetyst ubåt med en spe­ ciell motor som kallas Stirling-motorn. Den använder flytande syre i stället för luft och klarar att vara nere under vattenytan i flera veckor utan att komma upp till ytan. Ubåten är så tyst att den amerikanska flottan har hyrt ubåten under mer än ett år för att träna på att hitta den. Det finns också atomdrivna ubåtar som kan vara under vattnet i mer än sex månader utan att komma upp till ytan. Den 175 meter långa ryska ubåten Typhoon är en sådan båt. De ubå­ tarna har alltså ett litet kärnkraftverk ombord. VISSTE DU ATT... ...de största amerikanska ubåtarna är mer än två fotbollsplaner långa och väger nästan 19000 ton. Det är un­ gefär lika mycket som 12 000 vanliga bilar. ...ubåtar undviker att sjunka till bot­ ten genom att fylla särskilda tankar med luft. Eftersom luft är lättare än vatten så stiger ubåten mot ytan. Men det gäller att hitta den rätta balansen. Ubåten är ju gjord av metall som är tyngre än vatten, så ubåtar har med sig komprimerad luft som de kan fylla sina tankar med. Och så har de andra tankar som de fyller med vatten för att hitta den rätta balansen så att de kan dyka och stiga som kaptenen vill. ■■■■■■■■■hhhbhhmhhmhhhhhhhhhhbmhi /AijjyA 3 aa På 60-talet fanns det en popgrupp som var megapoppis. De hette Beatles och en av deras största hittar var “We all live in a yellow submarine”. Och det finns faktiskt män­ niskor som har bott i ubåtar under en tid. Bland andra vetenskapsmannen Jacques Cousteau. X •••••• •• Teknik i kroppen 8l Röntgen av en hand 62 Nyfiken i en strut ■qV1 q {> k<75>o <1q P . rP yqp% ^<1, g %<, ^<7 ^<1^9^<1 ^ <1AP><7V Doktorn är ett gammalt yrke, men ofta visste läkare förr i tiden inte riktigt vad de höll på med. Som åderlåtning till exempel. Åderlåtning är när man suger blod ur kroppen med hjälp av blodiglar eller en koppa. Idén var att det var obalans i kroppen och genom att tömma ut blod så skulle balansen återställas och patienten må mycket bättre. Det är ett bra exempel på en gammal tokig “teknik” som doktorer använde sig av stup i kvarten. Nästan allt kunde botas eller bli bättre med åderlåtning, ansåg man. Det var faktiskt det vanligaste “botemedlet” av alla under flera tusen år. I vår tid har läkare ny teknik och nya bättre mediciner TANKENOTEN! Hur tror du att livet skulle vara utan... . huvudvärkstabletter . penicillin . nässpray . febertermometer . hostmedicin . plåster till hjälp att bota sjukdomar. Med hjälp av röntgenstrålar kan man titta in i krop­ pen. Med laserkirurgi kan man operera utan knivar och med titthålskirurgi kan man operera inuti kroppen utan att skära upp stora hål. Annat var det förr i tiden när det ofta inte ens fanns bedöv­ ningsmedel när man skulle amputera en arm eller ett ben. Varje år uppfinner påhittiga kvinnor och män ännu fler apparater för att göra livet lättare både för doktorerna och patienterna. Ett bra exempel är den svenska uppfinningen narkosnappen som uppfanns av narkossköter­ skan Monica Dahlstrand. Hon märkte hur svårt det var att få de små barnen att andas in narkosen i de vanliga narkos­ maskerna, och kom på idén att göra en narkosmask som var formad som en napp. EKG-linnet är en annan bra uppfinning. Tjejen som kom på den idén heter Lena Berglin och arbetar med tyger och form. Lena uppfann ett linne med sensorer i tyget som kan mäta hur hjärtat slår. På så vis kan man själv mäta sitt EKG hemma utan att gå till doktorn, men också brandmän kan ha på sig linnet under kläderna så kan räddningsledaren snabbt se om männen mår dåligt av värme och rök. 64 Nyfiken i en strut Ly INI/A Upptäckten av DNA räknas som ett av människans stora framsteg. DNA är näm­ ligen byggstenarna till allt liv på jorden, och det finns DNA inuti varje cell i kroppen. DNA är ett slags kod som livets celler "läser av" för att veta hur de ska bygga allt från männis­ kor till insekter och växter. Genom ny teknik där man kan läsa av varje var­ elses unika DNA har läkare och forska­ re fått ett kraftfullt verktyg för att till exempel kunna avgöra vem som är far till ett barn - genom blodprov, el­ ler för att upptäcka läggning för vissa sjukdomar. DNA-matchning används också av poliser för att hitta tjyvar, genom hår- eller hudprover. Nyfiken i en strut 65  Det allra första fotografiet av en människa togs år 1839 av amerikanen Robert Cornelius - på honom själv. De första kamerorna bestod av en lins som fångade in ljuset och riktade in det på en fotografisk platta eller en film längst bak i kameran. Ljuset som faller på filmen “fångas” in genom att filmens yta blir mörkare där mest ljus hamnar. De första kamerorna var ganska stora och tunga, de vägde ofta många kilo. å 90-talet började de digitala kamerorna bli så Pbilliga att de flesta hade råd med dem, och nu­ förtiden är de flesta kameror som säljs helt digi­ tala - så man slipper byta film i dem. I digitala kameror har man istället en ljuskänslig platta som mär­ ker vilka färger och hur mycket ljus som faller in genom linsen - och så sätter en liten dator ihop informationen till bilder. Nu finns det också så små kameror att de får plats i mobiltelefoner och andra apparater. Kameran har också utvecklats till olika slags kameror - allt från övervakningskameror vid vägar eller torg, till kameror i satelliter som kan fotogra­ fera jorden eller stjärnor - och så klart videoka­ meror. Och tänk vad tråkigt det vore om kame­ ran inte fanns - då skulle vi inte ha varken teve eller bio! ViAAte, da att"* ...världens dyraste kamera är en så kallad Dagu erreotype - och den kostar nu mer än en miljon kronor. ...många i början var rädda för kameran och ville inte att man skulle ta foto på dem, för att då kunde “själen följa med”. En kamera från förr. •'y—- ■ Nyfiken i en strut 67 £ fg ösajnanicker ^ nP P A* 0 t>.t>VVC> ''. o? tA^PB g & g <1 9 gAfrvV *«\ 2 , l£<; ^<5, ^D /l c> y <7 ^<5 ^ t» ^a Aav Vqq ^AA"7.PD? V^ <7 C A många filmer och tv-serier ser man rymdskepp som lämnar jorden eller flyger runt i rymden. De här skeppen är ofta jättestora och fulla av människor som jobbar med olika saker. Då kanske man undrar om de här rymdskep­ pen finns i verkligheten? Svaret är: njae, inte riktigt. Inte ännu i alla fall. De rymdfarkoster som människorna hittills har byggt och skickat ut i rymden ser mer ut som avlånga raketer. När de kommer upp i rymden brukar de öppnas upp och man låter ett mindre rymdskepp åka vidare i rymden, till exempel till må­ nen. De rymmer inte mer än sex-sju personer, ofta ännu färre. Vi har än så länge inte åkt längre bort än till månen, och bara tolv personer har någonsin varit där. Alla andra astro­ nauter har åkt bara en liten bit upp ovanför jordytan och åkt runt jorden, antingen i sitt rymdskepp eller i rymdstationen ISS som svävar 40 mil ovanför jordytan. et är nämligen väldigt dyrt att åka till rymden. Det går åt massor av bränsle, ofta flera tusen ton, när man ska lyfta en raket eller rymdfärja från jordytan. Det beror på att jorden har en stark kraft, gravitationskraften, som gör att allting "vill” falla ner mot markytan igen. Om man släp­ per ett äpple så ramlar det ner till marken. Det är likadant med rymdraketer, fast de är mycket tyngre. De faller också mot mar­ ken om man inte har en stor mo­ tor som driver dem uppåt. Uppfinningarfrån rymden Att ta sig upp och runt i rymden är svårt - så svårt att människan har varit tvungen att uppfinna mas­ sor av nya material, apparater och teknik för att överleva i rymden. Många av de uppfinningarna kan man sedan återanvända på jorden. Faktum är att många tusen av de apparater vi använder varje dag på jorden har teknik som utvecklades för att använ­ das i rymden. Kolla bara här! Stötdämpande skum i cykelhjälmar Sladdlösa dammsugare Pacermker Genomskinlig tandställning LASERKIRU Hjärtröntgen 76 Nyfiken i en strut Frystorkad mat W?n/vrm 0'meZ-er SATELUTTEVli - OCH SATISIJJT-TELläFOM SAKER SOM HAR HÄNT I RYMDEN 1942 - världens första raket skjuts upp i rymden. 1957 - världens första satellit skjuts upp i rymden. Hunden Lajka åker i rymden. 1961 - ryssen Jurij Gagarin blir den första männis­ kan i rymden. Han åker ett varv runt jorden i rymd­ skeppet Vostok. Det tar en timme och 29 minuter. 1963 - första kvinnan i rymden heter Valentina Teresjkova. 1969 - amerikanen Neil Armstrong blir den första människan att sätta sin fot på månen. 1971 - den första rymdstationen etableras ovanför jordytan - det är den ryska stationen Salyut. 1988 - den internationella rymdstationen ISS börjar byggas. 2001 - ryssen Dennis Titov blir den första rymdturisten som betalade för att följa med på en rymdresa upp till ISS. 2003 - Kina lyckas som tredje land i världen skicka upp en människa i rymden. Nyfiken i en strut 77 VISSTE DU An... Teknik bland stjärnorna sl ■q0 £1 A£Ab A ...det finns de som påstår att månlandningarna med Apol- lofarkosterna aldrig hände på riktigt. Trots att det finns bil­ der och filmer som är tagna på månen och trots att stora mängder månstenar togs med tillbaka av astronauter­ na. De tror att landningarna är bluff och att bevisen är på låtsas. De flesta menar att bluffen planerades av Nasa på en inspelnings­ plats i en öken någonstans på det militära området ”Ai 51”. Vad tror du? LAJKA- VILKET HUNDLIV! Det påstås att Lajka var en hund som levde på gatan innan hon blev världens första kosmonaut. Att skicka iväg en ensam liten jycke på det där sättet känns inte vidare snällt, men tanken var att kolla hur levande varelser fungerar i rymden. Det fanns inga planer på att Lajka skulle få komma tillbaka hem eftersom rymdkap­ seln Sputnik var inte var byggd för det. De som hade skickat iväg hen­ ne sa att Lajka levde i flera dagar, kanske en vecka. Men för ett par år sen kom det fram att hon bara levde en kort stund i rymden. Stackars Lajka blev så rädd och överhettad att man inte hörde något bara några timmar efter att hon lämnat jorden. Vilket hundliv! ^ A A <7 q <1 q ^A^q9 78 Nyfiken i en strut Sverige i rymden I Sverige finns en riktig rymdbas. Den heter Esrange och ligger i Kiruna. Därifrån skickar man upp både raketer och ballonger för att utforska rymden. Ballonger är bra om man vill titta på jorden och vädret ovanifrån. Vissa ballonger blir dubbelt så stora som Globen i Stockholm när de kommer upp rymden och de kan bära flera tusen kilo utrustning. I Kiruna finns också en gymnasielinje med inriktning på rymden, för alla som drömmer om att jobba med rymden i framtiden. Här finns också Europas första turistrymdstation som planeras an­ vändas för att forsla turister upp i rymden inom bara några år. år förste svenska astronaut heter Christer Fuglesang Voch han har varit uppe och jobbat på ISS flera gång­ er. Läs intervju med honom på nästa sida. ATT LEVA I 7]\T När astronauterna tar sig fram i rymden inuti sina rymdskepp eller rymdstationer så gör de inte som man gör på jorden. Man kan inte gå i rymden för där finns ingen gravitationskraft som drar benen och kroppen ner mot marken. Istäl­ let svävar man runt i tyngdlöshet. Det betyder att allt man inte håller i eller spänner fast svävar fritt runt i rummet. Astronauterna kan inte heller duscha, eftersom vattnet inte skulle falla ner på huvudet och kroppen utan bara sväva runt hur som helst i rymdskeppet - och det är inte så bra för den elektroniska utrustningen. Man använder istället små tvättlappar med tvål på för att tvätta sig. Att gå på toaletten ställer allt på ända! Istäl­ let för att vatten spolar ner bajset och kisset så fungerar toaletten lite som en dammsugare som suger ner bajset och kisset i en behållare med hjälp av en stark fläkt. Man får vara försiktig så att inte bajset och kisset börjar flyga omkring. i vatten i rymden så man får ta med sig allt vatten man behöver. Och det vatten man använder får man använda igen, efter att det blivit rent igen i ett reningsverk. q! o£ g -p^ V W k p^o £■ ^«PB \<,<| Vår hjälte i rymden Vilket tålamod han måste ha den där Chrille Fågelsång. I fjorton år fick han vänta på sin tur att åka upp i rymden. Hans bästis fick till och med åka före honom! Själv satt jag hemma i min plyschsoffa och tittade på uppskjutningen av rymdfärjan Discovery. Det var så spännande att mina ögon blev stora som tefat. Och nu har jag fått en intervju! Fia: -Hej Christer! När bestämde du dig för att bli astronaut? Rymd Christer: -När jag fyllde åtta år, den 18 mars 1965, visade de tevebilder på ryssen Alexej Leonov som gjorde världens första rymdpromenad. Det var häftigt! Men då tänk­ te jag inte att det var min dröm. Senare kommer jag ihåg att jag tänkte att, ”Om jag någonsin får chansen att åka upp i rymden så tar jag den.” Och det fick jag ju! F: -Har det hänt att folk har blivit kära i rymden? RC: -Inte vad jag vet. Däremot känner jag ett par som blev kära under utbildningen,så de var gifta när de väl åkte upp i rymden. Ibland händer det att man åker med astronauter som man inte kommer så bra överens med. Men väl upp i rymden så är alla så proffsiga. Det skulle inte funka om alla tjafsade. F: -Jag läste att en astronaut går i pension vid 60, men du är ju bara 53. Vad gör du? RC:-Jag jobbar inte som astronaut längre utan forskar om rymden istället, för europeiska rymdstyrelsen ESA. Just nu håller vi sex personer inlåsta i en rymdsimulator i ett och ett halvt år för att kolla hur vi människor skulle reagera om vi åkte till Mars tur och retur. F: -Förut skickade ni upp hundar och apor! RC: -Vi skickar upp djur i rym­ den för att vi lär oss en massa saker och gör medicinska framsteg som vi kan använda oss av. Och jag vet inte om det är taskigt. De kanske tycker som oss människor, att det är ganska kul i rymden. F: -Har du haft med er några djur på dina rymdfärder? RC: -Ja. Förra gången jag åkte hade vi med oss sex möss upp till rymdstationen. Vi döpte mössen efter killarna som spände fast oss innan upp­ skjutningen. En mus fick heta Steve, en annan Drew. F:-Vad är det svåraste man gör som astronaut? RC: -Jag tycker att det är be­ svärligt att få på sig dräkten. Särskilt rymdpromenadsdräk- ten. Och att bajsa är knepigt. Det inte finns inget rinnande vatten så går det inte att spola. Sugmackapären som ska suga upp bajset inte är pålitlig så kan det bli väldigt ski­ tigt... F: -Hur är det att bli uppskjuten i en raket? RC: -Du kan jämföra det med en åkattraktion på Gröna Lund eller Liseberg. Det är spännande, jättehäftigt och lite läskigt! Linder de två första minuterna så skakar det riktigt ordentligt, men sedan lugnar det ner sig och man pustar ut. F: -Hur känns det att vara tyngd­ lös? Det ser helfestligt ut! RC: -Ja, i början så känner man sig lite vinglig och gör klumpiga rörelser eftersom balanssinnet inte vant sig. När man har vant sig är det som att kunna flyga. Man dyker upp och ner, till höger och till vänster. F: -Hur reagerar kroppen då? RC: -Uppe i rymden känns det som att man har druckit massor och man får gå och kissa hela ti­ den. Sedan kan det vara svårt att OM CHRISTER # SJÄLV FÅR VÄLJA >/ Hund Månen v Djungelvrål yf Sushi eller Undulat eller ^Jorden eller Geléhallon eller Pannkakor ^ Framtiden eller Nutiden Elbil 4 ABBA eller ^Rymdbil eller Markoolio Nyfiken i en strut 81 Teknik bland stjärnorna <}<1 ■J 1. 'L •q <7 ¥>&£